Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur kollektivtrafiken påverkats indirekt av covid-19, då med minskat resande, förändrat beteende kring resande på grund av restriktioner och den smittorisken som finns. Målet är att förstå effekterna på den lokala busstrafiken i en stadsdel i Gävle. Ämnet för examensarbetet valdes utifrån intresset att öka kunskapen om hur samhället påverkas av den högst aktuella världsomspännande pandemin, covid-19. Litteraturstudien över tidigare och nutida forskning visar att av den smittspridning som har förekommit och förekommer i samhället har en del skett inom kollektivtrafiken. Samtidigt infördes kraftiga restriktioner för resande i och med utbrottet av covid-19. Med den utgångpunkten valdes att undersöka hur resandet påverkats, och i så fall vad som eventuellt påverkat vid sidan av restriktionerna. För att kunna hålla givna tidsramar avgränsades arbetet till att omfatta bussresandet i Gävle, och mer specifikt i stadsdelen Sätra. Boende i stadsdelen tillfrågades om sina resvanor genom att svara på en web-baserad enkät. Enkäten innehöll elva frågor om resmönster, resvanor och inställningen till busstrafiken de senaste 12 månaderna, från april 2020 till april 2021. Även intervjuer genomfördes under arbetets gång. De gjordes med tre trafikplanerare från det lokala bussbolaget, X-trafik samt Vy bussar, vilka är de som planerar busstrafiken i staden. Resultatet av enkäten och intervjuerna visar på att användningen av busstrafiken har gått ner under det undersökta året. Statistik från bussbolaget visar på en nedgång med 28% för helåret 2020. Analysen av enkäterna tyder på att den minskade användningen beror dels på en generell rädsla för covid-19, dels på de restriktioner och råd som gällde samt en oro över att bli smittad om man använder kollektivtrafiken. Avslutningsvis behöver rollen som kollektivtrafik har och kommer att fortsätta ha i människor liv att fortsätta undersökas för att få bättre kunskap om hur människor tar till sig råd och restriktioner samt hur man agerar utifrån dessa. Vi behöver nya verktyg för att få ett mer resilient samhälle, så att vi bättre kan hantera, tyvärr, förväntade framtida pandemier.

Uganda is using a strategy called treatment as prevention where as many individuals as possible that are infected with HIV receive treatment. As a result, the number of newly infected individuals has decreased significantly. However, there is a discussion about a potential problem regarding transmitted drug resistance. This work aims to investigate if this in fact will be a problem in the future, and to estimate the costs for different scenarios. Through developing a population-based mathematical model that describes transmission dynamics of HIV in Uganda, stochastic simulations are made for different conditions. Through analysing our simulations, we can see that Uganda may have to change their approach to HIV treatment. / För att minska smittoriskerna av HIV nyttjar Uganda en strategi som syftar till att behandla så många smittade personer som möjligt. Detta har lett till en signifikant minskning av antalet smittade personer. Det har dock uppstått en diskussion angående om läkemedels-resistent smitta kan komma att utgöra ett problem. Detta arbete syftar till att undersöka om detta kan utgöra ett problem i framtiden samt till att uppskatta de kostnader som kan uppstå i olika typer av scenarion. Under olika förutsättningar genomförs stokastiska simuleringar med hjälp av en matematisk populationsmodell framtagen för att beskriva spridningen av HIV i Uganda. Genom att analysera resultaten från olika simuleringar dras slutsatsen att Uganda kan behöva omvärdera sitt tillvägagångssätt gällande behandling av HIV.