<p>Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande. Baserat på den här kunskapen är det lockande att framhäva om musik möjligen kan ha positiva effekter på postoperativ smärta. Syftet med studien var att belysa musikens effekt på postoperativ smärta hos kirurgpatienter, som ett komplement till analgetika. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar tydligt att patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp och får musikbehandling i genomsnitt uppskattar sin smärtintensitet lägre än de patienter som inte får musikbehandling. Musik som behandling kan även minska patienters behov av analgetika efter ett kirurgiskt ingrepp. Förslag till vidare forskning kan vara att undersöka vilken dosering och typ av musik som ger optimal smärtlindrande effekt samt om musikbehandling kan förkorta patientens sjukhusvistelse efter ett kirurgiskt ingrepp.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter som opererats med total knäplastik upplevt sin postoperativa smärtbehandling under tiden de vistats på en vårdavdelning.</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier som framkom under analysen: aktivitet, smärta, smärtlindring och uppföljning. Resultatet visade att de flesta deltagarna upplevt sin postoperativa smärtbehandling som tillfredställande och att den smärta alla upplevt är den som uppkommit vid mobilisering. De första stegen vid uppstigande och framför allt böjning av knäet är det som framkallat störst smärta. Den smärtbehandling som majoriteten av deltagarna har upplevt som väldigt god är den kombinerade metoden med kyla och tryck, så kallad Cryo/Cuff. Regelbunden medicinering med analgetika per os tror de flesta av deltagarna har spelat en stor roll för deras postoperativa välbefinnande.</p><p>Nyckelord: Knäartroplastik, postoperativ, smärta</p>

<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smärta hos barn och vilka omvårdnadsåtgärder som är adekvata vid smärthantering<strong> Metod: </strong>Artiklarna till denna studie är sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. <strong>Resultat: </strong>Barn hade svårigheter med att uttrycka (dvs. sätta ord på) och särskilja vilka symtom som var de mest besvärande för dem under den postoperativa perioden. Gråt, skrik, jämmer och gnäll, verkade vara relaterade till barnens oförmåga att prata om smärta. Blekhet, kallsvett, rosig och varm hud, suckar och hyperventilation verkade vara relaterade till symptom av smärta och illamående. Sjuksköterskorna använde sig av ansiktsuttryck och barnets utseende samt aktivitetsnivå som ett mått på barnets smärtintensitet. Sjuksköterskor med längre erfarenhet i yrket, använde fler ickefarmakologiska metoder än de med färre års erfarenhet. De sjuksköterskor med mer arbetslivserfarenhet använde sig av ickefarmakologiska smärtlindrande metoder som tillät barnet att ha den centrala rollen i situationen. Åtgärder såsom distraktion, positionering, och användning av kyla eller värme föreföll effektiva. <strong>Slutsats: </strong>Genom att iaktta barnets beteende och att använda sig av ett validerat smärtskattningsinstrument kan sjuksköterskan ge barnet evidensbaserad smärtlindring vid en tidpunkt då barnet har rätt till lämplig prevention, utvärdering och kontroll av deras smärta.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The purpose of this literature review is to describe how the nurse can identify post-operative pain in children and the nursing interventions that are appropriate for pain management. <strong>Method:</strong> This study was a descriptive literature study were the authors searched for scientific articles in the database Medline through Pub Med. A total of 18 articles were reviewed and quality was analyzed. <strong>Results:</strong> Children had difficulty in expressing (i.e. put into words) and to distinguish which symptoms were most troublesome for them during the postoperative period. Crying, screaming, moaning and whining, seemed to be related to children's inability to talk about pain. Pallor, cold sweat, rosy and warm skin, sighing and hyperventilation appeared to be related to symptoms of pain and nausea. The nurses used the facial expressions and the child's appearance and activity level as a measure of the child's pain intensity. Nurses with longer experience in the profession, used more non-pharmacological methods than those with fewer years of experience. The nurses with more work experience used more often non-pharmacological pain relieving methods that allowed the child to have the central role in the situation. Interventions such as distraction, positioning and use of cold or heat seemed effective. <strong>Conclusion:</strong> By observing children's behavior and the use of a validated pain measurement tool nurses´ can give the child evidence-based pain relief at a time when the child has the right to adequate prevention, evaluation and control of their pain.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Underbehandlad postoperativ smärta är idag ett stort problem världen över. Trots att det de senaste åren har uppmärksammats och forskats mer i ämnet kvarstår problematiken, att patienterna inte erhåller en tillräckligt bra postoperativ smärtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det är hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smärta. Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens smärta. Det gör hon/han genom verbal och icke verbal kommunikation samt att använda sig av olika smärtskattningsinstrument. Flertalet komponenter måste tas i akt för att få en väl fungerande postoperativ smärtbehandling. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans funktion vid postoperativ smärtbedömning och smärtbehandling. Metoden som använts är en litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar. Forskningen visar flertalet faktorer som påverkar sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen. Sjuksköterskor tenderar att undervärdera patienternas smärta och inte kommunicera tillräckligt med dem. Det har även visat sig vara brister i dokumentation. Tydligare riktlinjer och mål eftersträvas för att den postoperativa smärtbehandlingen ska bli bättre behandlad.