Abstrakt Ambitionen i det här examensarbetet är att undersöka lågstadielärares reflektioner kring språkutvecklande arbetssätt i förhållande till andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena. Vi vill även undersöka vilka effekter de olika arbetssätten ger på lärandet hos andraspråkselever. Dessutom vill vi ta reda på hur och om lågstadielärare möter någon form av hinder i sitt arbete mot språkutveckling. Våra frågeställningar består av: Hur reflekterar lärare i årskurserna 1–3 över sina upplevelser av att arbeta språkutvecklande med andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena? Hur arbetar lärare i årskurserna 1–3 för att stärka andraspråkselevers ämnesspråk i de samhällsorienterande ämnena? De teorier vi använder för att besvara vår frågeställning är det sociokulturella teorin och systemisk-funktionell lingvistik teorin. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod som bestod av sex semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för datainsamling. En hög och lågindex skola valdes medvetet för att skapa variation i resultatet. Lärarnas erfarenheter och reflektioner visade att ett språkutvecklande arbetssätt är a och o. På högindexskolan arbetar lärare språkutvecklande med andraspråkselever då de utgör en majoritet på den typen av skolor och är mest i behov av att utveckla sitt ämnesspråk. På lågindexskolan arbetar man språkutvecklande med andra elever, nämligen de med dyslexi eller språkstörning men det visade sig att det även där finns andraspråkselever och därför behöver lärarna på lågindexskolan aktivt arbeta språkutvecklande på sin SO-undervisning. Enligt lärarnas erfarenheter använder de olika resurser för att tillgodose elevernas behov av språkutveckling.

Syftet med vår studie är att se hur två F-3 lärare på två olika skolor i Malmö arbetar med ämnesspråk i SO-ämnena. Vi har utgått från den systemisk-lingvistiska teorin då den handlar om hur språk används utifrån kopplingen mellan språkvetenskap och en etnografisk syn på världen. Den systemisk-lingvistiska teorin ger möjlighet att se språk i ett socialt sammanhang från ett sociokulturellt perspektiv. Därav har vi också använt oss av det sociokulturella perspektivet. Det sociokulturella perspektivet har språk och lärande i fokus för att stötta elevernas kunskapsutveckling. Våra egna upplevelser samt utredningar från Skolverket och Malmökommissionen om Malmös olika socioekonomiska förutsättningar visar att Malmö är en segregerat stad. Vi är därför intresserade av att förstå hur lärare kan främja kunskap på en jämlik nivå. Vår studie är utförd genom observation och digital intervju med två lärare. Vidare har vi utgått från nationell och internationell forskning. Studiens resultat har visat att det finns skillnader i hur lärare på två olika skolor arbetar med ämnesspråk och att det i vårt specifika fall har berott på en skillnad i språkbehärskning i klassrummet. Vår slutsats är att som lärare i ett flerspråkigt samhälle finns det olika metoder som kan användas för att främja elevers kunskapsutveckling. Vidare har vår studie lett oss till att alla är språklärare och att elevernas register är det som påverkar lärarnas val av metod i dessa specifika klassrum.

Upplevelser med hjälp av kroppen och användningen av olika sinnen är betydelsefullt för människans lärande. Inlärningsprocessen kan implementeras och förstärkas genom utomhuspedagogik. Trots lärares medvetenhet av effekter av utomhuspedagogiken är detta inte något som används allt för flitigt i dagens skola och frågan är varför? Hur kommer det sig att lärare väljer att stanna innanför klassrummets fyra väggar och undervisa? Vad är det som hindrar lärare att ta sig utanför klassrummet och undervisa i en utomhusmiljö? Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om utomhuspedagogikens svårigheter, möjligheter och effekter. Studien riktar sig mot mellanstadielärare i en mindre kommun i södra Sverige som undervisar i SO-ämnen. Två forskningsfrågor besvaras i resultatet som är följande; Vilka möjligheter och svårigheter kan So-lärare uppleva i arbetet med utomhuspedagogik? och Vad anser SO-lärare underlättar användningen av utomhuspedagogik? Studien utgår från Szczepanskis (2007) teori som belyser platsbaserat lärande där en människa lär i samband med kroppen och alla sina sinnen. Att få undervisning utomhus kan bidra till goda effekter på elevers lärande, bland annat handlar det om att elever får aktivera sig fysiskt och vara i en miljö som bidrar till en god hälsa. Genom att lämna en strukturerad klassrumsmiljö och få möta en ostrukturerad utemiljö lär eleven sig genom helhetsupplevelser. För att besvara studiens forskningsfrågor har sex mellanstadielärare med inriktning på SO-ämnena intervjuats genom semistrukturerad intervju. Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar formulerades resultatets huvudrubriker; utomhuspedagogikens svårigheter, utomhuspedagogikens möjligheter och främjande arbete. I resultatet framkom det att placering av skola, planering, tid, kompetens och läroplan har en stor betydelse för användandet av utomhuspedagogik i SO-ämnena. Det framkom även att skolledning och kollegialt arbete har en betydelse för att utomhuspedagogik ska vara genomförbart. / To physically experience and use different senses is valuable for the learning process. The learning process can be implemented and enhanced through outdoor pedagogy. Despite the awareness of the teacher regarding the positive effects of outdoor pedagogy, the method is not used extensively, which is questionable. Why do teachers decide to solely stay inside the classroom and teach? What is hindering the teachers to utilize the many advantages that comes with implementation of outdoor pedagogy? The purpose of this study is to contribute to the knowledge concerning the outdoor pedagogy and its possibilities, difficulties and effects. The study is delimited to intermediate stage teachers in a smaller municipality in the southern of Sweden teaching within the social science subjects. Two research questions are answered in the result which is as follows; What possibilities and difficulties does social science teachers experience when working with outdoor pedagogy? and Which aspects is considered to ease the implementation of outdoor pedagogy? These research questions are answered and discussed in the result section. The study has its base in the theory by Szczepanski (2007) which highlights the benefits of location-based learning where the cognitive and physical aspects interplay. Outdoor pedagogy contributes positive effects of the students learning, especially in environments where the learning is combined with physical activities learning to enhanced health. By adapting a more unstructured learning experience, which is in contrast to the traditional classroom-based learning, students can facilitate their environment in a holistic experience. To be able to answer the research questions, six social science teachers in intermediate stage teaching has been interviewed on behalf of their experiences and insight on outdoor pedagogy. The interviews were conducted through semistructured interviews. Based on the purpose and research questions of the study, the main headings of the result were formulated; the difficulties of outdoor pedagogy, the possibilities of outdoor pedagogy and promotional work. The results indicated the location of the school, planning, time, competence and curriculum to be of great importance for the implementation of outdoor pedagogy within the field of the social science subjects. Further, it was highlighted that school management and collegial cooperation was of importance to be able to implement outdoor pedagogy.