Målet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och därmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utläsa ett medelvärde på 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansågs viktigast var att personen hade lätt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons påverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfälle med olika egenskaper efterfrågade. Det som framkom visade att antalet sociala egenskaper inte hade någon tydlig påverkan på viljan att söka eller inte. Det som däremot kunde konstateras var att det företag som hade en annons som innehöll sociala egenskaper ansågs som ett bra företag som respekterar sina anställda, till skillnad från de två övriga annonserna.

Sammanfattning: Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur viktig leken är för idrottsläraren när det gäller att påverka barnens sociala och emotionella utveckling under idrottslektionerna. Syftet är också ta reda på vad idrottslärare anser att barn kan utveckla för sociala egenskaper genom lek och andra former av fysisk aktivitet, samt hur motoriken kan påverka och bidra till att utveckla barnet socialt och emotionellt. Metod: Undersökningen har handlat om idrottslärarnas uppfattningar vad det gäller det sociala utvecklandet genom lek. Valet av tillvägagångssätt föll på den kvalitativa metoden. Lärare har intervjuats och spelats in med bandspelare för att kunna få en bättre återspegling. Totalt sett har fyra olika lärare intervjuats. Kolbs utvecklingsteori har använts som teoretiskt perspektiv. Detta perspektiv handlar om upplevelsebaserat lärande, som innebär att man skaffar sig nya kunskaper och erfarenheter genom upplevelse. Resultat: Lärarna ansåg att barn kan utveckla flera sociala egenskaper genom lek. Det finns många sociala egenskaper. Ett exempel är empati genom att samspela med andra. Ömsesidighet, gemenskap, samarbeta, visa hänsyn och hur man uppför sig är ett fåtal av de egenskaper barn kan utveckla. Lärarna ansåg dessutom att motoriken är en viktig del av det sociala utvecklandet. De menade att genom att ha god motorik, kan barn delta i leken och känna sig trygga i en grupp. Lärarna tyckte att lek innebär att ha kul och känna rörelseglädje Lek innebär även att komma till en annan värld. Lärarnas undervisning präglas av leken då den är ett viktigt redskap för dem när det gäller inlärning. Slutsats: Leken är viktig, för att det är där barnen utvecklar dessa sociala egenskaper som de tar med sig under hela uppväxten. Motoriken är en viktig del av utvecklingen, eftersom om barnet inte kan röra sig på ett visst sätt, kan det kanske inte vara med och leka med de andra. Leken betyder otroligt mycket för idrottslärarna eftersom att den kan hjälpa barnet att utveckla vissa egenskaper, bland annat empati, hänsyn och samarbete. Det är genom leken dessa sociala egenskaper utvecklas. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

<p>Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras på ett bra sätt inom givna tidsramar krävs en väl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus på sociala och personliga egenskaper, för att uppnå en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare på företag av varierande storlek i branschen. Resultatet visar att sociala och personliga egenskaper anses viktiga för att uppnå en effektiv projektgrupp. Exempel på viktiga egenskaper är: öppen, lyhörd, initiativrik, ärlig och att man ser till helheten i projektet. Konflikter anses påverka möjligheten att uppnå en effektiv projektgrupp i hög grad och konflikterna anses ofta bero på sociala eller personliga egenskaper. De intervjuade var något oense om huruvida konflikter bör undvikas eller ej</p>

Detta är en studie om vilken typ av människor som väljer att bli idrottslärare och varför de väljer just att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns gemensamma faktorer som går att urskilja för personer inom idrottsläraryrket och även försöka förstå vad som krävs för att bli idrottslärare. Studiens teoretiska utgångspunkt har sin grund i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med fem lärare som i dagsläget undervisar i Idrott och Hälsa på högstadiet. Dessa lärare har arbetat olika länge och arbetar på olika skolor och har på sina sätt format sin egen undervisningsstrategi och hur de ser på yrket och vad som krävs för att lyckas. Resultatet visar att det krävs vissa specialegenskaper för att kunna bli idrottslärare, inte bara ett grundintresse för idrott utan även egenskaper att kunna leda, motivera, bygga relationer och framför allt att inspirera och motivera till ett aktivt liv. Idrottslärarna är eniga i sina svar att det inte är vem som helst som kan bli idrottslärare och att det skulle behövas någon form utav lämplighetsprov, antingen vid ansökningen till utbildningen eller under första verksamhetsförlagda utbildningen när lärarstudenterna får prova på att praktisera under en period i en skola.

Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras på ett bra sätt inom givna tidsramar krävs en väl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus på sociala och personliga egenskaper, för att uppnå en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare på företag av varierande storlek i branschen. Resultatet visar att sociala och personliga egenskaper anses viktiga för att uppnå en effektiv projektgrupp. Exempel på viktiga egenskaper är: öppen, lyhörd, initiativrik, ärlig och att man ser till helheten i projektet. Konflikter anses påverka möjligheten att uppnå en effektiv projektgrupp i hög grad och konflikterna anses ofta bero på sociala eller personliga egenskaper. De intervjuade var något oense om huruvida konflikter bör undvikas eller ej