Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan medieförtroende och nyhetskonsumtion bland polisstudenter gällande Sveriges fyra nationella tidningars hemsidor. Undersökningen utfördes i form av en gruppenkät där vi undersökte deras medievanor och förtroende, samt hur de upplever det etablerade och långlivade förhållandet mellan polis och media. I vår undersökning kom vi fram till att polisstudenterna inte bara hade ett lågt förtroende för de fyra nationella tidningarnas hemsidor, utan också visade på en negativ inställning till media överlag. Vad gäller relationen mellan polis och media ansåg de flesta studenter att detta var ett viktigt samarbete, om än sekundärt i förhållande till polisens närvaro på sociala medier. Resultatet av vår analys visar också hur dessa komponenter tillsammans bidrar till en bild där frågorna som dyker upp slutligen kan komma att handla om demokratifrågor. Detta eftersom alla moderna demokratier är beroende av ett hälsosamt förhållande mellan media, institutioner och medborgare.

Kristinehamn, en mindre ort belägen vid Vänerns nordöstra skärgård, en plats med många resurser  i den lokala naturen och kulturen. En plats med stora möjligheter och utvecklingspotential till att bli en mer välbesökt destination.   Därför har jag valt att i denna studie undersöka hur Kristinehamn som varumärke samt destination väljer att marknadsföra sig på sociala medier. För att göra en kartläggning av vad som i dagsläget saknas i Kristinehamns kommuns marknadsföring med ett fokus på de sociala medierna Facebook, Instagram och Twitter har jag tagit hjälp av olika teorier som stödjer det valda ämnet. För att ha möjlighet att besvara det valda syftet och frågeställningarna har jag i denna studie använt mig av en empirisk undersökning, en intervju samt en observation. Denna studie berör Kristinehamn kommuns marknadsföring på de internetbaserade fenomenen sociala medier, med ett fokus på hur kommunen väljer att attrahera nya besökare till destinationen Kristinehamn.   Studien har skapat en större kunskap om det behandlade ämnet. Studien har även kunnat konstatera, med olika teorier som hjälp, att en mer omfattande närvaro samt en mer utvecklad marknadsföring på de tre sociala medierna skulle generera fler besökare till kommunen. Detta som en kompletterande del till den marknadsföring som idag tar plats i tryckta broschyrer och tidningar samt på den egna officiella hemsidan visitkristinehamn.se. Marknadsföring på Internet, har i denna studie med hjälp av flera teoretiker, kunnat konstateras vara ett effektivt sätt att snabbt och enkelt sprida information till en större grupp människor, kundsegment som kanske inte varit påtänkta innan.

Identitetsskapandet som det ser ut idag och möjligheten att skapa en ny variant av ett existerande jag online är ett relativt nytt fenomen. I den könslösa cybervärlden växer ett behov fram av att visa upp vem man vill är, eller vem man önskar framställa sig som. Bieffekterna av att framställa sig själv genom bilder på sociala medier kan vara psykiskt påfrestande i form av en orimlig strävan efter en perfektion som inte är verklig och ett ökat bekräftelsebehov. En del av det problemområdet och det jag vill undersöka i min studie är hur identitetsskapandet genom kroppen ser ut på Instagram, och om representation skiljer sig åt könen emellan. Jag har gjort en kvalitativ bild- och innehållsanalys av utvalda träningskonton på Instagram för att se hur de skapar en identitet genom framställningen av sin kropp med tillhörande rubriker och hashtags. Dessutom vill jag se på hur dessa bilder tas emot av publiken/följarna och om det finns en kommunikation mellan dem och de publicerande användarna. Studien vill se om det finns en skillnad mellan männen och kvinnornas framställning genom sina kroppar, om de upprätthåller normativa könsstereotypiska ideal eller om de går emot dem. Resultatet visar att framställningen inom särskilda kategorier skiljer könen åt ordentligt men flera är även jämnt representerade i antalet bilder från bägge könen. Kommentarsfälten såg annorlunda ut könen emellan där män uppskattades för sin kropp som muskulös medan kvinnan begränsades till ett sexuellt objekt, trots att hennes kropp framställdes på samma sätt: situerad i en gymlokal i ett träningssammanhang.

I dagens samhälle blir det allt vanligare med marknadsföring på sociala medier, även kallat influencer marketing. Näringsidkare har, bland annat på grund av den reklamtrötthet som uppkommit i samhället, börjat vända sig till influencers och deras kanaler för att kunna nå ut med sina reklambudskap. Marknadsföring via influencers kanaler anses vanligtvis som mycket mer trovärdig än mer traditionell marknadsföring, vilket således gynnar näringsidkarna. Gällande rätt på området marknadsföring har härav, på grund av den pågående digitaliseringen, hamnat efter och det är i dagsläget relativt oklart vad som gäller för marknadsföring på sociala medier. Från år 2015 till år 2016 ökade influencer marketing med hela 40 % och det investerades en halv miljard i influencer marketing under det senare året. Den investering som skett har bidragit till den ökning som sker av marknadsföring på sociala medier, vilket i sin tur har väckt mycket frågor kring ämnet som idag även är uppe för diskussion, bland annat i SOU 2018:1. Såväl KOV och KO, samt regeringen anser att det behöver klargöras vad som är gällande rätt på området för marknadsföring på sociala medier. Ett klargörande av rättsläget är betydande för juridikens framtida anpassning till digitaliseringen. Ett problem torde ligga i hur 9 och 23 §§ MFL bör tillämpas på just influencer marketing. En annan relevant fråga som är värd att belysa i samband med detta är hur rekvisiten i 9 § MFL kan uppfyllas på marknadsföring på sociala medier. På grund av den oklarhet som här föreligger är det intressant att försöka bringa klarhet till hur rättsläget idag ser ut på detta område, även om det förmodligen är komplicerat att göra det fullständigt.

Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för två webbföretags affärsplattformer. Vidare skapas en djupare förståelse för sociala medier och hur de kan användas av företag på webben. Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats då befintliga teorier inom både sociala medier och affärsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens Affärsplattform, segmentering, val av målgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller. Studiens forskningsfrågor besvaras med hjälp av en fallstudie med två empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig främst i empiri som fåtts genom två kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka är två webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har även inhämtats från företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar. Studien har resulterat i kännedom om hur två företag inom modebranschen använder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affärsplattform. Studien har visat att sociala medier erbjuder fördelar som kan ha en stor påverkan på företags utveckling av marknad, kundrelationer och produkter. Studien har även visat att sociala medier kan användas till mer än marknadskommunikation, som exempelvis informationssökning. En skillnad företagen emellan är att sociala medier har inneburit en stödjande effekt för Ashtray och en utvecklande effekt för Zion Clothing.

Denna studie behandlar Employer Branding, det vill säga den organisationens arbetsgivarvarumärke och vilka åtgärder och aktiviteter som arbetet med att bygga ett detta innebär. Employer Branding avser den bild som nuvarande och potentiella medarbetare har av organisationen. Huvudsyftet är att hitta likheter som finns mellan organisationer trots skillnader i bransch och storlek. Studien belyser valda teoretiska perspektiv inom fältet och hur dessa kan kopplas till empiriska data. Studien har genomförts med kvalitativ sociologisk metod och empiriska data har samlats in i sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna representerar olika organisationer med variation i storlek och branschtillhörighet. Slutsatsen av denna studie är att det finns flertalet likheter mellan organisationernas arbete, som även till stor del överensstämmer med den tidigare forskningen som gjorts inom fältet. Den huvudsakliga anledningen till att en organisation väljer att arbeta med Employer Branding är för att säkerställa kompetensförsörjningen. De största utmaningarna med arbetet är att försöka hitta en röd tråd i arbetet för att skapa ett attraktivt och konkret erbjudande, vilket försvåras i komplexa organisationer. Denna studie bidrar till en fördjupad förståelse för hur Employer Branding fungerar genom att applicera distinktionen mellan socialt kapital och humankapital på organisationers arbete. Dessutom ämnar studien att ge en inblick i hur användningen av sociala medier hänger ihop med Employer Branding för att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar organisationer och framförallt HR står inför. Förslag på vidare forskning ges med ingång i teorier om matchning och ett makroperspektiv på arbetsmarknaden.

This study is an analysis of the spread of information through Twitter contrasted with the reporting through a major Norwegian news network (TV2 Nyhetskanalen) during the terrorist bombing in Oslo and the massacre at Utøya July 22nd, 2011. The paper explores the impact of individual Tweets immediately before and after four key events: (1) the bombing of the governmental buildings in Akersgaten, (2) the first official reports of shootings at the Labour party youth camp at Utøya, (3) the arrest of the terrorist and (4) the publication of the identity of Anders Behring Breivik. Through tabulation of the potential audience for each re-Tweet received by the Tweets during these intervals, the goal is to determine the potential impact of Twitter as a social sensor and message bearer during dramatic events such as terrorist attacks. Through an extensive crawling of over 60.000 interactions, each Tweet's individual impact is shown to have reached audiences of several hundred thousand potential readers, often ahead of public reporting. This may be read in contradiction to earlier research, stating Twitter's prevailing tendency of being a reactive medium. The results also point to a changing relationship between eye-witness accounts and the public audience without media as an intermediate moderator.

Denna studie ämnar till att undersöka relationen mellan sociala medier och känslan av ensamhet ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Utifrån teorier om fenomenologi och media affordance har fyra kvinnliga ungdomar intervjuats i syfte att få en djupare förståelse för vilken effekt olika sociala mediekanaler har på känslan av ensamhet och gemenskap. Med hänsyn till att studien inföll under samma period som Covid-19 pandemin avser även studien ur ett bredare perspektiv uppmärksamma hur sådana samhällskriser tenderar påverka upplevelsen av sociala medier och dess effekter. Studiens resultat visar på en genomgående ambivalens i förhållningssättet till sociala medier som upplevs ha både positiva och negativa effekter beroende på sinnestillstånd, sammanhang och dess användning. Sociala medier ses i allmänhet som ett användbart verktyg för att förbättra vänskapsrelationer och främja en känsla av gemenskap. Samtidigt upplevs sociala medier skapa en inre stress, ångest och ensamhetskänslor. Det visade sig att de positiva aspekterna associerades till snapchat och messenger som erbjuder direktkommunikation mellan en eller flera människor, medan de negativa aspekterna var starkt förknippat med funktionen att scrolla flödet på instagram. Intressant var dock att de negativa effekter som sociala medier i normalfallet upplevdes medföra tenderade minska under Covid-19 pandemin. Studien visar att sociala medier förstärkte känslan av gemenskap och mildrade känslan av ensamhet under pandemin.

Bland dagens barn kan inflytandet från sociala medier inte bortses ifrån. Denna studie har studerat hur barns (10–11 år) identitet påverkas av såväl skolans miljö som av sociala medier. Frågeställningarna som besvaras är hur barn utvecklar sin identitet i skolans miljö, hur identitetsutveckling påverkas av sociala medier samt vilken arena som påverkar barns identitetsskapande mest. För att studera detta användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer som skedde via FaceTime med elever i årskurs 4 och 5.  En tematisk analys visade att både skolan och sociala medier har ett stort inflytande på elevernas identitetsutveckling men på grund av den konstanta tillgången till andra människors liv på sociala medier skapas en större press att leva upp till de ideal och normer som målas upp av den sociala arenan. Det framkom även en ökad utsatthet på sociala medier på grund av anonymiteten och skyddet skärmen ger jämfört med i skolan som framkom som en tryggare miljö. Den ökade utsattheten har även lett till en större press och rädsla hos eleverna som delvis syns i skolan men främst påverkas 10–11 åringars identitetsskapande av sociala medier.

I den här uppsatsen har jag applicerat ett ritualperspektiv i en ny situation, nämligen sociala medier. Uppsala Gäris är en separatistisk grupp för kvinnor och ickebinära med koppling till Uppsala och Uppsala län. I uppsatsen frågade jag hur ritualerna i Uppsala Gäris ser ut och vad de har för beståndsdelar, varför ritualerna sker och vilka sociala ordningar som ses som problem och vilka ritualen försöker etablera. Jag frågade också hur communitas manifesterar sig och organiseras i Uppsala Gäris. Genom intervjuer och netnografi har jag kommit fram till att ritualerna är oförutsedda och orienterade efter gruppen, eftersom mycket fokus ligger på gemenskapen och dess communitas och förnyande kraft. Communitas uppstår på grund av gruppens gemensamma upplevelse av att de är utsatta i Uppsala och vilja att etablera en ny social ordning.