Denna studie syftar till att förstå chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfär. Studien vill med hjälp av chefers egna upplevelser förstå hur cheferna balanserar närhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet av studien redovisar olika tillvägagångssätt en chef har för att konstruera en offentlig och privat sfär. Den offentliga sfären omfattar allt framträdande chefen gör inför sina medarbetare, oavsett om det är i hemmet eller på arbetsplatsen. Inför medarbetarna agerar cheferna alltid i rollen som chef och skapar på så sätt förtroende och trovärdighet i sin roll. Närhet till medarbetare upprätthålls genom vardaglig kommunikation och ett visst umgänge på arbetsplatsen. Distans upprätthålls genom att inte bli med vän med sina medarbetare eller dela med sig av sina innersta känslor. Den privata sfären innebär således ett mentalt inre rum dit cheferna inte släpper in sina medarbetare.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 3 uppsatser.

Denna studie syftar till att ge en djupare förståelse för hur kvinnor påverkas och svarar upp på förväntningar som förekommer vid en mansdominerad arbetsplats. Trots den svenska framgången inom jämställdhet finns det än idag arbetsplatser som fortfarande är mansdominerade där kvinnorna kan ha svårt att finna sin roll vilket bidrar till fortsatt ojämställd arbetsmarknad. Forskarna har valt en kvalitativ ansats med symbolisk interaktionism och rollidentitet som utgångspunkt. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar inom den svenska Försvarsmakten. Resultatet av studien visade att kvinnorna upplever förväntningar från andra både på fysisk prestation och kunskap vilket leder till höga förväntningar på sig själv. Kvinnorna svarade upp på dessa förväntningar genom att anpassa sig till den mansdominerade kulturen genom att skala av feminint beteende i sin yrkesidentitet. Detta påverkade i sin tur kvinnornas välbefinnande då de upplevde stress, ångest och besvikelse när de inte nådde upp till de förväntningarna.

Syftet med denna uppsats har varit att fördjupa oss i respondenternas individuella upplevelse av dans, genom att införa dans som en morgonrutin på deras arbetsplats. Skulle individerna uppleva en personlig skillnad och skulle de kunna ta med sig denna upplevelse in i  arbetsdagen? Den vetenskapliga forskningsmetod som använts i denna uppsats har varit den kvalitativa metoden och som urvalsmetod har vi använt ett bekvämlighetsurval. Som insamlingsmetod har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer utifrån en tematiserad intervjuguide. De genomförda intervjuerna har spelats in och transkriberats i sin helhet. Vid analysen av empirin har vi kunnat dra paralleller till den symboliska interaktionismen och interaktionsritualer.     Resultatet som vi kom fram till var att dansen har en positiv inverkan på de sociala relationerna, den fysiska energin och deltagarnas humör. Det har även en inverkan på deras arbetsdag på så sätt att deltagarna kände sig inneha mer energi till att ta tag i arbetsdagen.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka konstruktioner av kroppsideal på bloggar skrivna av unga kvinnliga bloggerskor (20-30 år). Datamaterialet i studien består av fem bloggar med inriktning mot träning och skönhet. Innehållet i bloggarna har analyserats utifrån en hermeneutisk metodansats. I uppsatsen lyfts fram hur normalitet för kropp och hälsa förhandlas via en tvåvägskommunikation i bloggarna. Bloggförfattarna ger råd och tips till sina läsare men får också kommentarer på kost och träning från sina läsare. Resultatet av analysen visar att på bloggarna konstrueras den ideala kroppen som ett pågående projekt. För att få en ideal kropp förväntas subjektet arbeta med sin kropp för att förändra den, ett arbete som omfattar investering av såväl tid som materiella resurser. Strategier för att uppnå en mer ideal kropp lyfts i bloggarna fram som något som kräver reglering och disciplinering av kroppen, något som uppnås genom exempelvis träningsscheman och kostscheman. På bloggarna konstrueras också den vältränade kroppen som en lyckad kropp, och att vara vältränad och lyckad kopplas samman med att också vara lycklig.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur mammor, som offentliggör sitt moderskap på sociala medier, upplever sitt moderskap. Närmare bestämt avser studien besvara frågeställningar som berör vilka förväntningar som dessa mammor upplever att andra har på dem i mammarollen samt hur deras emotioner och självbild påverkas av offentliggörandet av moderskapet. Dessutom ämnar studien besvara hur mammorna upplever att de porträtterar sitt moderskap på sociala medier. Studien antar ett socialpsykologiskt perspektiv med ett teoretiskt ramverk som består av följande teorier: Goffmans dramaturgiska perspektiv, Beckers teori om sanktioner, Cooleys teori om spegeljaget, samt Shotts teori om rolltagande emotioner. I tillägg till detta introduceras vårt egna begrepp “offentligt moderskap”. Empirin har samlats in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer och resultatet visar att mammorna upplever att mammarollen är nära förbunden med flera förväntningar: att vara med sitt barn, att ge sitt barn “rätt” kost och att ha den “rätta” utsidan. Dessa förväntningar är ibland motstridiga och orsakar en kluvenhet och ambivalens hos mammorna. Vidare upprätthålls förväntningarna genom kritiska och uppmuntrande kommentarer från läsare och följare. De kritiska kommentarerna leder till att mammorna får en negativ självbild och att de upplever emotioner såsom skam och skuld. Uppmuntrande kommentarer, från bekanta snarare än läsare och följare, leder istället till att mammorna får en positiv självbild. Bland de mammor som hade en positiv självbild var en vanligt förekommande emotion stolthet och bland de mammor som var mer osäkra på sin egen självbild förekom emotionen fåfänga. Avslutningsvis tycks mammorna porträttera sitt moderskap på olika sätt. Antingen anpassades porträtteringen till de förväntningar som de upplevde fanns på dem i deras mammaroll eller så fanns en ambition att visa upp en mer ärlig bild av moderskapet som inte nödvändigtvis stämmer överens med dessa förväntningar.

Denna studie har riktat sin uppmärksamhet på smarttelefoner. Syftet med denna studie är att belysa mobilens påverkan på arbetsgruppers uppmärksamhet och fokus samt på deras känsloupplevelser under ett grupparbete. De frågeställningar som är relevanta för att uppnå syftet är: Hur uppfattas mobiltelefonanvändning av studenter gällande uppmärksamhet och fokus?  Hur uppfattas mobiltelefonanvändning bland deltagare under ett grupparbete? I vilket syfte används mobilen under ett grupparbete?  Genom ett etnografiskt tillvägagångsätt analyseras mobiltelefonteknikens påverkan för det sociala samspelet mellan studenter i grupparbeten. Studien utfördes på två stora universitet i Sverige. Under etnografin observerades gruppmedlemmarnas beteende kring mobilen under grupparbete. Dessutom intervjuades studenter om vilken påverkan mobilen har för deras samspel med grupparbetesmedelemmarna. Den insamlade empirin analyserades utifrån teorier om interaktionsritualer, emotioner samt splittring av uppmärksamhet. Resultatet visar att det finns strategier och regler för hur individer som befinner sig i ett gruppsammanhang kan använda mobilen på ett sådant sätt som är ansett att vara socialt acceptabelt/icke acceptabelt av närvarande gruppmedlemmar under ett grupptillfälle. Om mobilen inte hanteras rätt förekommer negativa sanktioner såsom en irriterad blick, tillsägelse eller utfrysning. Om mobilanvändandet å andra sidan utförs på ett korrekt sätt kan det ge ökad positiv stämning under grupparbetet.

Anledningarna till varför en individ inleder en kriminell livsstil kan vara många likaså anledningarna till varför en individ avslutar den. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kriminell livsstil kan etableras och avslutas samt vilken påverkan myndigheter upplevs ha för individens möjlighet att lämna den kriminella livsstilen. I denna studie utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer med tidigare livsstilskriminella personer. Empirin har sedan analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Goffmans teori om stigma samt Berger och Luckmanns teori om socialisation. Resultatet av undersökningen visade på att en individs sociala bakgrund kan spela in när en kriminell livsstil grundläggs samt att detta även kan spela in när den ska avslutas. Viljan att ändra de värderingar och attityder som etablerades under uppväxten och som utvecklades senare i livet och ledde in individen i den kriminella livsstilen upplevs som viktig för att detta ska ske. För att individen ska lyckas med detta och kunna etablera sig i samhället kan det även vara nödvändigt med hjälp utifrån i form av sociala insatser. Denna hjälp kan dock upplevas som svårtillgänglig om den söks efter hos myndigheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur universitetsstudenter upplever att sociala interaktioner med kurskamrater påverkas och förändras i digital undervisning, samt vilka hinder och möjligheter som finns i att uttrycka sin identitet som student över Zoom. Det empiriska materialet baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med studenter vid Uppsala universitet och grundar sig i en kvalitativ studie som utgår från en riktad innehållsanalys. De teorier som används och testas i undersökningen är George Meads symbolinteraktionistiska teori och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet visar att den digitala undervisningen medför stora negativa effekter på sociala interaktioner mellan studenter. Det som särskilt lyfts fram i intervjuerna är att kommunikationen förändras avsevärt och påverkar den enskilda studentens sätt att vara, vilket får konsekvenser för de sociala interaktionerna. När universiteten förlorar den rumsliga miljön förändras kontexten, vilket leder till att oskrivna regler omförhandlas och ger universitetsmiljön ett nytt sammanhang. Tekniska aspekter öppnar upp för både möjligheter och begränsningar för studenters förutsättningar attge uttryck för sin identitet.

Syftet med denna fenomenologiska studie är att undersöka hur individer vars föräldrar skiltsig upplever att den personliga kontakten till och umgänget med föräldrarna har förändrats,när skilsmässan skedde mellan föräldrarna i barnets tonår. Tidigare forskning inom ämnet harfokuserat på barnets hälsa och har främst varit kvantitativa undersökningar. Den personligakontakten och umgänget visade sig främst förändrats gentemot pappan, ofta till det negativadå kontakten helt brutits eller att umgänge sällan skett. För att fylla kunskapsluckan inomämnet och fördjupa kunskapen om ungdomarnas egna erfarenheter har syftet med dennastudie varit att få fram respondenternas upplevelser och minne av skilsmässans påverkan pårelationen, umgänget och den personliga kontakten med föräldrarna. Randall Collins teori ominteraktionsritualer och emotionell energi har använts som redskap i utformningen avfrågeställningarna och intervjuguiden. Det empiriska materialet består av transkribering frånkvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer mellan åldrarna 18–29. En öppenkodning utfördes där koderna skapades genom att tolka det insamlade materialet i sambandmed den första läsningen. Resultaten visar på att respondenterna upplevde störst förändring iumgänget och den personliga kontakten med pappan, precis som den tidigare forskningenindikerade. Relationen har för många respondenter gått från bra, till att sällan umgås ellerförlorat kontakten helt. Kontakten med pappan förändrades för många av respondenterna tillen “kompisrelation” där umgänget ofta bestod av aktiviteter. Upprätthållande av kontaktendem emellan kunde barnen uppleva som ett ansvarstagande som utgjorde en stor förändringgentemot hur det varit innan skilsmässan. Kontakten med mamman har i alla respondenternasfall varit bra och de flesta förklarar hur den efter skilsmässan blivit ännu bättre. Sättet attumgås med mamman har, till skillnad från pappan, inneburit att samtala. Många benämnersättet att umgås och kontakten som mer vardaglig där mamman är föräldern som de vändersig till när de behöver stöd.