Studiens syfte är att få ökad kunskap om förskolemiljöns betydelse och förskollärarens förhållningssätt till, och syn på små barns bildskapande i förskolan. Det är en kvalitativ undersökning där sju förskollärare på två olika förskolor i samma kommun i Norbotten intervjuats skriftligt via e-post. Studien utgår även ifrån den soiokulturella teorin som betonar samspel med andra som viktigt för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att förskollärarna ser på bildskapande som vikigt för små barns lärande och utveckling. Förskollärarna menar att genom bildskapande för barn till exempel möjlighet att uttrycka sina tankar oh känslor samt möjlighet att utveckla sin fantasi, motorik, språk, och samspel. Det framgår även att förskollärarna anser att bra material, avsatt tid för skapande och insprirerande vuxna är viktigt och ger goda förutsättningar. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser att pedagogers inställning styr vilka material barnen får ta del av.

Bakgrund och problemformulering: Verksamhetsstyrning är en grundbult i företagande och förekommer i princip alltid. Styrningen kan dock vara mer eller mindre uttalad och strukturerad vilket gör varje företags styrning unik. Att få en djupare förståelse för små och medelstora företags styrning är ett intressant forskningsområde då teori inom verksamhetsstyrning utgår från stora företag vars tid och resurser väsentligt skiljer sig från företagen i denna studie. Befintlig forskning om belöningssystem behandlar stora företag i andra kontexter som skiljer sig från den svenska. Även i de kontexter som studerats saknas en djupgående förståelse och för belöningssystem i små och medelstora företag har relevant forskning över huvud taget inte identifierats. Det är därför intressant att studera i vilken utsträckning svenska små och medelstora företag använder belöningssystem och hur systemet i så fall är designat. Vidare har intresset för att arbeta mer hållbart och ansvarsfullt under senare år ökat markant, ändå tycks rollen som små och medelstora företags har för en hållbar utveckling blivit förbisedd. Det är därför av intresse att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med CSR-engagemang och hur långt de har kommit i ett strukturerat arbete liknande deras traditionella styrningsarbete av kärnverksamheten. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och belöningssystem, de bakomliggande motiven för CSR-engagemang samt sambandet mellan verksamhetsstyrning och CSR-engagemang. Slutsatser: Resultatet av studien visar att verksamhetsstyrningens design och omfattning i små och medelstora företag varierar väsentligt. Gemensamt är att alla företag målsätter, följer upp och utvärderar kortsiktiga mål av ekonomisk karaktär. Bland företagen i studien hade nio av tio företag ett belöningssystem i form av årsbonusar där de anställda delar på en pott av årets resultat. Beträffande styrning av kärnverksamheten jämfört med styrning av CSR-engagemang uppmärksammar studien stora skillnader. Samtliga företag arbetar aktivt med CSR men detta ingår i regel inte i företagens styrsystem. Den största anledningen är att CSR oftast består av mjuka värden vilka upplevs som problematiska att mäta med undantag för miljömål.

This thesis purpose is to analyze specific content in Sweden’s doctrine to illustrate a trend in doctrine development in small states. Small states doctrine tends to promote political messages rather than messages about operational efficiency. Due to this trend, it is important to study how small states implement and accept these types of developments. Kjell Bjerga and Torunn Haaland describes this phenomenon through an analysis of the Norwegian doctrine. The arguments they point out creates a tool, which explain concepts in Sweden’s military strategic doctrine. This thesis then takes a discursive form to identify the doctrines hidden roots and underlying narratives. It is then possible to structure concepts such as operational efficiency or operational inefficiency. The result of this analysis is that Sweden follow the development in small states strategic doctrine, decreasing the amount of concepts promoting operational efficiency. The result comply with Bjerga and Haalands theory and confirm the question at issue. This may lead to a dilemma where Sweden cannot achieve military operational efficiency because their doctrine promoting messages hard to translate to distinct military action.

Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som syftar till att undersöka småföretagare och deras användning av crowdfunding. Under studien så har även de digitala plattformarnas perspektiv tagits med. De teorierna som undersökningen utgår ifrån är finansiella gapet, informationsassymmetri, pecking order teori och finansiella tillväxtcykeln. Studien har även beskrivit andra traditionella finansieringsformer utöver crowdfunding. Fyra respondenter som representerar sina företag som verkar i mat och dryckes branschen har intervjuats och även två digitala plattformar har deltagit i undersökningen. Studiens resultat visar att crowdfunding är ett finansiering alternativ som gynnas av mikroföretag när de har svårt att finansiera sig. Det finns ingen tydlig förklaring bakom valet mellan lån och andelsbaserad crowdfunding. Studien kommer också fram till att crowdfunding är ett hjälpmedel för företag i början av sin uppväxt, då andra traditionella finansieringsalternativ kan vara mer lämpliga ju mer företaget växer.

Sverige är ett av få länder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmän revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebär att alla aktiebolag, stora som små, måste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i många fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har därför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de små aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag många mindre aktiebolag som klienter. Problemet har mynnat ut i forskningsfrågan:Vad skulle ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag betyda för de svenska revisorerna?Uppsatsens syfte är att ta reda på hur dels de befintliga revisorerna kan påverkas, dels hur den framtida arbetsmarknaden för revisorer kan se ut. I uppsatsen genomförs kvalitativa intervjuer med kvalificerade revisorer. Anledningen är att få deras uppfattning om hur de själva och andra revisorer kan komma att påverkas. Även den aktuella debatten om ämnet läggs fram, där för- och nackdelar belyses.Av uppsatsen framgår, att revisorerna förmodligen kommer att förlora nettoarbete. Efterfrågan på revision kommer troligtvis att minska, men en övergång till redovisning och rådgivning, kommer troligtvis att dämpa de negativa ekonomiska effekterna för revisorerna och deras byråer. Skatteverket kommer att behöva anställa fler bolagsgranskare vilket kan öppna för fler arbetstillfällen inom branschen. Det är även troligt att kvaliteten i bolagens räkenskaper försämras, vilket kan medföra ett försämrat rykte för de svenska revisorerna. / Uppsatsnivå: C

I april år 2008 presenterades delbetänkandet ”Avskaffande av revisionsplikten för småföretag”. I detta delbetänkande föreslås att revisionsplikten slopas för 96 procent av allaaktiebolag i Sverige. Detta förslag föreslås börja gälla från och med den första juli år2010. Bakgrunden till delbetänkandet är EU:s ambition att lätta på de administrativabördorna för företagen inom unionen, i mån om att de skall bli mer konkurrenskraftiga.Många är entusiastiska över förslaget men förslaget är dock inte uppskattat av alla utandet finns de som är kritiska till det såsom Skatteverket.Vårt syfte är att undersöka vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten får på demindre revisionsbyråerna samt kartlägga hur väl de förbereder sig inför ett eventuelltavskaffande. För att få svar på våra frågor har vi gjort en kvalitativ undersökning där viintervjuat tre revisorer från tre mindre revisionsbyråer. Intervjuerna har ökat vårförståelse för hur små revisionsbyråer tänker, planerar och agerar inför ett avskaffande avrevisionsplikten.Vår slutsats är att de mindre revisionsbyråerna inte tror att de kommer att påverkas inågon större omfattning. De är medvetna om att de kommer att förlora en delrevisionsuppdrag. Men eftersom majoriteten av kunderna som anlitar revisionsbyråernaför revision även köper andra tjänster kommer de inte drabbas speciellt hårt. Eftersom demindre revisionsbyråerna befinner sig i denna situation är de inte heller direkt tvingadetill att genomföra åtskilliga förändringar. Vi har kommit fram till att de mindrerevisionsbyråerna inte kommer att förbereda sig i någon högre grad. Revisorerna som viintervjuat är i övrigt kritiska till hur delbetänkandet föreslår att ett avskaffande ska gå till.De är inte direkt negativa men kritiska och egna alternativa förslag råder det gott om.

BAKGRUND:I detta avsnitt går vi igenom vad läroplaner, kursplaner och skollagen säger om engelskundervisningens upplägg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning säger om barn och engelska. Det är även inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och även samhällets syn på engelska som skolämne och som språk.SYFTE:Syftet med denna studie är att undersöka hur barn under förskolans senare år och grundskolans tidigare år ser på engelska som skolämne och som språk.METOD:Vårt val av metod är kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes på grund av ett intresse för att gå in på djupet i barns tankegångar kring engelska som språk och som skolämne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i åldrarna fem till tio år.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, där vi fokuserar på olika undersökningsområden. Under dessa undersökningsområden visade det sig att barnen svarade och resonerade på liknande sätt, fast på olika nivå utifrån ålder. Barn i alla åldrarna visade sig vara mycket positiva till engelska. De hade också en stor förståelse för engelskans influenser i vår vardag och i våra liv. / Uppsatsnivå: C

Utredningen kring avskaffandet av revisionsplikten har i början av april 2008 blivitpresenterad för den svenska regeringen. I denna utredning föreslås det gränsvärden som ipraktiken innebär att 96 procent av alla aktiebolag i framtiden kan välja bort revisorn ochrevisionen, så som den ser ut idag. Revisionsbyråer står inför en stor omställning därABL och revisionsplikten omfattar alla aktiebolag i Sverige och en stor del av dessabolag kommer i framtiden kunna välja bort revisionen vilket innebär att revisorernas rollkan förändras efter avskaffandet.Undersökningen är halvdeduktiv där författarna har haft utgångspunkt i teorin som stödtill intervjuerna med respondenter som påverkas av förändringen. Författarnas syfte medundersökningen är att ta reda på vilka konsekvenser och förändringar kan komma attpåverka revisionsyrket i Sverige. Uppsatsen har en bred empirisk undersökning sombestår av intervjuer med revisorer, banker och skatteverket. Författarna har ävenfokuserat på några av de länder som redan genomfört en sådan förändring som England,Danmark och Tyskland.Resultatet av denna undersökning visar att revisionsbyråerna redan idag har börjatförbereda sig för en förändring som grundar sig i att efterfrågan på revision kommer attminska. Efterfrågan på revisorer kommer att sjunka vilket kan medföra en minskning avgodkända och auktoriserade revisorer samt intresset för den akademiska utbildningen. Enökad efterfrågan är att räkna med på konsulter inom redovisning och andra experter inomekonomi. / Uppsatsnivå: C

<p>Diskussionerna kring om Sverige ska ha revisionsplikt för små aktiebolag är idag omfattande. EG:s fjärde direktiv lämnar utrymme för medlemsländerna att själva besluta om revisionsplikten ska beröra även de små bolagen. Efter att Danmark och Finland nyligen valt att avskaffa revisionsplikten är det i dagsläget endast Sverige och Malta som har valt att hålla revisionsplikten obligatorisk för samtliga aktiebolag. Huvudargumenten för att bibehålla revisionsplikten för små bolag har varit att revision medför trovärdighet i årsredovisningarna, motverkar brottslighet och att Sverige har ett komplicerat regelverk. Konsekvenserna av att ha revisionsplikt medför dock stora kostnader för de små bolagen. Då nya internationella regler, som är avsedda för stora bolag, är på väg att implementeras kommer de små bolagen ytterligare att drabbas. Utöver stora kostnader för små bolag diskuteras även harmoniseringen med de resterande EU-länderna. Kan de så kan väl vi? Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka tänkbara utfall avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige skulle medföra ur intressenternas synvinkel. Detta genom att föra en jämförande diskussion om relevanta likheter och skillnader mellan Sverige, Danmark och Storbritannien efter att ha analyserat effekterna av motsvarande åtgärd i de två sistnämnda länderna. För att försöka förutse vilka konsekvenser avskaffning av revisionsplikten kan ha har vi i vår uppsats valt att genom en ren teoretisk litteraturstudie jämföra Sverige med Danmark, detta eftersom Danmark, utöver att de har liknande revisionsregler och har haft en liknande diskussion kring revisionspliktens existens som Sverige, nyligen avskaffat revisionsplikt för små aktieselskab samt anpartsselskab. Vi har valt att i huvudsak använda oss av agentteorin och stakeholder theory som grund till vår uppsats. Det som framkommit av studien är att ett avskaffande av revisionsplikten inte medför några radikala förändringar. I Danmark har endast 2 % av de berörda bolagen, valt att avskaffa revisionen. I Sverige förväntas det ske ett liknande utfall. En av de största anledningarna till att små bolag behåller revision är att de vill ge en rättvisande och trovärdig bild utåt för intressenterna, främst kreditgivarna. Det har dock visat sig att det är en eftersläpande effekt i avskaffningen, dvs. att fler och fler bolag avstår från revision med åren. Detta medför att agentteorin inte stämmer så bra i detta fall eftersom små företag även fortsättningsvis väljer revision. Detta i sin tur gör att stakeholder theory fortsättningsvis blir hållbar då alla intressenter får samma mängd information. Oavsett om revisionsplikten nu försvinner eller inte i Sverige så efterfrågas nya, förenklade regler. Sverige behöver, precis som Danmark, nya regler för de små bolagen då de internationella reglerna som implementeras för att få ett harmoniserat EU, i huvudsak är riktade mot stora bolag. Dessa regler är alldeles för komplicerade och bitvis överflödiga för små aktiebolag.</p>

<p><strong><p>Title:</p>Pecking-order i små tillverkande företag <strong><p>Level of thesis:</p>Master´s dissertation in banking and auditing <strong><p>Authors:</p>Mathias Klasén and Maria Waderoth <strong><p>Advisor:</p>Joakim Winborg <strong><p>Background:</p>The area of business financing has been well studied during the 1900´s. Many studies and theories are made with big corporations in mind, and the importance of small businesses wasn’t enlightened until the end of the 1900´s. Business financing has created a number of theories, among them Myers pecking-order theory. This theory implies that business managers prefer internal equity in front of debt and external equity. This theory has been developed through studies, hence Myers three steps are considered undeveloped, and therefore the theory still needs further investigation. <strong><p>Question of issue:</p><em>How do small business managers prefer different long-term financing options and which variables can explain the ranking? <strong><p>Purpose:</p>The purpose of the study is to create a developed pecking-order in small manufacturing businesses and to investigate which variables explain their ranking. <strong><p>Method:</p>The study is deductive with elements of induction. We have created knowledge in the subject through investigation of existing literature in order to examine the reality. The theory has also evolved through the developed pecking-order theory. The data has been collected through phone interviews where the respondents generated both quantitative and qualitative data. <strong><p>Results:</p>The result of the study shows that managers in small manufacturing businesses prefer internal profit first. Thereafter they prefer bank loans, grants, leasing, indirect contribution from existing owners, direct contribution from existing owners, business collaboration, informal equity, formal equity and family and friend loans. The ranking can partly be explained by the managers risk aversion, control aversion, growth, financial knowledge, industry experience and gender. <strong><p>Keywords:</p>Pecking-order, small business, managers, explanatory variables, financial sources.</strong></strong></strong></strong></em></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>