.

Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser. Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma, komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.

Många företagare som driver mindre företag ser redovisningen som något komplicerat som tar tid från företagets egentliga syfte. I och med att lagen kräver att en redovisning genomförs väljer därför många småföretagare att köpa redovisningstjänster, det vill säga de outsourcar redovisningen till redovisningskonsulter. Sedan 2010 har revisionsplikten avskaffats för de allra minsta företagen vilket har medfört att marknaden står inför en förändring där redovisningskonsulterna får ta mer ansvar än tidigare. För redovisningskonsulterna innebär det att arbetsuppgifterna utökas och att nya kunder kan tillkomma. För att möta denna förändring är det av intresse för redovisningskonsulterna att få  insikt om hur småföretagare  resonerar när de bestämmer sig för att köpa redovisningstjänster och hur denna köpbeslutsprocess går till  för att möta småföretagarnas behov. Fram till idag har forskningen fokuserat på konsumenter och större företag vid framtagandet av modeller över köpbeslutsprocessen. I denna studie ligger fokus på köpbeslutsprocessen för mindre företag vid köp av redovisningstjänster för att skapa en mer specifik förståelse för denna kategori av företag.  Studien ämnar besvara problemformuleringen ”Hur ser köpbeslutsprocessen ut för små företag som väljer att outsourca redovisningsaktiviteter?” utifrån befintliga teorier som berör köpbeslutsprocessen och outsourcing samt utifrån insamlad empiri.  Syftet med studien är att ta reda på hur de olika stegen i köpbeslutsprocessen för små företag ser ut samt  hur  företagarna  resonerar när  de  bestämmer sig för att outsourca redovisningen genom att köpa redovisningstjänster. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer med småföretagare. Valet av att utgå ifrån en kvalitativ metod grundar sig i att vi inte ville  begränsa respondenterna i deras resonemang kring köpbeslutsprocesen eftersom denna studie ämnar bidra med kunskap om en sedan tidigare outforskad aspekt av köpbeslutsprocessen.   Slutsatser gällande köpbeslutsprocessen för små företag vid köp av redovisningstjänster har dragits med hjälp av analysen av den insamlade empirin och de för studien relevanta teorierna som berör köpbeslutsprocessen och outsourcing.  Studien indikerar att köpbeslutsprocessen för små företag har likheter med tidigare processer som tagits fram för både konsumenter och större företag men även att den skiljer sig från dessa i viss mån. Till stor del kan köpbeslutsprocessen för små företag ses som en blandning av processerna för konsumenter och större företag men flest likheter har den med köpbeslutsprocessen för konsumenter, som är av en enklare karaktär och bygger mer på känsla.  Studien bidrar  med en insikt i hur småföretagare  resonerar vid köp av redovisningstjänster och resulterar i en framtagen modell över köpbeslutsprocessen när dessa köp genomförs.

Sammanfattning Titel: De sociala nätverkens betydelse för revisorer på mindre orter Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktoria Norberg & Gunilla Persson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016-01   Syfte: Vi har funnit att studier om de sociala nätverkens betydelse för revisorers oberoende är högst begränsade och med ett tillägg av små orter, helt obefintligt. Vårt syfte med studien är därför att belysa betydelsen av detta på just mindre orter   Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med 10 godkända eller auktoriserade revisorer. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats för att slutligen presenteras utifrån ett antal förutbestämda teman.   Resultat & slutsats: Det empiriska materialet bekräftade att sociala nätverk har en stor betydelse på mindre orter samt att relationen till klienten blir närmre. Även om resultatet till stor del påvisade de positiva aspekterna, fick vi indikationer på att de sociala nätverken och nära relationerna även påverkar revisorerna i en negativ riktning.   Förslag till fortsatt forskning: Under vår empiriska undersökning fick vi en del indikationer på faktorer som ökade de sociala nätverkens påverkan och betydelse, så som ortens storlek och revisorernas erfarenhet. Dessa faktorer samt en mer rikstäckande studie för att undersöka om det finns några geografiska skillnader anser vi skulle vara intressanta att undersöka närmre genom mer fokuserade studier.   Uppsatsens bidrag: Vi anser att vi med vårt empiriska resultat tillfört ett unikt bidrag till befintlig forskning inom ämnet. Även om vår studie kan anses begränsad i sin omfattning så anser vi oss öppnat upp för fortsatta studier för att ytterligare skapa förståelse inom området.   Nyckelord: sociala nätverk, revisor, oberoende, relationer, små orter / Abstract Title: The significance of social networks for auditors in small communities Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Viktoria Norberg & Gunilla Persson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016-01   Aim: We have found that studies about the significance of social networks for the auditors' independence are very limited and with the addition of small communities absent. Our purpose of this study is to illuminate the significance of this in small communities.   Method: We used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with 10 approved or authorized auditors. The result is processed and analyzed to finally presented from a number of predefined themes.   Results & Conclusions: The empirical data confirmed that social networks have a major role in small communities and the relationship with the client gets closer. Although the results emphasize the positive aspects, we received indications that social networks and close relationships also affect the auditors in a negative direction.   Suggestions for future research: In our empirical study we received some indications of factors that increased the social networks 'influence and importance, such as the communities size and auditors' experience. These factors, as well as a more nationwide study to investigate potential geographic differences, would be interesting to examine closer through some more focused studies.   Contribution of the thesis: We consider ourselves with our empirical results brought a unique contribution to existing research. Although our study can be considered limited, we believe we have pioneered for further studies, to further promote understanding in the field.   Key words: social networks, accountant, auditor, independence, relationships, small communities

Valutamarknaden anses idag vara världens största marknad. Företag som är exponerade mot utländsk valuta vare sig det rör sig om import eller export bör ha en process för valutahantering. Tidigare studier visar däremot att knappt 50 % av berörda företag hanterar valutaexponeringen med någon form av valutasäkring. Frågetecken väcks då kring den process företag har vid beslutsfattning om valutahantering. Syftet med studien är att utreda små och medelstora svenska icke-finansiella bolags valutahantering. För att på bästa möjliga sätt erhålla exponerade företags syn på valutasäkring är studien av kvalitativ karaktär. Informationen är insamlad från åtta intervjuer. För att stämma in på syftet med att fokusera på små och medelstora bolag har en gräns på 500MKR SEK i årlig omsättning använts. Det insamlade materialet visar att majoriteten av företagen saknar en systematisk process och analys vid hantering av valutaexponering. Det är förekommer ofta att en persons subjektiva åsikt avgör företagets valutahanteringsstrategi. Strategin är även sällan förankrad i ekonomisk teori. Studien belyser även att det finns en kunskapslucka hos företagsledningar kring valutahantering vilket skapar möjligheter för banker och andra finansiella aktörer att utveckla samarbetet med företagen.

Industrisektorn står idag cirka 30 % av slutenergianvändningen i västvärlden. En betydande energibesparingspotential genom energieffektivisering av energianvändande processer har identifierats inom sektorn. Forskning har visat att det finns en särskilt stor potential för energieffektivisering hos små och medelstora företag, men att det samtidigt finns hinder som leder till att ekonomiskt rationella energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs. Dessa hinder är bland annat kopplade till bristande kunskap om den egna energianvändningen. Ett verktyg för att öka medvetenheten om detta hos företagen är benchmarking av energianvändande processer, som ger dem möjlighet att jämföra sin egen energianvändning mot andra företag. Utifrån tidigare forskning och erfarenheter på området har en ny metod föreslagits för beräkning av ett energieffektiviseringsindex, vars syfte är att visa på varje företags energiprestanda i förhållande till andra företag. I examensarbetet genomfördes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar och rapporter som behandlade benchmarking av energianvändning studerades. Vidare genomfördes en intervjustudie med aktörer som har erfarenhet och inblick i företagens energiarbete, vilket inkluderade myndigheter, operativa tillsynsmyndigheter och energikartläggare. Litteratur- och intervjustudien visade att det finns en efterfrågan att kunna jämföra energianvändningen mellan industrier genom benchmarking. Benchmarking av energianvändande processer bedömdes ha särskilt god potential för att uppnå energibesparingspotentialer genom identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Den föreslagna metoden möjliggör beräkning av ett energieffektiviseringsindex som är baserat på enskilda energianvändande processer inom en industrianläggning. Detta möjliggör benchmarking av energianvändande processer såväl som hela industriella anläggningar. Metoden testades och validerades på svenska små och medelstora sågverk med underlag från energikartläggningsrapporter och Energimyndighetens databas som sammanställts i samband med det svenska stödet för energikartläggningar. Validering av den framtagna metoden visade att potential för energieffektiviseringar kan identifieras genom beräknande av ett energieffektiviseringsindex. Metoden förutsätter dock att jämförelser görs inom en bransch, särskilt när det gäller industriers produktionsprocesser. Vidare krävs att metoden appliceras på ytterligare branscher för att stärka metodens tillförlitlighet. Om den till Energimyndigheten inrapporterade energidatan i samband med stödet för energikartläggning i små och medelstora företag ska användas krävs ytterligare kvalitetssäkring av underlaget. / The industrial sector currently accounts for about 30% of the final energy consumption in the western world, but a significant energy efficiency potential has been identified in the sector. Research has shown that there is a great potential for improving energy efficiency in the industrial sector, particularly among small and medium-sized enterprises. However, there are barriers hindering the implementation of cost-effective energy efficiency measures. These barriers include lack of knowledge about the industries own energy end-use. A tool that can address this barrier among companies is benchmarking of energy end-using processes that allow the companies to compare their energy performance to other companies. Based on previous research and experiences in the field, a new method was developed for calculating an energy efficiency index, which has the possibility to show each company's energy performance relative to other companies. The study began with a literature review of scientific articles and reports on the subject studied. In addition, interviews with government agencies and energy auditing companies that have insight into the companies' work with energy efficiency was conducted. The literature and interview study showed a demand of comparing the energy performance of industrial sites through benchmarking. Benchmarking of energy end-use processes was estimated to have particularly good potential to achieve energy saving potentials through identifying energy efficiency measures. The proposed method allows the calculation of an energy efficiency index that is based on individual energy end-using processes in an industrial site. This allows benchmarking of energy end-using processes as well as the entire industrial site. The method was tested and validated with data from Swedish small and medium-sized sawmills compiled by the Swedish Energy Agency in conjunction with the Swedish energy audit support program. Validation of the developed method demonstrated that the potential for energy efficiency can be identified by calculating the energy efficiency index. The method assumes that the comparison is conducted for each sector separately, particularly regarding the production processes. To strengthen the reliability of the results, the method should be tested on additional industrial sectors and further quality assurance of the data should be conducted for these sectors.

This thesis aims to investigate what requirements companies have in order to achieve a successful legislative compliance control. The implementation of an environmental management system can help the company to structure their business and succeed with their environmental legislative compliance. Both small and medium sized businesses perceive that it is difficult and time consuming because the legislation can be difficult to interpret if you do not have the required knowledge. There are many companies that hire help in the form of consultants who audit their compliance, but this leads to a risk that the company will be exposed when the knowledge does not remain in the company if the consultant would cancel the cooperation. There are not so many tools today for businesses to obtain good legal compliance. The methods used are usually checklists included in the control program, and it costs a lot of resources to do everything needed. This study strives to deliver the expressed needs of the businesses. The companies surveyed in this study wished that there would be extra help to keep track of the laws pertaining to their business, but also that the legal text should be clearer. The legislative compliance systems of today must become easier to use and more effective for the environmental manager to work with. If the research had increased in this area, perhaps a new system may be able to meet the unconscious needs of companies and help them to develop and become more independent.

Syftet med detta arbete var att synliggöra olika tillvägagångssätt hos pedagoger i förskolan när de utformar matematiska bygg- och konstruktionshörnor för de yngsta barnen samt att synliggöra vilka faktorer som är betydelsefulla för arbetet med matematik för små barn. I denna studie valde vi att besöka tre olika småbarnsavdelningar på tre olika förskolor. Vi har haft för avsikt att intervjua två pedagoger på varje besökt avdelning och ställa frågor bl.a. om deras arbete med matematik, bygg- och konstruktionshörnor och små barns lärande. Vi har även använt oss av observationer som metod, vilket har gått ut på att vi studerat de olika bygg- och konstruktionshörnorna samt dokumenterat dessa med hjälp av fotografering. Efter att all data bearbetats presenterades resultatet i form av en sammanfattning av varje intervju samt en beskrivning av varje observerad miljö. Innehållet i intervjuerna har analyserats med hjälp av både Vygotskijs sociokulturella teori om barns psykiska utveckling och tidigare forskning. I resultatet har vi kunnat se att alla de intervjuade pedagogerna anser att det matematiska arbetet med små barn i förskolan handlar om vardagsmatematik och de betonar hur viktig pedagogens roll är. Vi har även kommit fram till att material och miljö är betydelsefulla faktorer i det matematiska arbetet med små barn. Andra faktorer som visat sig vara viktiga för små barns matematiska lärande är kroppsligt utforskande, samspel och lek. Allt detta har i sin tur synliggjort olika tillvägagångssätt för att utforma en matematisk bygg- och konstruktionshörna för de yngsta barnen i förskolan.

Kunskap är aktuellt för alla sorters företag, och studier i kunskapsstyrning visar hur olika processer såsom förvärva-, skapa-, tillämpa-, förvara- och dela kunskap hanteras i företag. Tidigare forskning behandlar främst större organisationer och flera forskare menar att kunskapen om mindre företag är begränsad vilket leder till syftet med uppsatsen: Att skapa förståelse för hur kunskapsstyrning ser ut i små företag och vilka processer inom kunskapsstyrning de, medvetet eller omedvetet, använder sig av. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med studier på fyra företag och en studentorganisation där intervjuer genomförts. Resultatet indikerar att vissa processer är mer relevanta än andra för små företag och de processerna kan styras på ett systematiskt sätt. Sedan finns det både likheter och olikheter i hur dessa processer hanteras vilket troligen beror på vilken bransch företag verkar inom samt hur strukturerat företaget är som helhet.

No description available.