Denna studie beskriver svarta kvinnors erfarenheter och upplevelser av den perinatala vården i Sverige. Ras är ett för många obekvämt begrepp i Sverige, ändå tycks ras i social mening påverka ens möjligheter i samhället. Det saknas statistik utifrån ras och hudfärg i Sverige. Forskning på hur just ens hudfärg påverkar den vård en får saknas i svensk kontext. Genom en kvalitativ innehållsanalys har därför svarta kvinnors beskrivningar av möten och upplevelse med/av vården analyserats för att söka svaren till studiens frågeställning. Det vill säga, om och hur yttrar sig afrofobi i den perinatala vården i Sverige? Det empiriska materialet är insamlat från flera olika mediala forum, böcker, sociala media och nyhetsmedia. Analysen tar avstamp i kategoriserings- och stereotypifieringsteori samt kompletteras detta med att beskriva hur stereotypifiering påverkas av rasideologier formade i historien. Vidare beskrivs tidigare forskning i temat, ur både svensk och internationell kontext. Syftet med studien är att undersöka om och beskriva hur afrofobi kan yttra sig i den perinatala vården i Sverige. Studiens resultat kan endast svara för hur afrofobi upplevs vara förekommande i just de studerade sammanhangen, vilket innebär att slutsatserna inte kan generaliseras för hela befolkningen av afrosvenskar. Slutsatsen är att afrofobi upplevs, av dessa svarta kvinnor, vara vanligt förekommande i den perinatala vården i Sverige. Dessa studerade kvinnors erfarenheter av den perinatala vården tyder på att afrosvenska kvinnors smärta inte tas på allvar och att dessa afrosvenska kvinnor blir homogeniserade utifrån en stereotyp föreställning om den svarta kvinnan. Vidare tycks det finnas både strukturella och internaliserade hinder för att få bukt med problemen.

Denna studie beskriver svarta kvinnors erfarenheter och upplevelser av den perinatala vården i Sverige. Ras är ett för många obekvämt begrepp i Sverige, ändå tycks ras i social mening påverka ens möjligheter i samhället. Det saknas statistik utifrån ras och hudfärg i Sverige. Forskning på hur just ens hudfärg påverkar den vård en får saknas i svensk kontext. Genom en kvalitativ innehållsanalys har därför svarta kvinnors beskrivningar av möten och upplevelse med/av vården analyserats för att söka svaren till studiens frågeställning. Det vill säga, om och hur yttrar sig afrofobi i den perinatala vården i Sverige? Det empiriska materialet är insamlat från flera olika mediala forum, böcker, sociala media och nyhetsmedia. Analysen tar avstamp i kategoriserings- och stereotypifieringsteori samt kompletteras detta med att beskriva hur stereotypifiering påverkas av rasideologier formade i historien. Vidare beskrivs tidigare forskning i temat, ur både svensk och internationell kontext. Syftet med studien är att undersöka om och beskriva hur afrofobi kan yttra sig i den perinatala vården i Sverige. Studiens resultat kan endast svara för hur afrofobi upplevs vara förekommande i just de studerade sammanhangen, vilket innebär att slutsatserna inte kan generaliseras för hela befolkningen av afrosvenskar. Slutsatsen är att afrofobi upplevs, av dessa svarta kvinnor, vara vanligt förekommande i den perinatala vården i Sverige. Dessa studerade kvinnors erfarenheter av den perinatala vården tyder på att afrosvenska kvinnors smärta inte tas på allvar och att dessa afrosvenska kvinnor blir homogeniserade utifrån en stereotyp föreställning om den svarta kvinnan. Vidare tycks det finnas både strukturella och internaliserade hinder för att få bukt med problemen.

Denna uppsats ämnar undersöka om bostadssegregation och marginalisering av minoriteter, med fokus på afrosvenska personer, i Sverige upprätthålls av vardagsrasism och diskriminering. Samt att försöka se om det faktum att den vanligaste typen av främlingsfientliga/rasistiska hatbrott i Sverige är mot personer med bakgrund i Afrika påverkar bostadssegregationen. Genom tre olika kvalitativa metoder kommer denna studie åt hur personer med egna erfarenheter av vardagsrasism och diskriminering beskriver situationen samt hur personer med kunskap om  bostadsmarknaden och diskriminering uttrycker sig i frågan. Enligt resultatet av studien finns det en mer eller minde outtalad vardagsrasism i bostadsområden. Samt att personer med bakgrund i ett afrikanskt land tenderar att bli diskriminerade på bostadsmarknaden, men, det finns ingen rättslig term för detta vilket försvårar anmälningsprocessen. Resultatet visar att en problematik är det strukturella kontra individen. Det vill säga diskriminering är en individfråga medan rasism är en strukturell fråga. Slutligen visar studien att diskriminering och vardagsrasism på bostadsmarknaden som främst riktar sig mot den afrosvenska befolkningen till viss grad påverkar bostadssegregationen i Sverige. I enlighet med tidigare forskning visar resultatet att det blir svårt att förändra den trenden utan att adressera negativa rasföreställningar i Sverige, då afrosvenska personer blir särbehandlade och misstänkliggjorda på grund av dom.

Detta arbete är en kunskapsöversikt som har sin utgångspunkt i skolans arbete med främlingsfientlighet. Kunskapen som har sammanställts kan användas på alla skolnivåer. Detta arbete har som syfte att undersöka hur lärare i skolan kan synliggöra främlingsfientliga uttryck men även undersöka vad forskning säger om hur man som lärare kan arbeta med och motverka främlingsfientlighet med hjälp av religionsämnets didaktik. Arbetet har främst i fokus att undersöka hur afrofobi, antisemitism, antiromanism och islamofobi synliggörs i skolan. Frågeställningarna är “hur kan lärare synliggöra främlingsfientliga uttryck?” och “hur kan lärare i religionskunskapsämnet arbeta med främlingsfientlighet ur ett religionsdidaktiskt perspektiv?” För att besvara frågeställningen har vi som metod valt att använda oss av Libsearch, EBCO, SWEPUB och tidigare kursmaterial. Under sökningsprocessen drogs slutsatsen att forskningsmaterial kring afrofobi, antiromanism var väldigt begränsad och nästan obefintlig. Även forskning kring främlingsfientlighet i typ av islamofobi och antisemitism är begränsad i Sverige. Vilket resulterade i att arbetet har sin utgångspunkt i en del internationella källor. Däremot kan dessa källor appliceras i den svenska skolan, då det handlar om ett arbete mot främlingsfientlighet, dock har vi även tagit utgångspunkt i vad som står på Skolverket när det kommer till religionskunskap. Kunskapsöversikten resulterade i att man först måste definiera de olika diskrimineringar och göra det tydligt vem som är främlingsfientlig och uttrycker sig främlingsfientligt. Arbetet mot främlingsfientlighet är ett långsiktigt mål och handlar om ständig hantering av värdegrund från skolans sida, samt aktiviteter som stärker gemenskapen.

During 2020, the human rights movement Black Lives Matter, BLM, gathered new momentum after the eight minute recorded murder of George Floyd by an American police officer caught widespread global attention. By the end of the year the BLM protests had spread internationally, with a purpose to most of all bring the issues of structural racism in their own country to the surface. This sparked a debate in Sweden and earlier research show that the dominant understanding of racism is that of racism as individual, caused by certain deviant individuals. The structural understanding of racism, the one where racism is a global power structure, has been on the outer margins of the Swedish debate since the 90’s, but gathered more spread from 2012 and forward thanks to academics and journalists studying post-colonialism, but the individual understanding of racism is still the dominant one. This study aims to analyze and gain a deeper understanding of how ideas are constructed around the understanding of racism in Sweden in relation to BLM and to analyze main arguments and patterns to see if gaslighting is exercised. With structural racism and gaslighting as theoretical frames together with Norman Faircloughs critical discourse analysis as method, the study finds that the debate was still in those two different understandings; questioning discourse and reproducing discourse. Within the questioning discourse, postcolonial ideas and theories were being made, while the reproducing discourse would admit to structural racism in America, but denied its existence in Sweden. They denied structural racism by accusing BLM and the antiracists of importing American “race ideas”, importing a “made up history” to Sweden which are all patterns aligned with gaslighting. Which one of these discourses that will “win” will have an impact on our view of racism and will thus have political, judicial, structural and social consequences along with changes for systems of knowledge and meaning.

The aim of this study is to explore the perception and experience of treatment and inclusion that Afroswedish parents have of the Swedish preschool. There are a few similar studies on the subject, but they are either coming in from another perspective or are focused on the theoretical aspect of the matter.  The study has been performed through semi structured, qualitative interviews with seven caregivers with an afroswedish background, who have children in the Swedish preschool, or that just have finished it. Throughout the study we have been using a phenomenographic method among an intercultural theory and Foucault’s theory to analyse and understand how different factors are associated and interact with each other, and how they affect the intercultural encounter. The study shows that their experiences vary depending on numerous factors. One of the most significant is that the individual preschools work for inclusion and diversity is dependent for the parent’s perceptions of the preschool and the pedagogues. The experiences of how the pedagogues treat and talk with the parents and the children are also important for the overall impression of the preschools. The study points out the awareness among the preschool staff and their approach to the matter of diversity as the main important factor for equal treatment and inlcusion.

The purpose of this study is to create a broader understanding of the concept of afrophobia. The purpose of the study is also to investigate how the term ”afrophobia” is expressed in public documents. The research questions are: When did the concept of afrophobia begin to be used on an international level, but above all in Sweden? How is the term ”afrophobia” defined by different organizations and public bodies? What alternative terms are also used, and how does their meaning differ? What possible effects can different definitions contribute to? The method that will be applied by an idea analysis on my primary material. As an analysis tool, I will use five different dimensions that consist of the following: Historical perspective, Cultural identity, Intercultural perspective with a postcolonial point of departure, Strategic essentialism/cosmopolitism and critical whiteness perspective/color blindness. The result will show the different definitions of the primary material and is analyzed based on my chosen dimensions.