Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att genom semistrukturerade intervjuer med mellanchefer, öka förståelsen för rollen som mellanchef på ett stort multinationellt företag inom flygbranschen. Intresset har legat i att förstå vilka relationer som är viktiga för mellanchefen samt studera olika förväntningars betydelse för den känslomässiga hanteringen av rollen. För att förstå mellanchefsrollen på detta företag har teorier om roller, interaktion och emotioner använts. Resultatet visar på att mellanchefsrollen utgör en komplex roll som är skapad av den struktur som företaget är uppbyggt efter. Mellanchefen är utsatt för förvirring i rollen då denne tar uppgifter som inte direkt tillhör rollen men som kanske tillhör under- eller överordnade. Anledningen till att personen gör detta är oklara och outtalade förväntningar som finns på rollen och som gör rollen förvirrande och suddig. Resultatet visar även på att känslor som uppstår i rollen och i relationer hanteras på olika sätt och en stark, proaktiv personlighet är viktigt för att klara av och trivas i rollen. Konsekvensen av dessa relationer och förväntningar leder enligt denna studie till en oklar roll som leder till dubbelhet och stress. Dubbelheten och den komplicerade rollbeskrivningen beskrivs här med metaforen Janusansiktet och denna bild definierar mellanchefspositionen på det studerade företaget. För att personen i mellanchefsrollen inte ska utsättas för stress eller sämre mående, krävs det enligt resultaten från denna studie främst två saker: 1: Goda relationer och kommunikation med både under och överordnade och 2: Klara och tydliga förväntningar från dessa båda läger. Resultatet visar att trots att det finns negativa aspekter av att vara mellanchef finns det en tillit till chefer och anställda samt att man i rollen i de flesta fall har lätt att uttrycka sina känslor.

Administration är något alla ägnar tid åt både till vardags och i arbetet. Denna studie behandlar administrationen inom arbetslivet vid ett svenskt universitet. Debattartiklar och forskning visar på en spricka mellan kärnverksamheten och administrationen i diskussionen om universitetens uppdrag, roll och styrning. Administrationen ses som antitesen till akademin, men vad är administration och vad är dess funktion i styrningen? Syftet med studien är att undersöka hur administrativa chefer ser på sin roll i verksamheten och om administrationen fått en mer framträdande roll i styrningen. Studien tillämpar både det teoretiska och metodologiska förhållningssättet i Bruno Latours aktör-nätverksansats. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med administrativa chefer situerade på institutioner vid ett svenskt universitet. Resultatet visar hur institutionerna drivs som företag, de är producerande verksamheter som i hög grad finansieras av externa bidrag. Dessa finansiella aktörer ställer krav varpå styrningen inte bara återfinns inom universitetet utan också utanför. De administrativa cheferna rör sig i gränslandet mellan institutionen och det omgivande samhället men också mellan akademin och den centralt styrande förvaltningen och det är här deras roll som ”förmedlare” och ”medlare” blir tydlig. Genom att de översätter och anpassar handlingar och processer till mottagaren knyts aktörerna samman. Funktionen och rollen som ”support staff” gentemot kärnverksamheten är klart uttalad, däremot är de ytterst beslutsfattande i sin roll. Studien visar på fyra faktorer som inneburit att administrationen fått en mer framträdande roll och därmed en större påverkan på styrningen. Dessa faktorer är decentralisering, samhällsutveckling, teknisk utveckling och specialisering. Reformerna som legat till grund för organisationsförändringarna har medfört ett större ansvarsområde och utvecklingen mot ett granskning- och administrationssamhälle där regelverk, reviderbarhet och kontroll fått en allt större betydelse har inneburit ett ökat inflytande över verksamheten. Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter och en ökad kapacitet. All denna utveckling har inneburit att nya administrativa specialistroller har skapats.

Syftet med denna studie är att tolka och förstå hur individen som väljer att rösta påsverigedemokraterna upplever att hen behandlas av sin omgivning till följd av sin politiskaröst. I den tidigare forskningen lyfter jag upp att sverigedemokraterna på politisk nivåbetraktats som något annorlunda. Vidare lyfter jag upp forskning som har gjorts kringavvikande och stigmatisering, hur detta sker och hur det påverkar individen i sitt vardagligaliv. Arbetet tolkas med hjälp av Goffmans tanke kring stigmatisering och Beckers tankarkring avvikande. I arbetet utgår jag från ett hermeneutiskt förhållningsätt, för att fånga inindividernas upplevelse av fenomenet. Studien grundar sig på fem intervjuer med individersom skulle rösta på sverigedemokraterna om det var val idag. I arbetets resultatdel lyfts upphur de som intervjuas upplever att de blir bemötta, och vidare hur det finns ett stigma kring attvara sverigedemokrat på många håll, och att det även lett till negativa handlingar motindividen. Studien visar även att det finns anledning att inte vara öppen med sin politiska rösti en del sammanhang, då risken att misskrediteras är för stor. Upplevelsen av hur man bemötssom sverigedemokrat tycks dock vara mångtydig och situationsberoende.

Standupkomik är en underhållningsform som går ut på att en komiker håller ett monologt samtal innehållandes skämt inför en publik. Framträdandet tillåter reaktion, deltagande och engagemang från en publik. Standupkomikern återger en bild av vår vardagsverklighet som får människor att skratta. Detta fenomen har på senare tid ökat i popularitet och har, enligt tidigare forskning, förmåga att påverka individer och strukturer, vilket gör det viktigt att närmare undersöka fenomenet. Syftet med denna studie är att kunna säga någonting om standup som fenomen utifrån komikers uppfattningar. För att besvara syftet har följande fyra frågeställningar preciserats:  Ger standup upphov till gemensamma känsloupplevelser hos individerna inom scenen? Hur konstruerar komikern sina skämt? När skrattar publiken? Finns ett beroendeförhållande mellan standupscenen och samhällets strukturer?   Empirin samlades in genom kvalitativa djupintervjuer, fältintervjuer och observation. Vid djupintervjuerna undersöktes standupkomikernas upplevelser om att utföra standup. Observationen, med tillhörande fältintervjuer, möjliggjorde en förståelse bortom komikernas egna självuppfattningar för att återskapa deras tolkningar. En djupgående analys av empirin har gjorts med utgångspunkt i socialkonstruktivism (Berger & Luckmann, Collins, Hochschild, Jenkins och Mead).   Resultatet visar att vi med fördel kan förstå standup som en interaktionsritual och att känslor har betydelse vid framträdandet. Efter en lyckad ritual uppstår långvariga känslotillstånd av gemenskap och solidaritet. Standupscenen kan förstås som en institutionell ordning där förutbestämda regler påverkar individers beteenden, roller och normer. Komikerna konstruerar sina skämt utifrån sin upplevda identitet. Publiken legitimerar komikern och skämten genom att skratta. Överträder skämtet samhälleliga strukturer är sannolikheten liten att publiken legitimerar skämtet. Vidare legitimerar skämten även samhällsordningen och den institutionella ordningen som standupscenen utgör.

Denna studie utforskar könsskillnader gällande känslor i nära relationer och dessinteraktioner. Forskarna undersöker respondenternas familje-och vänskapsrelationer ochställer dessa gentemot deras upplevda känsloupplevelser samt deras inställningar tillkänslorna i fråga. Syftet är att se huruvida skillnader i dessa mellanmänskliga interaktionerexisterar samt hur de utmärker sig och eventuella bakomliggande anledningar.Frågeställningarna som ställs är angående vilka könsskillnader rörande uttryck av känslorsom finns hos universitetsstudenter i Uppsala i deras interaktioner inom nära familje- ochvänskapsrelationer samt vilka bakomliggande anledningar det är som påverkar dessa.Materialet inhämtas genom intervjuer som sedan kodats utifrån den fenomenologiskaansatsen med hjälp av IPA. Under analysen tillämpas teoretiska inriktningar från ett flertalsociologer där Arlie Hochschild och Erving Goffman har de centralaste rollerna. Slutligenkommer uppsatsen fram till att många av respondenterna i studien var försiktiga att öppnaupp sig i familjen. Framförallt hade kvinnor svårt att öppna upp sig helt vid delning av sorgoch ledsamhet till familj. Majoriteten av alla respondenter var öppna i sinavänskapsrelationer. Dessutom föredrog majoriteten av kvinnorna att vända sig till kvinnor närde vill dela med sig av känslor. Ytagerande och djupagerande användes mer av kvinnorna änmännen, speciellt vid fråga om att visa ett positivare yttre.

Autism som diagnos och mediaskildringar av autism ökar enligt nationella och internationella studier. Samtidigt beskrivs överdiagnostik och medikalisering som ett dilemma i samhället. Diskurser inom likväl media som inom medicinska världen influerar både individer som identifierar sig som autistiska och hur de bemöts av andra personer. Syftet med studien var att undersöka hur autism och autistiska identiteter framställdes i interaktioner på svenska forumtrådar mellan personer som mer eller mindre identifierar sig som autistiska. Detta genom att urskilja de historiskt och kulturellt specifika språkverktyg de använde för att konstruera sig själva och autism.  För att göra det analyserades forumtrådsinteraktionerna genom diskurspsykologisk teori och metod. Resultat och analys visade på ett språkligt mönster vari autism konstruerades som positiva karaktärsdrag, som medicinsk sjukdom, som normavvikande samt som individualistisk. Autistiska identiteter som konstruerades var offret, den sjuke, den erfarne, den intelligente samt motståndaren. Studiens slutsats var därmed att aktörshandlingar i forumtrådar i nuläget genomsyras av varierande språkliga konstruktioner av autism och autistiska identiteter. Det kan ge fingervisning på dess potentiella påföljder för samhället och individerna som identifieras som autistiska.

I och med coronapandemin spreds oro och sjukdom världen över. Samtidigt ökade diskriminering och stigmatisering mot individer av asiatiskt ursprung. Denna studie har haft i syfte att få mer förståelse för den diskriminering och stigmatisering personer med asiatisk och östasiatisk bakgrund har utstått under coronapandemin. Med tanke på att det saknas forskning på covid-19-relaterat stigma och diskriminering i en svensk kontext var drivkraften i denna studie att undersöka fenomenet i Sverige. Det empiriska underlaget för studien är tio kvalitativa intervjuer med informanter av asiatisk respektive östasiatisk bakgrund. För att analysera det insamlade materialet har Goffmans stigmateori samt Halls stereotypiseringteori varit studiens teoretiska ramverk. Det är viktigt att notera att studiens urval inte är representativt för alla asiater boendes i Sverige, dock relaterades slutsatserna till tidigare forskning och gav insikt i hur fenomenet kan te sig i Sverige. Sju av tio informanter upplever sig stigmatiserade under coronapandemin. Stigmatiseringen tar sig i uttryck i allt från blickar till avståndstagande av informanterna. Studien har identifierat diverse orsaker till covid-19-relaterad stigmatisering och diskriminering i Sverige som det upplevs av informanterna. Det handlar dels om rädsla, oro och okunskap om viruset, dels om reducering av personer med asiatisk bakgrund till virusbärare. Stereotypisering av Kina och personer av asiatiskt ursprung upplevs dessutom öka stigmatiseringen. Denna stereotypisering och stigmatisering visar sig ha vissa konsekvenser på några informanters sociala liv och psykiska hälsa. Ytterligare ett inslag i resultaten är att stigmatiseringen ger upphov till identitetsfrågor för några informanter, vilket är en viktig komplettering till studiens frågeställningar. Dessutom anses medier och uttalanden av USA:s president ha bidragit till stigmatisering och diskriminering av personer med asiatisk bakgrund under pandemin.

Denna studie beskriver svarta kvinnors erfarenheter och upplevelser av den perinatala vården i Sverige. Ras är ett för många obekvämt begrepp i Sverige, ändå tycks ras i social mening påverka ens möjligheter i samhället. Det saknas statistik utifrån ras och hudfärg i Sverige. Forskning på hur just ens hudfärg påverkar den vård en får saknas i svensk kontext. Genom en kvalitativ innehållsanalys har därför svarta kvinnors beskrivningar av möten och upplevelse med/av vården analyserats för att söka svaren till studiens frågeställning. Det vill säga, om och hur yttrar sig afrofobi i den perinatala vården i Sverige? Det empiriska materialet är insamlat från flera olika mediala forum, böcker, sociala media och nyhetsmedia. Analysen tar avstamp i kategoriserings- och stereotypifieringsteori samt kompletteras detta med att beskriva hur stereotypifiering påverkas av rasideologier formade i historien. Vidare beskrivs tidigare forskning i temat, ur både svensk och internationell kontext. Syftet med studien är att undersöka om och beskriva hur afrofobi kan yttra sig i den perinatala vården i Sverige. Studiens resultat kan endast svara för hur afrofobi upplevs vara förekommande i just de studerade sammanhangen, vilket innebär att slutsatserna inte kan generaliseras för hela befolkningen av afrosvenskar. Slutsatsen är att afrofobi upplevs, av dessa svarta kvinnor, vara vanligt förekommande i den perinatala vården i Sverige. Dessa studerade kvinnors erfarenheter av den perinatala vården tyder på att afrosvenska kvinnors smärta inte tas på allvar och att dessa afrosvenska kvinnor blir homogeniserade utifrån en stereotyp föreställning om den svarta kvinnan. Vidare tycks det finnas både strukturella och internaliserade hinder för att få bukt med problemen.

Det traditionella monogama partnerskapet förändrades under 1900-talet till följd av bland annat individualistiska ideal och en ökad autonomi. Samtidigt har det monogama partnerskapet både juridiska och sociala fördelar i samhället idag. Denna studie syftar till att undersöka och belysa individers upplevelser av att avvika från den konventionella tvåsamhetsnormen samt undersöka vilken betydelse detta har för identiteten. Tidigare forskning centrerar till stor del kring att jämföra samt beskriva den praktiska innebörden av dessa icke-monogama praktiker. Dock återfinns viss betoning på identitet och självuppfattning då icke-monogami antingen presenteras som något individen är eller något individen gör som ett aktivt val i relationer. Tidigare forskning redogör även för betydelsen av icke-monogama definitioner, begrepp och sociala sammanhang för individens självbild. Det teoretiska ramverk som i denna studie applicerats för analys utgörs av Anthony Giddens identitetsteori, Judith Butlers performativitetsteori samt Erving Goffmans teori om stigma och informationskontroll. Det empiriska materialet består av tio digitala intervjuer med deltagare i åldrarna 27-55, varav fyra deltagare definierade sig som män, fem deltagare som kvinnor och en deltagare som icke-binär. Intervjuerna genererade omkring 106 sidor transkriberat material vilket har analyserats med metoden interpretative phenomenological analysis (IPA). Resultaten visade, i samklang med tidigare forskning, att icke-monogami primärt ses som något individen antingen är eller gör, vilket har betydelse för självuppfattningen. Resultaten visade även att välmående och hållbarhet i relationer, samt stolthet sett till identitet, framhölls som drivkrafter för en icke-monogam relationsfilosofi. Icke-monogami presenterades också som en eftersträvansvärd identitetsmarkör för att ifrågasätta sociala strukturer. Flera deltagare påvisade en växelvis eller cirkulär process där själva avvikandet från tvåsamhetsnormen kan ha sin grund i värden kopplade till identitet likväl som delar av den upplevda identiteten kan ha utvecklats som en produkt av inställningen till relationer. Icke-monogami har i denna studie även presenteras som ett socialt stigma på basis av kontext och bemötande.

Denna kvalitativa studie uppmärksammar det aktuella begreppet företagsidentitet, där fokus riktas mot upplevelserna av denna under en organisatorisk förändring. Tidigare forskning visar hur styrkan i en företagsidentitet påverkar men även påverkas av graden av engagemang hos medarbetare gentemot organisationen samt känslan av tillhörighet. Forskningsfältet lyfter hur drastiska organisatoriska förändringar påverkar identiteten och processen av hur identitetsförändringar ser ut. I kontrast till de fall forskningsfältet tar upp undersöker denna studie ett företag som går igenom en successiv tillväxt vilket präglas av en optimistisk anda. Studiens syfte är att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka hur den upplevda företagsidentiteten påverkas av den pågående expansionen på detta enskilda företag. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med både fält- och kontorsbaserad personal. För att analysera materialet har teorier ur det symbolisk interaktionistiska perspektivet valts, vilka baseras på sociologerna Randall Collins och Richard Jenkins. Resultatet av undersökningen visar på en upplevd stark företagsidentitet som upprätthålls genom en kollektiv delad mening av vad företaget är och vad det står för. Vidare upplevs expansionen påverka främst den sagda sammanhållningen och gruppdynamiken i organisationen. Det lyfts även hur expansionen har resulterat i ett behov för ett mer processtyrt förhållningssätt till arbetet med identiteten, och då främst sett till hur den interna kommunikationen i organisationen förs.