Denna studie belyser skillnaderna i hur kvinnliga respektive manliga streamers bemöts på Twitch.tv. Den tidigare forskningen visar att gamingvärlden är manligt dominerad och att kvinnor som streamar utsätts för trakasserier och kränkningar på plattformen Twitch.tv. Dessa trakasserier och kränkningar kan i sin tur påverka kvinnors motivation till att spela och streama. Därtill visar den tidigare forskningen att kvinnor använder sig av olika strategier för att attrahera och behålla tittare. Strategierna inkluderar att kvinnor exempelvis lägger stort fokus på utseendet. Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna i interaktioner i svenska manliga och kvinnliga streamers kommentarsfält på streamingplattformen Twitch.tv. Fokuset i frågeställningarna ligger på språkbruk samt diskurser som kan observeras i de undersökta kommentarsfälten. Det empiriska materialet består av insamlade kommentarer från tio livestreams på Twitch.tv. Av dessa tio livestreams var fem stycken gjorda av män och fem stycken av kvinnor. Studiens teoretiska ramverk består av kritisk diskursteori, symbolisk makt och symboliskt våld samt stereotypt hot. Resultatet visar att tittarnas bemötande av manliga och kvinnliga streamers skiljer sig åt. Kvinnor mottar nedlåtande kommentarer i högre utsträckning än män och kvinnor får även fler kommentarer kopplade till dem som person snarare än kommentarer kopplade till spelet eller spelandet. Kommentarerna på kvinnliga streamers livesändningar handlar därtill i större utsträckning om henne, medan kommentarer till männen är riktade direkt till streamern. Slutsatserna är dels att kvinnor mottar nedlåtande kommentarer i större utsträckning än män och dels att många diskurser som observeras i kommentarsfälten kan antas handla om att kvinnor är underordnade män i gamingvärlden.

Kolloverksamhet är en svensk lägerverksamhet som har en stark historisk förankring i det svenska välfärdssamhället. Tidigare internationell forskning har visat att lägerverksamhet utgörs av en unik kultur frånkopplad från omvärlden då barn och personal lever och bor tillsammans på gården under tidsperioden och att den präglas av en gemenskap, traditioner och unika normer. Forskning om den svenska kolloverksamheten är dock bristfällig. Med den här undersökningen avser jag komplettera tidigare forskning med att undersöka hur anställda konstruerar kollokulturen och vilken betydelse det har för verksamheten. Undersökningen utgick från en kvalitativ innehållsanalys baserat på fem intervjuer av personer som är anställda inom kolloverksamhet. Utifrån Blumers teori om symbolisk interaktionism, Fines begrepp idioculture och Cohens teori om gemenskaper har mina fynd både bekräftat och kompletterat tidigare forskning. Mina resultat har visat att kollokulturen präglas av lekfullhet, spexighet och gemenskap, att kulturen är formbar genom att den är traditionsbunden och historiskt knuten, samtidigt som den skapas och utvecklas av personerna som befinner sig i verksamheten. Mina resultat har även visat att olika typer av gränsdragningar är viktiga för att deltagarna ska känna sig som en social, meningsfull enhet. Gränsdragningarna gäller både strikta gränser utåt till omvärlden och inre gränser som kan betraktas som flytande och vaga. Följaktligen har jag kunnat tydliggöra aspekter som är centrala för kollokulturen i en svensk kontext.

Att lämna sin hemort för att flytta till en ny stad är en stor omställning som kan spela in på en individs identitet och känsla av härkomst. Denna studie undersöker platsrelaterat identitetsformande hos personer som har flyttat från sin hemort till Uppsala för att studera. Syftet är att fånga om, och i så fall hur, hemorten och den geografiska härkomsten kommer till uttryck i informanternas studentliv i Uppsala. Frågeställningarna berör hur informanterna navigerar mellan hemortens identitet och den nya studentidentiteten samt hur de upplever sin relation till “hem” som idé, plats och begrepp. Den inkluderade tidigare forskningen i ämnet berör identitet i förhållande till lokalitet, kollektivitet, sociala relationer, platstillhörighet, mobilitet, förväntningar och hemmakänsla. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen är socialpsykologiska identitetsrelaterade teorier och begrepp från Richard Jenkins (2008) och Gary Alan Fine (2014). Jenkins tre sociala ordningar används som övergripande teori, och Fines begrepp idiokultur som fördjupning och vidareutveckling. En kvalitativ metod är vald, där en fenomenologisk ansats ligger till grund för semistrukturerade intervjuer med Uppsalastudenter som är inflyttade från olika orter i Sverige. Resultaten tyder på att de sociala relationerna spelar den största delen i informanternas identitetsnavigering, och att den trygghet dessa relationers inger samt mängd tid spenderad på en plats anses relatera till informanternas hemmakänsla - det vill säga deras upplevelse av var och vad hemma är. Slutsatsen är därmed att sociala relationer och meningsskapandet kring “hem” är centrala vid studenternas platsrelaterade identitetsformande.

Syftet med studien är att undersöka vad arbetsrollen som jourkvinna innebär samt vilka strategier och kompetenser som är användbara i arbetet på kvinnojouren. Detta är av intresse för att få en djupare inblick i jourkvinnornas arbetsroll samt bidra till ökad förståelse för deras betydelsefulla arbete. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med sju jourkvinnor från två olika kvinnojourer i Mellansverige. Empirin till studien insamlades med hjälp av asynkrona intervjuer där studiens frågeformulär uppdelades i fem olika teman; arbetsrollen som jourkvinna, kompetenser, strategier, gemenskap samt kvinnojouren som organisation. Studiens teoretiska referensram omfattar teorier och perspektiv kring kompetens och interaktionsritualer. Syftet med teorierna är dels att undersöka vilka kompetenser som är användbara och av betydelse i arbetsrollen på kvinnojouren, dels att synliggöra och förklara betydelsen av interaktionsritualer i jourkvinnornas arbete. Resultatet visar att arbetsrollen omfattar både praktiskt arbete och ett starkt engagemang. Rollen som jourkvinna har stor betydelse för de stödsökande kvinnorna och barnen samt för samhället i stort. Kvinnojouren är en unik instans där de arbetande och ideella jourkvinnorna gör ett livsviktigt arbete när övriga samhället brister. Det framkommer att jourkvinnorna inte fungerat utan varandra och gemenskapen som finns inom kvinnojouren. Resultatet visar att det inte är de organiserade strategierna som är mest betydelsefulla utan strategier som uppstår i gemenskapen och samverkan med andra jourkvinnor samt egna personliga strategier. De kompetenser som studien identifierat som användbara är i huvudsak kopplade till social kompetens och personliga egenskaper.

Studien syftar till att skapa en förståelse för hur individer som stått nära döden upplever betydelsen av händelsen och besvara frågeställningen: Hur integreras en konfrontation med döden i vardagslivet över tid? Eftersom detta är en komplex upplevelse har hermeneutiken valts som metod. Tio intervjuer utfördes med två typer av livshotande upplevelser; olyckor och sjukdomar. Med en variation på 2–28 år sedan händelsen. Heideggers sätt att förstå människans värld i förhållande till sitt vara användes som teoretiskt ramverk. Resultatet presenteras genom en fördjupad tolkning med fyra teman. En ny värld dagas innefattar en tvingande insikt om ändligheten som följs av ett uppvaknande till och tacksamhet för livet. Den nya världens gemenskapliga självständighet innefattar integreringen av nya världen och livssynen som leder till drastiska livsförändringar då deltagarna brutit sig loss ifrån normer. Den nya världens tudelning innefattar att den gamla världen gör intrång, vilket leder till att för vissa deltagare minskar livssynens intensitet med tiden. Andra kan göra motstånd mot detta genom att ständigt integrera livssynen vilket leder till att den ökas. Den konstanta världen visar på att konfrontationen medfört en bestående livssyn och förändrat deltagarnas sätt att uppfatta världen, så att svårigheter är både lättare att hantera och mer kortvariga.

Studien syftar till att forska om hur det är att arbeta som vikarie och hur de upplever sitt arbetsliv och avsåg att besvara frågeställningen: Hur upplever vikarier grundskolan som arbetsplats och vikariat som anställningsform? Då vi uppfattar detta fenomen som en komplex upplevelse genom att det berör individers subjektiva upplevelser valde vi hermeneutik som metodansats. Den hermeneutiska metoden uppfattade vi gjorde det möjligt att kunna få en bredare och djupare förståelse kring fenomenet. Vi utförde 10 intervjuer med vikarier från olika delar av Sverige där majoriteten är unga kvinnor och inte arbetar längre som vikarie. Vi har använt oss av Standings prekariatet och Goffmans dramaturgi som teoretiskt ramverk för att kunna förstå och tolka vikariernas upplevelse. Studiens resultat presenterades med hjälp av tre nivåer av tolkning som ledde oss till vår huvudtolkning, en osäker tillvaro. En osäker tillvaro innebär att arbetslivet och privatlivet präglas av en allmän osäkerhet som vikarierna enbart kan ta sig ifrån genom att söka sig till en säkrare arbetsform.

<p>Family businesses are a major part of everyday life and the society of Sweden. The majorityof existing companies and the companies that started are small family business, somethingseen in Gandemos (2000:6) study. Family businesses are defined by Anna Vikström, lecturerat Luleå University of Technology, as: "A company in which one or more members of onefamily owns the company, while one or more members of the family actively participates inmanaging the company's daily operations." The family is important in the company and thecompanies that are joint-stock-companies have statutory requirementes that they must have aboard, and this board is obviously represented by family members. The people who are a partof the family controling a company can according to authors within corporate governencecreate problems and therefore such as Nielsen & Lekvall (2008) demand that boards aretaking an external member to the board to get a better board and corporate governence. But isthere really a difference in how the family business boards of directors work according towhether they include an external member or not? In our observational study, we found thatthere are advantages in having an external person to be a member of a board that is made upof families and individuals who have a previous relationship with each other. The externalmember influences on the social processes that exist within the group and this has an effect onhow the board is working.</p> / <p>Familjeföretag är en stor del av vardagen och samhället i Sverige. Majoriteten av deexisterande företagen och de företag som startas är små familjeföretag, något som sesGandemos (2000:6) undersökning. Familjeföretag definieras av Anna Vikström, adjunkt vidLuleå Tekniska Universitet, som: ”Ett företag där en eller flera medlemmar av en familj ägerföretaget samtidigt som en eller flera medlemmar ur samma familj aktivt deltar i att ledaföretagets dagliga verksamhet.” Familjen är därmed viktig i företaget och de företag som äraktiebolag har krav på att det finns en styrelse, och i denna styrelse finns självklartfamiljemedlemmar representerade. Att personer som är del av en familj även ska styra ettföretag kan enligt författare inom styrelsearbete skapa problem och därför efterfrågarexempelvis Nielsen & Lekvall (2008) att styrelser tar in en extern ledamot för att få ett bättrestyrelsearbete. Men är det verkligen en skillnad i hur aktiva familjeföretagsstyrelser fungerarberoende på om de innehåller en extern ledamot? I vår observationsstudie har vi kommit framtill att det finns fördelar med att ha en extern ledamot i en styrelse som består avfamiljemedlemmar och personer som har en tidigare relation till varandra. Den externeledamoten påverkar de sociala processerna som finns inom gruppen och detta ger effekt påhur styrelsearbetet fungerar.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna.

I militär verksamhet brukar kåranda, det vill säga en nära gemenskap och delade normer, beskrivas som centralt för arbetet. Både positiva och negativa aspekter av kåranda diskuteras i olika sammanhang. Fokus ligger då på hur grupper påverkas av kåranda, till exempel genom att bli mer effektiva men också exkluderande. Mindre utforskat är dock hur individer i grupper som kännetecknas av kåranda berörs av denna. Därför undersöker denna studie vilken betydelse kåranda har för identifikationsprocessen i militära sammanhang. Genom kvalitativa intervjuer med tio kadetter har kårandans funktion undersökts. Studien visar att de extremförhållanden som soldatyrket innefattar förstärker kårandan, vilket skapar en miljö där den sociala identiteten i större utsträckning formas av den militära gruppen. Gruppen och relationerna mellan gruppmedlemmarna blir särskilt viktiga under dessa förhållanden och de vänskapliga relationer kårandan gynnar influerar den sociala identifikationen. Likheter inom den egna arbetsgruppen, regementet och vapenslaget betonas som ett resultat av kårandan, där den egna tillhörigheten framhävs medan skillnader till andra grupper betonas. Symboler, såsom uniformen, utbildningstecken och förbandstecken, tillskrivs egenskaper som bidrar till identifikation till det militära. Distinktionen mellan den egna gruppen och andra grupper betonas, vilket skapar tendenser till subkulturer där kårandan kan skilja sig åt även inom militära grupper. Detta bidrar till att kadetternas identifikationsprocess i större utsträckning influerades av kårandan inom dessa mindre grupperingarna än av den generella kårandan inom Försvarsmakten.

Tidigare forskning visar att både alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa är som mest utbrett hos unga människor. Trots att fenomenen korrelerar med varandra så är förklaringar på sambandet mellan dessa två en bristfällig resurs. Detta arbete belyser det samband som existerar mellan unga människors psykiska hälsa och alkoholkonsumtion. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med unga människor i åldrarna 22-28 år och undersökningen visar hur sociala och kulturella faktorer påverkar deras alkoholkonsumtion. Resultaten visar hur många upplevde psykiska besvär kopplat till prestationer och framtidsutsikter, som detta arbete menar beror på den identitetssökande som kännetecknar tidsperioden. I sökandet efter identitet blir alkohol ett lättillgängligt, effektivt och socialt accepterat medel för nya och intensiva erfarenheter. Psykiska besvär tenderade att vara sammankopplat med hög alkoholkonsumtion, där flera även uppgav att de använt alkohol som självmedicinering mot ångestproblematik. Genom ett socialpsykologiskt perspektiv framhäver arbetet hur gruppinteraktioner och sociala påtryckningar leder till att alkohol blir en väsentligdel av unga människors kultur, där hög konsumtion påverkar den psykiska hälsan negativt.