This thesis deals with the cultural efforts of the Swedish labour movement during the periodof 1917-1939. It aims to examine the similarities and differences between social democratsand communists in their approach towards culture.My theoretical guidelines are the dialectic and materialistic view on history as set forth byKarl Marx and Friedrich Engels.I have examined some important individuals in the cultural debate within the Swedish labourmovement, such as Ture Nerman and Arthur Engberg, and I also briefly outline the debate inthe Soviet Union from the classics of Lenin and Stalin.I have found that the social democrats were mainly concerned with a democratic distributionof the existing bourgeois culture rather than working for the creation of a new proletarianculture; the communists on the other hand made considerable efforts to benefit the workers'own culture based on class struggle, but failed to threaten the social democratic ideologicalhegemony among the Swedish working class.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ”de sina” betraktas som det självklara subjektet. Arbetarkvinnan ser sig som ett subjekt i Kvinnoklubben, medan hon ser sig som ett objekt i den omgivande världen. För de borgerliga kvinnorna blir hon det objekt genom vilket de själva konstruerar sig som subjektet.

Disputats, Uppsala 2003. / Med tysk resumé.

This study analyzes the moral dimensions of the polemic rhetorics between the two youth organizations tied to Sweden’s Social Democratic Party in the years 1903–1907, ungsocialisterna, the Young Socialists and ungdemokraterna. the Young Democrats. The examined debate centers around which methods and tactics were best suited to achieve their common goal, the liberation of the workers. Instead of looking at the ideological connotations of their arguments, the study examines which underlying moral assumptions give meaning to the two groups line of reasoning, and how they formulated their own ethical structures in the critique of the other organization. The study positions the debate within the context of the older discussions within the Party about violence as a method in class struggle and also relates it, inter alia, to a broader European framework drawing on the worker movements experiences of the Paris commune in 1871. Results include that both youth organizations considered themselves being bearer of true socialism and that the ethical structure they adhered to was primarily natural and common sense. While the Young Democrats rhetorically created virtues around rationality and science the Young Socialists emphazised a youthfulness associated with an unadulterated feeling and action.

Var den socialdemokratiska kvinnoklubben i Värmland särskilt engagerade i fredsfrågan under mellankrigstiden? Hur visade den engagemang sig vad gäller det ockuperade Norge under andra världskriget? I detta arbete undersöks Värmlands socialdemokratiska kvinnoklubbs fredsengagemang under mellankrigstiden, och därtill hur de kom att reagera eller agera under andra världskriget med särskilt fokus på ockupationen av Norge och eventuella hjälpinsatser i fråga om detta. Särskilt är detta intressant med tanke på Värmlands närhet till det ockuperade Norge. Detta arbete kommer även att gå in på hur Sveriges politik utvecklades under mellankrigstiden och andra världskriget, hur detta påverkade det officiella Sveriges relation till Norge och hur det Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens agerande i de frågor som diskuteras, påverkades av sitt förbund och moderpartiet, Socialdemokraterna. Undersökningsperioden sträcker sig mellan åren 1925 och 1947. Tanken bakom den perioduppdelning är att se hur fredsengagemanget från mellankrigstiden kan ha kommit att kanaliseras eller utmanas i en tid av kris. I undersökningen kommer det fram att den Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens fredsengagemang byggde på ett kvinnoperspektiv, så att klubbens arbete och engagemang först och främst koncentrerade sig kring frågor om Kvinnor och barns situationen.

Var den socialdemokratiska kvinnoklubben i Värmland särskilt engagerade i fredsfrågan under mellankrigstiden? Hur visade den engagemang sig vad gäller det ockuperade Norge under andra världskriget? I detta arbete undersöks Värmlands socialdemokratiska kvinnoklubbs fredsengagemang under mellankrigstiden, och därtill hur de kom att reagera eller agera under andra världskriget med särskilt fokus på ockupationen av Norge och eventuella hjälpinsatser i fråga om detta. Särskilt är detta intressant med tanke på Värmlands närhet till det ockuperade Norge. Detta arbete kommer även att gå in på hur Sveriges politik utvecklades under mellankrigstiden och andra världskriget, hur detta påverkade det officiella Sveriges relation till Norge och hur det Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubben sagerande i de frågor som diskuteras, påverkades av sitt förbund och moderpartiet, Socialdemokraterna. Undersökningsperioden sträcker sig mellan åren 1925 och 1947. Tanken bakom den erioduppdelning är att se hur fredsengagemanget från mellankrigstiden kan ha kommit att kanaliseras eller utmanas i en tid av kris. I undersökningen kommer det fram att den Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens fredsengagemang byggde på ett kvinnoperspektiv, så att klubbens arbete och engagemang först och främst koncentrerade sig kring frågor om Kvinnor och barns situationen.

Thesis (Ph. D.)--Uppsala, 1998. / Includes bibliographical references (p. [368]-391).

Thesis (Ph. D.)--Uppsala, 1998. / Includes bibliographical references (p. [368]-391).

Swedish political parties are characterized by their markedly different support across geographical space. In most cases, the sources of these regional variations date back to the time of the founding of the parties. Moreover, the regional strongholds and the areas of weak support for the parties have survived major societal changes such as the transition from the agrarian to the industrial society, emigration, and urbanization. Why is it that a certain area evolves a political tradition that sets it apart from neighboring areas? This study addresses itself to this and similar topics with empirical emphasis on the Swedish Social Democratic Party (the SAP).The study is based on the conviction that the regional imbalance in the SAP vote originates in the interaction/competition between various social and political movements in the local environment. The initial model used to explain these imbalances comprises three different factors that influence the party's vote: the socio-economic structure, the local organizational environment and the effect of local party organizational efforts.In order to test the importance of these factors three different areas were selected; one strong, one weak, and one unstable in terms of the Social Democratic vote.The findings show that no single factor alone accounts for the variance in the regional support of the SAP. Rather, what is decisive are the interactions within the structural and social properties of a context.By way of conclusion, this study lends support to the following conclusions of the prospects for the SAP to mobilize the electorate: to establish itself in the local setting the party needs an organizational culture, a local party organization and the absence of strong local opinion against the party's activities and organizational efforts. The party also seems to be favored by a high level of political mobilization (participation), whereas there is nothing to suggest that the SAP's prospects of becoming successful are hampered by competition from the left-wing parties. / digitalisering@umu

The aim of this thesis is to analyse the conceptualisation of the social relations of class and gender within the Social Democratic Women’s Association during the period 1972 – 1993, on the basis of their programmes for action. The analysis of the concepts is based on an ideology critical study focusing on the manifest ideology. The study is based upon the theoretical concepts of class and gender,  The class analysis is based upon the broadened concepts of class by Erik Olin Wright and Ira Katznelson. The gender analysis is mainly based upon a Marxist understanding and a critical point of view of Marxism and feminism in the context of patriarchy and capitalism. The period of the study is where the social democracy is challenged, both by radical socialism and feminist ideology and the economic crisis during the 1980’s, as well as the possible threat of an organised women’s party in Sweden. It is also a period with major changes in the Swedish class structure, especially in the change when married women become a part of the female labour force rather than being housewives. The results indicate that the use of the concepts of class and gender is mainly sparsely used. The concepts are often paraphrased in varied terms of social equality. Class is clearly more used, and more often implied, than gender. Gender policies are formed from a latent ideology to a more practically oriented policy, without any real progress concerning power and equality, when Sweden at the same time forms policies for gender equality, from which the women’s association could benefit, even though they may not have been the actors of this change. The analysis also indicates that some of the ideological changes within the women’s association are a result of both outside influences from more radical groups as well as ideological crises within the social democracy. In this struggle between class and gender the Social Democratic Women's Association positions itself in between.