Politisk polarisering kvarstår som en av de stora påverkanskrafterna till det demokratiska samhället, samtidigt som sociala mediers roll i folkets politiska aktivitet fortsätter att vara framträdande. Mycket forskning har genomförts på politisk polarisering, men en brist på identitetsperspektiv utgör ett övergripande problem för många studier. Genom att använda oss av begreppet affektiv polarisering kan vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analysera vilka socialpsykologiska mekanismer politisk polarisering på sociala medier kan ta sig uttryck i. Med utgångspunkt i Richard Jenkins teoretisering om social identifikation bidrar Goffmans inramningsbegrepp och Allports kontaktteori den teoretiska analysen med en förståelse av att 1) ideologi och identitet är tätt sammankopplat i dagens samhälle genom att de utgår ifrån samma sociala process. Fortsättningsvis tydliggör vi att 2) den ideologiska identifikationen på sociala medier kan uttrycka sig genom godartad, konstruktiv kommunikation präglad av perspektivtagande och perspektivgivande – men också genom mer eller mindre skadliga uttryck för likhet och olikhet. Dessa skadliga uttryck är oftast ackompanjerade av positivt respektive negativt laddade inramningar av individer och grupper. Analysen visar också på att 3) betingelserna som alltjämt definierar sociala medier som en platt kommunikationsplattform försvårar många nödvändiga förutsättningar för att integrera politiska grupper och reducera politisk polarisering.

Studiens syfte är att undersöka fenomenet visselblåsning i Sverige med fokus på processen. Att påtala missförhållanden går på många sätt att se som normbrytande då vi människor ofta inordnar oss i ledet med andra. Att undersöka faktorer som belyser varför vissa människor väljer att handla på ett sätt som avviker från majoriteten gör studien intressant ur ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta ser vi även ett behov av att undersöka vilka konsekvenser som följer en visselblåsning och hur individer hanterar dem. Studien använder sig av grundad teori som metod vilket resulterat i att vi samlat in data på tre olika sätt. Den grundade teorin som genererats har visat att huvudangelägenheten inom visselblåsning är: en visselblåsare har en stark känsla för rätt och fel, därav visselblåser den för att skapa förändring. Vi har sett att involverade parter hanterar detta genom kärnkategorin: ageranden med olika syften. I relation till kärnkategorin har teorin även genererat sju övriga kategorier som ytterligare beskriver kärnkategorin. Dessa är: roller i processen, anmäla, organisationer och dess kultur, strategier, påföljder för visselblåsaren, lagrum och transparens inom organisationer. Vi har tagit stöd i delar av Goffmans dramaturgiska teori för att förstärka studiens genererade teori.

No description available.

Denna studies syfte är att nå en djupare förståelse för upplevelsen och hanteringen av psykisk ohälsa bland män, specifikt andra generationens invandrare från Mellanöstern med omnejd men hänsyn till deras kultur. I och med att studiens syfte och frågeställning baseras på individers upplevelser har en hermeneutisk metod ansetts vara mest lämplig. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av semistrukturerade intervjuer präglade av teman som kultur, maskulinitet och psykisk ohälsa. Teorin om dramaturgi, medicinsk sociologi samt teorin om skam och sociala band låg till grund för studiens teoretiska ramverk. Med det teoretiska ramverket och intervjuerna som grund framställdes resultatet där en nyanserad analys med teman som skam, maskulinitet, kultur som katalysator och fasad tolkades. Resultatet visade att männen upplever en förstärkt maskulinitetsnorm till följd av att tillhöra en kultur från Mellanöstern med omnejd. Den förstärkta maskulinitetsnormen skulle visa sig påverka alla deltagares upplevelser och hanteringen av den egna psykisk ohälsan. Resultatet påvisade även vikten av fortsatt forskning om urvalsgruppen i relation till psykisk ohälsa.

Denna uppsats har genomförts mot bakgrund av den låga andelen kvinnor i Försvarsmakten. 2020 var endast 8 procent av alla yrkesofficerare kvinnor, en ökning med 2,8 procent på nio år. Trots att myndighetens ledning varit tydlig med att andelen kvinnor måste öka och jämställdhet har förespråkats, både externt och internt, har förändringen gått långsamt och jämställdhetsarbetet har inte trängt ned i organisationen. Både förekomst av sexuella trakasserier och ovälkommet beteende mot framför allt kvinnor har framkommit. Efter den avskaffade värnplikten 2010, blev bristen på personal stor inom Försvarsmakten och kvinnor blev viktigare att nå. Detta ledde till en ökad satsning på reklam. Med utgångspunkt i reklamkampanjerna “Välkommen till vår verklighet” från 2011 och “¨Många har många frågor” från 2018 har uppsatsen analyserat framställningen av kvinnor och män i dessa kampanjer. Förutom att analysera framställningen i respektive kampanj har skillnader mellan kampanjerna analyserats. Syftet har varit att undersöka om framställningen bidragit till att upprätthålla eller förändra stereotypa föreställningar om kvinnor och män. Totalt har fem filmer ingått i analysen. Förutom detta material har även filmernas tillhörande kommentarer på Youtube analyserats. I analysen av kommentarerna har det varit svårt att identifiera närvaron av kvinnor, framför allt har män kommenterat filmerna. Analysen har gjorts med hjälp av Hirdmans genusteori med utgångspunkt från genuskontraktet och Faircloughs kritiska diskursanalys med utgångspunkt från den tredimensionella modellen. Med hjälp av dessa teorier har uppsatsen djupare kunnat analysera underliggande budskap i filmer och kommentarer. Resultatet har visat att kvinnorna i den andra kampanjen fått en mer framträdande roll än i den första, dock leder sättet kvinnor och män framställs på, till att de delvis uppfattas könsstereotypt. I materialet framkommer också att myndigheten försöker förflytta problem med rekrytering från den egna verksamheten till allmänheten.

This paper examines the use of symbolism when companies communicate through advertisement. This is done by using a symbolic interactionist and dramaturgical approach to the use of symbols in advertisements. The field of previous research has also been studied and taken into consideration when analyzing the advertisements. The setup of this study is a unique combination between the field of social psychology and marketing. The base perspective of Blumers symbolic interactionism and Goffmans dramaturgy is used when examining how symbolism are used by companies in advertisements. This is where the study’s uniqueness comes from. Although previous research has touched the topic, none have looked at symbolism in marketing this way. The aim of this study is to contribute with research that brings knowledge to the field of both social psychology and marketing. The analysis of the advertisements shows that all the companies use symbolism in different ways to communicate their intended message. A consistent way that symbolism is used through the different advertisements is by connecting the symbolism of everyday situations to the company or their products. Through symbolic messaging the advertisements proved to also attempt to imbue the products with a symbolic meaning. Additional ways that symbolism is used in advertising are discussed thoroughly in the paper.

Vi önskade genom studien att se över Elevhälsoteams utredningar av kränkning- och mobbningsärenden i grundskolan. Detta ansågs viktigt att undersöka för att få fler nyanser i varför mobbningen fortgår. Syftet med studien var att undersöka eventuella barriärer och hinder i utredning av mobbning samt om Elevhälsoteam utvecklat några modeller eller verktyg som kan underlätta för Elevhälsoteam i framtiden. Syftet leder in på forskningsfrågorna, dessa var; Har Elevhälsoteamen upplevt några hinder och barriärer i deras arbete med att utreda mobbning och Vilka metoder upplevde respondenterna har förenklat deras arbete med mobbning, detta besvarades genom en Tematisk analys.Urvalet för studien var medlemmar i Elevhälsoteam som var anställda i Skaraborg samt Göteborg stad. Resultatet av studien visar på att de mest framträdande barriärerna var attitydsbarriärer och organisatoriska barriärer. Studien har funnit fler barriärer som även upplevs försvårande i elevhälsoarbetet, bland annat kognitiva förmågor hos personal och elever samt yttre barriärer. Genom studien har vi funnit flertalet fungerande metoder för att stävja mobbning och kränkningar inom skolan. De mest framträdande fungerande metoder i studien var främjande och förebyggande arbete, att använda sig utav ett trygghetsteam och en positiv organisatorisk struktur. Resultatet visar tydligt att Elevhälsoteam arbetar kontinuerligt med mobbning- och kränkningsfrågor för att främja elevers hälsa. / Through the study, we wanted to review the Student Health Team's investigations of abuse and bullying cases in Primary School. This was considered important to investigate in order to get more nuances in why the bullying continues. The purpose of the study was to investigate possible barriers and difficulties in the investigation of bullying and whether Student health teams have developed some models or tools that can make it easier for Student Health Teams in the future, this leads into the research questions, these were; Have the student health teams experienced any difficulties and barriers in their work to investigate bullying and What methods are experienced by respondents to have simplified their work on bullying, this was answered through a Thematic analysis. The selection for the study involved members of student health teams who were employed in Skaraborg and the city of Gothenburg. The results of the study show that the most prominent barriers were attitude barriers and organizational barriers. The study has found more barriers that are also experienced as making it more difficult in student health work, including cognitive abilities of staff and students as well as external barriers. Through the study, we have found several working methods to encourage bullying and abuse within the school.

Denna uppsats syftar att undersöka hur unga studenter samtalar och skapar diskursen kring kortvariga sexuella relationer och även diskursens jämställdhet på Uppsala universitet ur ett jämförande könsperspektiv. Studien grundar sig i sex kvalitativt strukturerade intervjuer genomförda med studenter i åldrarna 18-25 med varierande studietid på universitetet. Det teoretiska underlaget utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv enligt Potter & Wetherell. Resultatet av studien påvisar att diskursen prominent kretsar kring ett antal tolkningsrepertoarer som skiljer könen åt, där männen är mer traditionellt lagda sett till normer och redan etablerade system och kvinnorna nytänkande, med en insikt till förändring inom diskursen. Resultatet påvisar även, i samklang med tidigare forskning, att det existerar substantiella skillnader gällande jämställdheten inom diskursen och att det existerar skillnader i hur män och kvinnor vill bearbeta denna, där männen anser det mer jämställt och kvinnorna icke jämställt.

This thesis concerns the female gender identity generally known as the tomboy – a non-marginal gender identity. As a result of the non-marginality and complexity of this gender identity research on the subject is sparse. Moreover, previous research has not shown a limitation of tomboyism to homosexuality. This study aims to explore the specific socialization route in which such gender identity formation is acquired and to make clear, its main stages, determining factors and key agents as well as the social-psychological and emotional experiences of tomboys. An evaluation of the consequences of this particular type of socialization, in relation to these women’s work and family lives has also been made. The empirical material was collected through the qualitative method of deep interviews. An interdisciplinary theoretical framework including theories from sociology, gender studies and social psychology have been used in the analysis of the empirical material. The specific socialization route of the respondents was found to consist of five distinct stages. The different stages are characterized by: a separation from femininity, identification with and adapting masculine behaviors and attitudes, resisting gender norms and/or mainstream culture, being sanctioned and integration of masculinity and femininity. The primary key agents were found to be the parents and other role models that were either male or performed an unconventional femininity. The consequences of taking this particular socialization route was the formation of a female gender identity that cannot be categorized as traditionally feminine or masculine, according to the heterosexual matrix (Butler 1993) nor can it be understood as a cross-gender or queer gender identity. Moreover, the tomboy identity formation is found to cause ruptures in the heterosexual matrix as proposed by Renold and Ringrose (2008). It is concluded that further research on the heterosexual gender identity of the tomboy is needed in order to fully understand both the particularities of it and its impact on the heterosexual matrix.

Den tekniska utvecklingen går med stora steg framåt för varje år som går, information sprids snabbare än någonsin och vi blir vana med att kunna vara ständigt uppdaterade. Även barn som växer upp idag blir vana med detta informationsflöde och att få ständig belöning via sociala medier. Studiens syfte var att beskriva hur grundskolelärare motiverar sina elever. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med intervjuer samt observationer, och analyserades med tematisk analys. Deltagarna var lärare och det var sex kvinnor och en man som deltog i studien. Det framkom att deltagarna motiverar sina elever genom att (1) bygga relationer, (2) väcka något inre och yttre (3) skapa variation och (4) anpassa miljön för att skapa den uppmärksamhet som behövs. Studien kan vara användbar för institutioner som bedriver denna typ av verksamhet.