<p>Det här arbetet rör hur en grupp förskolebarn i sina egna aktiviteter använder och uttrycker sig av skriftspråket. Frågorna rör i vilka sammanhang och hur detta sker. Arbetet har utgångspunkt i sociokulturell teori, i vilken allt lärande förstås ske i samspel med den omgivande miljön. I arbetet finns en avsikt att förstå barns skriftspråkande som aspekter av litteracitet. Därav tas även detta begrepp upp. I tidigare forskning fanns en syn på att läsande och skrivande bäst lärdes ut i formella sammanhang och när barnet var moget för det. Detta ansågs bäst ske i skolans värld. I den senare forskningen finns en annan syn på hur barn lär sig skriftspråka. I denna syn erövrar barnen skriftspråket precis som talspråket, i samspel och meningsfulla sammanhang. Sedan 1998, i och med att förskolan fick sin läroplan (Lpfö, 98), omnämns skriftspråket som en del i förskolans arbete med de yngre barnens språk.</p><p> </p><p>Syftet med arbetet är att öka förståelsen och kunskapen om barns läs- och skriverövrande. Detta då det finns studier som påvisar att det kan se olika ut på förskolan gällande hur barn bemöts i sitt skriverövrande. Detta kan skapa ojämlikheter. Ett annat skäl att öka kunskapen på området är att då läsning och skrivning så länge hört till skolans tradition finns en risk att det uppfattas som skolämne. Detta kan leda till att barnen möts med krav och formella metoder på förskolan.</p><p> </p><p>Undersökningen är utförd på en förskoleavdelning där jag själv är praktiserande lärare. Urvalsgruppen består av tolv barn, sex flickor och sex pojkar, i åldern fyra till fem år. Metoden för arbetet är observation där både observation med löpande protokoll samt deltagarobservation har använts.</p><p> </p><p>Resultatet visar att barnen på förskoleavdelningen var involverade i en rik mängd aktiviteter kopplade till läsande och skrivande, vilka de själva initierade på förskolan. Bland annat framträdde aktiviteter med böcker och namnskrivning. Barnen var aktiva, samspelade med varandra och de vuxna på avdelningen och använde sig av möjligheter som fanns i den omgivande miljön. Att olika kommunikationsformer kan stödja varandra samt att barnen vidmakthöll och utvecklade aktiviteter rörande läsande och skrivande var också något som framkom i resultatet.</p><p> </p><p>En slutsats är att barnen själva är aktiva i sitt erövrande av skriftspråket samt att de sammanhang och samspel de ingår är av stor betydelse.</p>

Det här arbetet rör hur en grupp förskolebarn i sina egna aktiviteter använder och uttrycker sig av skriftspråket. Frågorna rör i vilka sammanhang och hur detta sker. Arbetet har utgångspunkt i sociokulturell teori, i vilken allt lärande förstås ske i samspel med den omgivande miljön. I arbetet finns en avsikt att förstå barns skriftspråkande som aspekter av litteracitet. Därav tas även detta begrepp upp. I tidigare forskning fanns en syn på att läsande och skrivande bäst lärdes ut i formella sammanhang och när barnet var moget för det. Detta ansågs bäst ske i skolans värld. I den senare forskningen finns en annan syn på hur barn lär sig skriftspråka. I denna syn erövrar barnen skriftspråket precis som talspråket, i samspel och meningsfulla sammanhang. Sedan 1998, i och med att förskolan fick sin läroplan (Lpfö, 98), omnämns skriftspråket som en del i förskolans arbete med de yngre barnens språk.   Syftet med arbetet är att öka förståelsen och kunskapen om barns läs- och skriverövrande. Detta då det finns studier som påvisar att det kan se olika ut på förskolan gällande hur barn bemöts i sitt skriverövrande. Detta kan skapa ojämlikheter. Ett annat skäl att öka kunskapen på området är att då läsning och skrivning så länge hört till skolans tradition finns en risk att det uppfattas som skolämne. Detta kan leda till att barnen möts med krav och formella metoder på förskolan.   Undersökningen är utförd på en förskoleavdelning där jag själv är praktiserande lärare. Urvalsgruppen består av tolv barn, sex flickor och sex pojkar, i åldern fyra till fem år. Metoden för arbetet är observation där både observation med löpande protokoll samt deltagarobservation har använts.   Resultatet visar att barnen på förskoleavdelningen var involverade i en rik mängd aktiviteter kopplade till läsande och skrivande, vilka de själva initierade på förskolan. Bland annat framträdde aktiviteter med böcker och namnskrivning. Barnen var aktiva, samspelade med varandra och de vuxna på avdelningen och använde sig av möjligheter som fanns i den omgivande miljön. Att olika kommunikationsformer kan stödja varandra samt att barnen vidmakthöll och utvecklade aktiviteter rörande läsande och skrivande var också något som framkom i resultatet.   En slutsats är att barnen själva är aktiva i sitt erövrande av skriftspråket samt att de sammanhang och samspel de ingår är av stor betydelse.

No description available.

This dissertation takes an interest in learning and literacy in everyday interaction in the middle year classroom. It is based on a view of learning as emically construed in social interaction. Conversation Analysis (CA) and the concept of epistemic stance are used as a theoretical framing for describing in what way, and with what verbal and non-verbal resources, learning is achieved in desk interaction, i.e. when students work individually at their desks while the teacher moves around to support them. Almost without exceptions, these interactions involve the use of texts. Hence, they are viewed as situated literacy events that are part of the institutionally shaped literacy practices as described in the field of New Literacy Studies. The empirical data for this study comes from a video-ethnographic study in two middle year classrooms in grade four and five. Out of a total of 70 hours of video documentation, a selection of interrelated desk interactions was made. These were analyzed as learning trajectories and compared from two perspectives. Firstly, learning trajectories when a teacher repeatedly interacts with the same student about the same learning content were analyzed. Secondly, the changes in the teacher’s epistemic stance when interacting with different students about the same learning content in repeated desk interactions were studied. The analysis shows that the teacher’s trajectories through the classroom build infrastructures for learning, enabling differentiation between students within the constraints and possibilities of evolving routines. Learning in desk interaction mainly relies on the use of text references to index previously shared knowledge. Epistemic topicalizations and recurring semiotic fields are shown to be crucial resources for both maintaining and changing the epistemic stance of the participants towards the learning content constituted in interaction. A conclusion is that the shared experiences of teachers and students in collective literacy events serve as important resources for learning in individual desk interaction. / Baksidestext: Den här avhandlingen handlar om bänkinteraktioner på mellanstadiet. Med hjälp av videoanalyser utforskas lärares och elevers sociala samspel när elever arbetar enskilt med skriftliga uppgifter i sina bänkar, medan läraren rör sig runt i klassrummet för att hjälpa dem. Avhandlingen visar hur lärande i bänkinteraktioner sker till följd av lärares och elevers ömsesidiga samordning av tal, gester, blickar och texter. Längs lärarens väg genom klassrummet skapas möjligheter till skilda lärandeförlopp för olika elever, inom ramen för de rutiner som samtidigt formas. Instruktioner, lärobokstexter och bilder är viktiga resurser i dessa lärandeförlopp. De används i huvudsak för att uppmärksamma och påminna om sådant man tidigare läst och diskuterat tillsammans i klassen. En slutsats blir därför att lärares och elevers gemensamma erfarenheter från olika tillfällen har stor betydelse för lärande i bänkinteraktioner. Sammantaget framstår bänkarbetet som mera socialt än individuellt.  Avhandlingen bidrar till en nyanserad förståelse av bänkinteraktioners pedagogiska potential, vilket diskuteras i relation till senare decenniers politiska individualiseringssträvanden. Den vänder sig till forskare, lärare och andra som är intresserade av lärande och skriftspråkande i klassrummets interaktion.