<p>Den här uppsatsen synliggör snabbmatsbranschen och grundar sig på intervjuer med individer som arbetar på en snabbmatsrestaurang. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur de anställda upplever sin arbetsmiljö. Faktorer som beaktas är att de anställda individerna är i 20 års åldern. Studiens tillvägagångssätt har till stor del varit genom kvalitativ metod. Bakgrunden till studien beskriver snabbmatsbranschen, teorierna handlar om hur anställda agerar i en organisation. I tidigare forskning beaktas hur arbetsgruppen fungerar. Resultatet visar på hur den formella strukturen påverkar den informella kulturen mellan de anställda på restaurangen.Det som även kan konstateras är att många anställda upplever att det finns en maktkamp på arbetsplatsen.</p>

Den här uppsatsen synliggör snabbmatsbranschen och grundar sig på intervjuer med individer som arbetar på en snabbmatsrestaurang. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur de anställda upplever sin arbetsmiljö. Faktorer som beaktas är att de anställda individerna är i 20 års åldern. Studiens tillvägagångssätt har till stor del varit genom kvalitativ metod. Bakgrunden till studien beskriver snabbmatsbranschen, teorierna handlar om hur anställda agerar i en organisation. I tidigare forskning beaktas hur arbetsgruppen fungerar. Resultatet visar på hur den formella strukturen påverkar den informella kulturen mellan de anställda på restaurangen.Det som även kan konstateras är att många anställda upplever att det finns en maktkamp på arbetsplatsen.

Syfte och frågeställningar: Att undersöka vilka budskap om CSR som företag i en kritiserad bransch förmedlar i marknadskommunikation. Dessutom att få indikationer på hur denna kommunikation uppfattas av studenter som ingår en generation som är kritisk till marknadskommunikation och reklam. Metod och material: En textanalytisk del av ett antal reklamfilmer och annonser från McDonald’s, Max och Burger King, detta utifrån retoriken. Fokusgruppsdiskussioner med ett antal studenter för att få en bild av deras uppfattning av dessa reklamfilmer och annonser. Huvudresultat: De tre företagen fokuserar på ämnen som de antingen förväntas ta ansvar för, eller som de har kritiserats för, dessa ämnen berör sociala eller miljömässiga frågor. Studenterna som deltagit uppskattar ansvarstagande, men är kritiska till reklam. Beroende på vilket företag som är avsändare ifrågasätter de i olika grad företagens egentliga syfte med kommunikationen.

No description available.

Denna uppsats undersöker konsumentgrupp Generation Y:s attityd till Corporate SocialResponsibility (CSR) samt marknadsföring av CSR. Vidare undersöks i uppsatsen Generation Y:sattityder till CSR samt marknadsföring av CSR gällande detaljister inom snabbmatsbranschen iSverige. Uppsatsens teoribildning baseras på teorier om attityder från framförallt Fishbein ochAjzen (1975), samt teorier om CSR och marknadsföring av CSR. Teorin knyts samman i enanalysmodell baserad på Wang och Andersons (2011) CSR-modell. Resultatet baseras på dels enkvantitativ studie i form av en enkätundersökning, dels en kvalitativ studie i form avsemistrukturerade intervjuer. Uppsatsens kommer fram till att det finns positiva attityder hosGeneration Y till att företag inom snabbmatsbranschen i Sverige engagerar sig i CSR samt till attdessa företag marknadsför sina engagemang i CSR. Vidare uppdagas dessa engagemang i CSR samtmarknadsföring av CSR ha positiva effekter på konsumenter inom Generation Y när de utvärderarföretaget i fråga. Dock visas indikationer på att dessa attityder inte leder till ett förändratköpbeteende.

<p>Denna uppsats handlar om hur dagens klimatsituation har blivit enmarknadsföringsfråga. Företag kan positionera sig som det gröna och medvetnaalternativet och på så sätt attrahera nya kunder. Det denna uppsats vill undersöka är omdenna trend även har nått en bransch som inte är lika förknippad med miljöproblem. Idetta fall valdes hamburgerrestaurangen Max för att undersöka detta. Företaget har enomfattande miljösatsning och frågan var om denna satsning var ämnad för att attraheranya kunder och om miljövänlighet var något som prioriteras vid val av restaurang. Deviktigaste anledningarna till miljöarbetet var företagets egen vilja till förändring samt föratt undvika en framtida konkurrenssituation. Resultaten visar också på att detta inte är enbransch där miljövänlighet är prioriterat bland konsumenterna.</p>

Denna uppsats handlar om hur dagens klimatsituation har blivit enmarknadsföringsfråga. Företag kan positionera sig som det gröna och medvetnaalternativet och på så sätt attrahera nya kunder. Det denna uppsats vill undersöka är omdenna trend även har nått en bransch som inte är lika förknippad med miljöproblem. Idetta fall valdes hamburgerrestaurangen Max för att undersöka detta. Företaget har enomfattande miljösatsning och frågan var om denna satsning var ämnad för att attraheranya kunder och om miljövänlighet var något som prioriteras vid val av restaurang. Deviktigaste anledningarna till miljöarbetet var företagets egen vilja till förändring samt föratt undvika en framtida konkurrenssituation. Resultaten visar också på att detta inte är enbransch där miljövänlighet är prioriterat bland konsumenterna.

<p>Our increasingly globalized world has contributed to that more Swedish companies has expanded their business to more distant areas. One of these Swedish companies that now stands before their first international expansion is the Swedish fast-food chain Max AB. Max has chosen to start their expansion in Saudi Arabia, a country far away from Sweden, not only in terms of geographical distance but also in cultural. The cultural differences that Max will encounter may affect the business and result in to various adaptations that must be done in order to establish successfully. The thesis investigates the existing circumstances for the fastfood business in Saudi Arabia and shows which adaptations international fast-food chains should or must do as a result of the cultural distances they encounter. Subsequently there will be an exposition of which adaptations Max will accomplish in their concept with their establishment in Saudi Arabia. The investigation method that has been used is qualitative interviews. The interviews were with Max’ franchise manager and former marketing director for McDonald’s in the Middle Eastern region. The outcome of our investigation shows clear cultural differences and that fast-food chains have to conduct themselves and adapt to these differences in order to establish successfully.</p><p>Key words: Fast-food business, Max AB, McDonald’s, Saudi Arabia, psychic distance, culture, adaptations</p> / <p>Vår allt mer globaliserade värld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlägsna områden. Ett av dessa svenska företag som nu står inför sin första utlandsexpansion är den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land långt ifrån Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstånd utan även kulturellt avstånd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att påverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar måste genomföras för en framgångsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rådande förhållandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller måste göra på grund av de kulturella skillnaderna de möter. Härefter följer en genomgång av vilka anpassningar Max kommer att göra i sitt koncept vid sin etablering i Saudiarabien. Den undersökningsmetod som har använts är kvalitativa intervjuer. En intervju med Max expansionschef samt tidigare marknadschef för McDonald’s i regionen mellanöstern har företagits. Resultatet från undersökningen visar på tydliga kulturella skillnader och att snabbmatskedjor måste förhålla sig och anpassa sig till dessa för genomförandet av en framgångsrik etablering.</p><p>Nyckelord: Snabbmatsbranschen, Max AB, McDonald’s, Saudiarabien, psychic distance, kultur, anpassningar</p>

Our increasingly globalized world has contributed to that more Swedish companies has expanded their business to more distant areas. One of these Swedish companies that now stands before their first international expansion is the Swedish fast-food chain Max AB. Max has chosen to start their expansion in Saudi Arabia, a country far away from Sweden, not only in terms of geographical distance but also in cultural. The cultural differences that Max will encounter may affect the business and result in to various adaptations that must be done in order to establish successfully. The thesis investigates the existing circumstances for the fastfood business in Saudi Arabia and shows which adaptations international fast-food chains should or must do as a result of the cultural distances they encounter. Subsequently there will be an exposition of which adaptations Max will accomplish in their concept with their establishment in Saudi Arabia. The investigation method that has been used is qualitative interviews. The interviews were with Max’ franchise manager and former marketing director for McDonald’s in the Middle Eastern region. The outcome of our investigation shows clear cultural differences and that fast-food chains have to conduct themselves and adapt to these differences in order to establish successfully. Key words: Fast-food business, Max AB, McDonald’s, Saudi Arabia, psychic distance, culture, adaptations / Vår allt mer globaliserade värld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlägsna områden. Ett av dessa svenska företag som nu står inför sin första utlandsexpansion är den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land långt ifrån Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstånd utan även kulturellt avstånd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att påverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar måste genomföras för en framgångsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rådande förhållandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller måste göra på grund av de kulturella skillnaderna de möter. Härefter följer en genomgång av vilka anpassningar Max kommer att göra i sitt koncept vid sin etablering i Saudiarabien. Den undersökningsmetod som har använts är kvalitativa intervjuer. En intervju med Max expansionschef samt tidigare marknadschef för McDonald’s i regionen mellanöstern har företagits. Resultatet från undersökningen visar på tydliga kulturella skillnader och att snabbmatskedjor måste förhålla sig och anpassa sig till dessa för genomförandet av en framgångsrik etablering. Nyckelord: Snabbmatsbranschen, Max AB, McDonald’s, Saudiarabien, psychic distance, kultur, anpassningar