<p>Varumärken är något som de flesta människor har någon relation till, då en människa i Sverige dagligen utsätts för cirka 3000 reklambudskap. Brännmärkning av djur är ett av de tidigaste tecknen på varumärkesanvändande. Till en början handlade forskningen kring varumärkesbyggande mest om de materiella delarna, för att under senare år fokusera mer på de immateriella tillgångar ett varumärke innefattar. Den senaste tiden har företag börjat inse vikten av ett starkt varumärke då det bland annat är en stor finansiell tillgång.</p><p>Uppsatsen handlar om hur små företag inom klädbranschen arbetar med sina varumärken. Ämnet ansågs intressant då författarna fann att forskningen kring hur just små företag arbetar var relativt tunn. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket betyder att utvalda teorier testas med empirisk data, författarna ville se ifall generella teorier kring varumärken var applicerbara även på små företag. Därför bygger referensramen på kända och traditionella teorier kring ämnet av författare som Kotler, Keller, Aaker och Kapferer. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv beskriva och undersöka processerna i små klädföretag kring varumärkesbyggande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då fyra klädföretag har intervjuats på djupet. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats är det svårt att dra generaliseringar som gäller alla små företag i branschen. Intervjuerna kan däremot ge indikationer för hur arbetet med varumärken går till. Empirin baseras på data från intervjuerna.</p><p>Författarna kom i slutsatserna fram till att små klädföretag arbetar mycket med att försöka vara personliga och unika. Atmosfären i butikerna ansågs viktig, liksom det personliga bemötandet. Även de immateriella tillgångarna visade sig vara av stor betydelse då kläderna som finns till försäljning finns att få tag på även hos flera av konkurrenterna. Det visade sig även att små klädföretag arbetar mycket med kringliggande aktiviteter såsom att anordna olika events och kundkvällar för sina kunder. Gällande marknadsföring visade det sig att "word of mouth-metoden" var av stor betydelse liksom nya medier som Facebook och bloggar.</p><p>På frågan om traditionella teorier även är applicerbara på små företag kom författarna fram till att vissa delar av teorierna passar bättre in på små företag som exempelvis personligheten, lojala kunder och differentiering. Andra delar var inte lika applicerbara.</p>

<p>The interest for children´s clothing has increased in society. More and more children are born and parents are older when they have children. Education has become a natural feature in most people´s life, just as both parents often work today. The households have therefore better economy and thus greater consumption opportunities. Parents are, in greater extent, looking for personal and different clothing with focus on quality and, to some extent, exclusivity rather than just a cheap and functional garment. The buy is often linked to issues of image, identity and meaning, but can also be seen as an increased interest in exciting and unusual pieces.</p><p>These current consumption patterns have led to new opportunities for companies selling children´s clothing. More and more companies are looking to the industry in hopes of reaching the high- consumption parents, and the business area automatically becomes too crowded. Together with low-cost giants and famous brands, small businesses try to survive on this competitive market. These smaller firms have difficulties competing with a famous brand or with a low price. They have relatively limited resources, high costs and are struggling with an initial fair unknown brand. They therefore need to charge a higher price to get by, and thus it becomes important to these smaller firms to attract customers by other means.</p><p>This type of problem is what I intended to examine in my essay. I have come to the conclusion that it is important for smaller companies to differentiate themselves from their surroundings and offer a unique range that no one else has, with good quality as the primary. It is also important to focus on its customers and establish long term relationships with them in order to create a loyal clientele and therefore increase the chances of achieving profitability on the market.</p>

<p>Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv. Bristande motivation, kunskap och kommunikation verkar ändock resultera i att småföretagarnas beslutsfattande grundar sig i erfarenheter och intuition istället för den ekonomiska informationen.</p><p> </p><p>Utifrån denna problembakgrund ämnar vi att undersöka samt besvara följande problemformulering;</p><p><em>Hur använder små företag redovisningsinformation de fått från sina redovisningskonsulter? </em></p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga små företags attityder gentemot användningen redovisningsinformation, att diskutera en teoretisk referensram som kan underlätta förståelsen av företagarnas attityder samt att bedöma dessa teoriers hållbarhet gentemot dagens sociala verklighet.</p><p>Genom en kvalitativ studie och en deduktiv ansats har vi besvarat studiens problemformulering och syfte. Den teoretiska referensramen, bestående av litteratur och tidigare studier, har utgjort grunden för studien och ökat vår förståelse av ämnesområdet. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fyra små aktiebolag och tre av deras redovisningskonsulter samt en fristående konsult, samtliga verksamma i Umeå. Respondenternas verksamheter har en viss spridning beträffande storlek och småföretagarna är även verksamma inom olika branscher.</p><p>Resultatet av studien visar att små företag har en positiv attityd gentemot bokföringskravet och dess innebörd, samt att de använder sig av ekonomisk information i någon utsträckning vid internt beslutsfattande. Omfattningen av denna användning varierar dock beroende på de olika verksamheternas storlek. Vi kan vidare konstatera att småföretagarna inte kan anses motiverade att sköta bokföringen på egen hand. Fördelarna som fås genom att anlita externa redovisningskonsulter upplever de vara värd den kostnad det innebär. Utifrån detta resultat vill vi rekommendera småföretagare att i den mån relevant använda sig av redovisningsinformationen. De allra minsta företagen kan dra fördelar av att använda relevanta nyckeltal då de ökar strukturen på beslutsfattandet och kan uppleva ytterligare trygghet beträffande verksamheten.</p>

The interest for children´s clothing has increased in society. More and more children are born and parents are older when they have children. Education has become a natural feature in most people´s life, just as both parents often work today. The households have therefore better economy and thus greater consumption opportunities. Parents are, in greater extent, looking for personal and different clothing with focus on quality and, to some extent, exclusivity rather than just a cheap and functional garment. The buy is often linked to issues of image, identity and meaning, but can also be seen as an increased interest in exciting and unusual pieces. These current consumption patterns have led to new opportunities for companies selling children´s clothing. More and more companies are looking to the industry in hopes of reaching the high- consumption parents, and the business area automatically becomes too crowded. Together with low-cost giants and famous brands, small businesses try to survive on this competitive market. These smaller firms have difficulties competing with a famous brand or with a low price. They have relatively limited resources, high costs and are struggling with an initial fair unknown brand. They therefore need to charge a higher price to get by, and thus it becomes important to these smaller firms to attract customers by other means. This type of problem is what I intended to examine in my essay. I have come to the conclusion that it is important for smaller companies to differentiate themselves from their surroundings and offer a unique range that no one else has, with good quality as the primary. It is also important to focus on its customers and establish long term relationships with them in order to create a loyal clientele and therefore increase the chances of achieving profitability on the market.

Varumärken har en lång historia och attityden till dess betydelse har över åren förändrats. Vi ser idag att företagen lägger betydligt mer fokus på varumärkesfrågor och att konsumtionen av lyxvaror ökar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag med begränsade resurser kan skapa varumärken som uppfattas som lyxiga. Vi kommer att gå igenom relevanta teorier som i huvudsak behandlar varumärkesstrategi, varumärkesidentitet samt lyxvarumärken. Vi identifierar hur små företag skapar ett varumärke och de faktorer som bidrar till varumärkens lyxighet. För att därefter undersöka vilken betydelse konsumenterna anser att faktorerna har för att varumärket ska uppfattas som lyxigt. Undersökningen av konsumenterna sker genom en enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visar att vissa faktorer är viktigare än andra för att skapa ett lyxigt varumärke. De faktorer som är viktigast för små företag med begränsade resurser är; att produkterna har en hög kvalité, priset på produkterna är högt, att varorna sälj i en begränsad upplaga samt att försäljningsplatsen håller en hög status. I våra slutsatser kommer vi att presenteras en modell, som vi kallar lyxvarumärkestrappan. Slutsatsen av vår studie är att om små företag går igenom lyxvarumärkestrappan på ett framgångsrikt sätt finns det goda möjligheter för små företag med begränsade resurser att skapa ett lyxigt varumärke.

Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.

Varumärken är något som de flesta människor har någon relation till, då en människa i Sverige dagligen utsätts för cirka 3000 reklambudskap. Brännmärkning av djur är ett av de tidigaste tecknen på varumärkesanvändande. Till en början handlade forskningen kring varumärkesbyggande mest om de materiella delarna, för att under senare år fokusera mer på de immateriella tillgångar ett varumärke innefattar. Den senaste tiden har företag börjat inse vikten av ett starkt varumärke då det bland annat är en stor finansiell tillgång. Uppsatsen handlar om hur små företag inom klädbranschen arbetar med sina varumärken. Ämnet ansågs intressant då författarna fann att forskningen kring hur just små företag arbetar var relativt tunn. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket betyder att utvalda teorier testas med empirisk data, författarna ville se ifall generella teorier kring varumärken var applicerbara även på små företag. Därför bygger referensramen på kända och traditionella teorier kring ämnet av författare som Kotler, Keller, Aaker och Kapferer. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv beskriva och undersöka processerna i små klädföretag kring varumärkesbyggande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då fyra klädföretag har intervjuats på djupet. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats är det svårt att dra generaliseringar som gäller alla små företag i branschen. Intervjuerna kan däremot ge indikationer för hur arbetet med varumärken går till. Empirin baseras på data från intervjuerna. Författarna kom i slutsatserna fram till att små klädföretag arbetar mycket med att försöka vara personliga och unika. Atmosfären i butikerna ansågs viktig, liksom det personliga bemötandet. Även de immateriella tillgångarna visade sig vara av stor betydelse då kläderna som finns till försäljning finns att få tag på även hos flera av konkurrenterna. Det visade sig även att små klädföretag arbetar mycket med kringliggande aktiviteter såsom att anordna olika events och kundkvällar för sina kunder. Gällande marknadsföring visade det sig att "word of mouth-metoden" var av stor betydelse liksom nya medier som Facebook och bloggar. På frågan om traditionella teorier även är applicerbara på små företag kom författarna fram till att vissa delar av teorierna passar bättre in på små företag som exempelvis personligheten, lojala kunder och differentiering. Andra delar var inte lika applicerbara.

SAMMANFATTNING Examensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE55E, VT2012. Författare: Mikael Furö och Fredrik Johansson Handledare: Christine Tidåsen Titel: Att koka soppa på en spik – konsten att bygga varumärken i små- och medelstora företag. Bakgrund: Vi människor lever i en värld av överflöd av produkter och dagens teknik gör det möjlighet för företag att tillverka i stort sett samma varor med samma kvalité till lika priser, vilket gör att företag har svårt att differentiera sina varor från konkurrenternas. Att tjäna snabba pengar är inte längre hållbart utan företag måste jobba på att skaffa sig långsiktiga konkurrensfördelar. Varumärken har målats upp som lösningen och varumärken finns i lika många utföranden som det finns produkter. Dock är mycket litteratur kring varumärkesuppbyggnad skriven med stora företag i åtanke. Vi har därför intresserat oss för hur små- och medelstora företag(SMF) går tillväga när de bygger varumärken. Forskningsfråga: Forskningsfrågan för uppsatsen lyder: Vilka faktorer kan vara bidragande till uppbyggnaden av ett varumärke i små- och medelstora företag? Syfte: Syftet med vår uppsats är att urskilja vad små- och medelstora företag (SMF), som under 2000-talet kunnat etablera ett varumärke inom sin bransch, har för syn på varumärken. Vi vill försöka urskilja faktorer som direkt eller indirekt går att koppla till företagens varumärken och hur de har byggt upp dem. Metod: Arbetet har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod där vi har alternerat mellan en induktiv och deduktiv ansats. Studien är i huvudsak explorativ men med vissa deduktiva inslag i val av teorier. Våra primära källor är hämtade från intervjuer med personer som arbetar och varit med från början i företag som idag etablerat ett varumärke på marknaden. Vi har även intervjuat tre stycken varumärkesexperter för att få deras syn på SMF och varumärkesuppbyggande. Resultat, slutsatser: Små företag har idag lika stora möjligheter att bygga sig varumärken, men det gäller för dem att förstå vad det är som bidrar till att bygga ett varumärke. Identiteten är central och är det som konsumenter skapar associationer till och bidrar till deras medvetenhet. Företag måste även ha ett tydligt syfte som förklarar deras existens och som utgör företagets kärnvärden eftersom konsumenten gärna tilldelar värde till något som den tycker om. Intern och extern kommunikation blir även en faktor som påverkar om konsumenten ska kunna ta till sig ett budskap och få en samlad bild. Företag bör även känna till sin målgrupp och inte distansera sig från den. De företag som har återförsäljare eller distributörer bör även se till att de är nära sin slutkonsument genom att utbilda personal som tillhandahåller deras produkter till konsumenten. På så vis blir inte kommunikationen av identiteten skev

Undersökningen har utgått från frågeställningen ”hur arbetar företagsledningen med konflikthantering?”. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem. Uppsatsen belyser även ledarens roll vid konflikter. Sammanlagt har sex intervjuer har genomförts. Tre intervjuer har genomförts på företag med mindre än 50 anställda och tre intervjuer har genomförts på företag med mer än 100 anställda. Alla företag är belägna i Karlstad kommun och samtliga respondenter har haft någon form av ledningsansvar. Resultatet presenteras i analys och resultatkapitlet. Här har vi återgett utmärkande drag från respektive respondent, belysande citat, jämfört dem med varandra och kopplat samman detta med vår teoretiska referensram. Undersökningen har visat att det inte finns några större skillnader i hur företagsledningen i stora respektive små företag hanterar konflikter men på vissa sätt skiljer de sig åt. Det som belysts som en viktig komponent för hur företagsledningen arbetar med konflikthantering är det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet var ett återkommande svar vi fick fram i samtliga intervjuer. Ännu ett gemensamt och återkommande drag hos samtliga respondenter var att vid en konfliktsituation var de alla lösningsfokuserade. Vi har funnit att konflikt av intrapersonell natur är vanligare i små företag än i stora. En större andel av de stora företagen kan tänka sig omplacering som en utväg vid lösning av en konflikt. Utbildning som en konfliktförebyggande åtgärd är återkommande bland de stora företagen men nämns inte av de mindre företagen. Samtidigt som de små ser att det finns en möjlighet att tillgodose alla inblandades önskningar och behov vid en konfliktsituation medan de stora inte ser att denna möjlighet finns.

Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv. Bristande motivation, kunskap och kommunikation verkar ändock resultera i att småföretagarnas beslutsfattande grundar sig i erfarenheter och intuition istället för den ekonomiska informationen.   Utifrån denna problembakgrund ämnar vi att undersöka samt besvara följande problemformulering; Hur använder små företag redovisningsinformation de fått från sina redovisningskonsulter? Syftet med denna studie är att kartlägga små företags attityder gentemot användningen redovisningsinformation, att diskutera en teoretisk referensram som kan underlätta förståelsen av företagarnas attityder samt att bedöma dessa teoriers hållbarhet gentemot dagens sociala verklighet. Genom en kvalitativ studie och en deduktiv ansats har vi besvarat studiens problemformulering och syfte. Den teoretiska referensramen, bestående av litteratur och tidigare studier, har utgjort grunden för studien och ökat vår förståelse av ämnesområdet. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fyra små aktiebolag och tre av deras redovisningskonsulter samt en fristående konsult, samtliga verksamma i Umeå. Respondenternas verksamheter har en viss spridning beträffande storlek och småföretagarna är även verksamma inom olika branscher. Resultatet av studien visar att små företag har en positiv attityd gentemot bokföringskravet och dess innebörd, samt att de använder sig av ekonomisk information i någon utsträckning vid internt beslutsfattande. Omfattningen av denna användning varierar dock beroende på de olika verksamheternas storlek. Vi kan vidare konstatera att småföretagarna inte kan anses motiverade att sköta bokföringen på egen hand. Fördelarna som fås genom att anlita externa redovisningskonsulter upplever de vara värd den kostnad det innebär. Utifrån detta resultat vill vi rekommendera småföretagare att i den mån relevant använda sig av redovisningsinformationen. De allra minsta företagen kan dra fördelar av att använda relevanta nyckeltal då de ökar strukturen på beslutsfattandet och kan uppleva ytterligare trygghet beträffande verksamheten.