Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i läroplaner och litteratur samt vad ett antal lärare säger om individualisering och om olika sätt att individualisera i läs- och skrivinlärningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter på individualisering där jagförst har tittat på vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. Därefter har jag studerat läroplanerna från Lgr-62 till Lpo 94 och också respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom åren. Olika synvinklar på individualisering i undervisningen där jag tittar på olika former, vilka ämnen som är lämpliga att individualisera, lärarens roll och individualisering i åldersblandad undervisning är nästa del av min litteraturgenomgång. Det sista jag beskriver är hur några författare ser på hur- och varför läs- och skrivinlärningen bör individualiseras. I intervjuerna har fyra lärare, som arbetar med läs- och skrivinlärning, fått beskriva hur de gör för att individualisera sin undervisning. Slutsatsen av litteraturstudien och intervjuerna visar att det inte finns något enkelt svar när man diskuterar individanpassning. Det viktigasrte är att lära känna eleverna ingående, vara flexibel och variera sin undervisning för att hitta lämpliga inlärningsvägar för varje enskild elev.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i läroplaner och litteratur samt vad ett antal lärare säger om individualisering och om olika sätt att individualisera i läs- och skrivinlärningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter på individualisering där jagförst har tittat på vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. Därefter har jag studerat läroplanerna från Lgr-62 till Lpo 94 och också respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom åren. Olika synvinklar på individualisering i undervisningen där jag tittar på olika former, vilka ämnen som är lämpliga att individualisera, lärarens roll och individualisering i åldersblandad undervisning är nästa del av min litteraturgenomgång. Det sista jag beskriver är hur några författare ser på hur- och varför läs- och skrivinlärningen bör individualiseras. I intervjuerna har fyra lärare, som arbetar med läs- och skrivinlärning, fått beskriva hur de gör för att individualisera sin undervisning. </p><p>Slutsatsen av litteraturstudien och intervjuerna visar att det inte finns något enkelt svar när man diskuterar individanpassning. Det viktigasrte är att lära känna eleverna ingående, vara flexibel och variera sin undervisning för att hitta lämpliga inlärningsvägar för varje enskild elev.</p>

Denna studie handlar om det uppdrag och den utmaning som alla verksamma lärare står inför, att ge extra anpassningar och särskilt stöd till alla elever som har svårigheter. Enligt den Svenska Dyslexiföreningen finns det ingen exakt siffra på hur stor andel av befolkningen som har dyslexi. De flesta forskare anger att det är någonstans mellan 5–8 procent av befolkningen som har dyslexi. Vanligtvis finns inte en färdigutredd dyslexidiagnos hos dessa barn vid skolstarten (Myrberg 2009, s. 323) utan det är långt senare som eleven kanske får en bekräftelse på sina svårigheter. Denna intervjustudie undersöker därför vad som motiverat och hjälpt några elever med dyslexi i deras tidiga läs- och skrivundervisning. En jämförelse har sedan gjorts mellan två olika respondentgrupper för att se ifall det finns någon skillnad mellan vilka faktorer som elever i grundskolan idag upplevde som viktiga jämfört med de elever som gick i grundskolan för 15–20 år sedan. Studiens syfte är att synliggöra vad elever i 10–11 årsåldern samt vuxna i 20–30-årsåldern med dyslexi, i efterhand upplevde och såg som betydelsefulla framgångsfaktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. I denna studie har en fenomenologisk forskningsmetod och intervju som redskap använts för att samla in studiens data. Respondenterna som deltagit i studien har varit två elever i 10–11-årsåldern och två vuxna i 20–30-årsåldern. De har fått besvara frågor om hur de upplevde den tidiga läs- och skrivundervisningen och vad det var som gjorde att de orkade kämpa vidare trots läs- och skrivsvårigheter. Resultatet som framkommit i denna studie har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analysmodell och utifrån en teoretisk ram med ett relationellt perspektiv. Resultatet av denna studie visar att respondenterna upplevt en rad betydelsefulla faktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Två framgångsfaktorer som samtliga respondenter var eniga om var att en god lärarrelation och att möjligheten till undervisning i en liten grupp haft en avgörande roll i deras tidiga läs- och skrivutvecklingen. Vidare visar resultatet att respondenterna såg fördelar med att använda sig av praktiskt material, så som plockmaterial och lathundar, som ett komplement för att motivera läs- och skrivundervisningen. Respondenternas upplevelse av fenomenet, att vara dyslektiker, har varit påtaglig under deras tidiga skolår och de vittnar om att skolstarten var tuff eftersom de till en början inte fått sina läs- och skrivsvårigheter bekräftade. Det var relationerna och de konkreta anpassningarna som bidrog till att de orkade kämpa vidare och som till slut gjorde att de övervann sina svårigheter och blev läs- och skrivkunniga.

Syftet med studien är att undersöka hur de verksamma lärarna arbetar i sin läs- och skrivundervisning för att anpassa och skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas utifrån sin förmåga. Vi vill dessutom undersöka hur några lärare bedömer hur och när en individanpassad undervisning i den tidiga läs- och skrivinlärningen praktiseras. För att ta reda på detta har enkäter och intervjuer gjorts med lärare som undervisar i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Resultatet visar att majoriteten anser att individanpassning är en viktig aspekt för alla elever i den tidiga läs- och skrivundervisningen men det finns vissa utmaningar med den. Individanpassningarna varierar något men den mest tydliga och framträdande individanpassningen tycks vara att arbeta med varierade arbetssätt och metoder. En slutsats utifrån studien är att alla elever gynnas av en individanpassad läs- och skrivundervisning.