Syftet med denna uppsats är att studera användningen av sociala medier i relation till upplevd otrygghet. Trots att brottsstatistiken visar att allt färre blir utsatta för brott så tyder återkommande mätningar från det senaste decenniet att fler och fler svenskar upplever att Sverige lider av en ökad brottsproblematik. Diskrepans mellan den upplevda brottsfrekvensen och den officiella brottsstatistiken beskrivs i svensk media bero på oförmågan att hantera intryck från sociala medier. Studien tar avstamp i cultivation theory, som gör gällande att långvarig medie-exponering leder till ökad oro för brottslighet. I tillägg antar vi ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ger en övergripande förståelse för konstruktionen av upplevd otrygghet. Sambandet har prövats kvantitativt genom både enkla och multipla regressionsmodeller, utförda på ett representativt urval för den svenska befolkningen. Data bestod av ett färdigställt dataset, baserat på de årliga, nationella SOM-enkäterna från 2019. Resultatet visade på att kön, ålder och viss form av utbildning korrelerade med oro för brottslighet, medan användning av sociala medier saknade relevans för sambandet på aggregerad nivå.

Denna studie undersöker hur det är att få diagnosen typ 1 diabetes i vuxen ålder, hur en kronisk sjukdom påverkar identiteten och känslan av att vara annorlunda. Det görs med hjälp av en hermeneutisk metod. Genom att intervjua fem individer undersöks vilka känslor, tankar och bemötande en individ med typ 1 diabetes kan stöta på. Med fokus på livet innan, diagnostillfället och det första året studeras deltagarnas omvandling av identiteten, den inre resa de har gjort och hur de har hanterat denna livskris. Det existentiella perspektivets teori angående kris samt Goffmans teori om den stämplades roll och identitet har använts för att fördjupa förståelsen för individernas berättelser. Dessa två teorier ligger till grund för både den fördjupade tolkningen och huvudtolkningen.

Generation Z, personer födda mellan åren 1997-2012, är unika i deras egenskap av att vara den första generationen digital natives, det vill säga med liten eller ingen erfarenhet av ett liv utan internet. Ytterligare en unik identifikationsmarkör som lyfts fram hos generationen är deras egenartade humor, som beskrivs som abstrakt, oförståelig och intern. Internet skapar en global arena för generationen att dela denna humor. En central plattform där detta sker är Tikok. Tidigare forskning har teoretiserat om att Generation Z använder humor för att stärka den kollektiva identiteten, utifrån analyser av det humoristiska uttrycket memes. Vi avser med denna studie att skapa en bredare förståelse för denna obegripliga humorn i helhet med syftet att undersöka om den kan tänkas ha en betydelse för det kollektiva identitetsskapandet. Studien utgår ifrån en fenomenologisk ansats där vi avser att undersöka Gen Zs upplevelse av humoristiskt innehåll på Tiktok. Detta gjordes genom tio intervjuer. Med hjälp av Blumers interaktionistiska perspektiv, såväl som Goffmans teori om inramning kunde vi synliggöra att humorn är konstruerad kring komponenterna snabbhet, autenticitet, självdistans, originalitet och chockfaktor, samt att det finns primärt fyra olika typer av humor som upplevs roligt: dum-, observerande-, ironisk- och hånfull humor. Med hjälp av Jenkins och Tajfels teori om kollektiv identitetsskapande kunde vi synliggöra hur konstruktionen av humorn fyllde en central roll i att stärka den kollektiva identiteten på flera olika sätt. Således har vi kunnat synliggöra vad som upplevs roligt av Generation Z och vilken betydelse detta har för att stärka den kollektiva identiteten.

Studien syftade till att undersöka barnfria kvinnors erfarenheter av barnfrihet utifrån det egna perspektivet, samt i förhållande till bemötande från omgivningen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och datamaterialet analyserades utifrån tematisk analys, vilket resulterade i åtta teman. Resultatet visade att barnfrihet beskrevs i termer av frihet och autonomi och samtidigt som ett utmanande livsval, särskilt i relation till omgivningen. Barnfriheten beskrevs också som ett alltmer accepterat livsval, särskilt hos den yngre generationen. Omgivningens bemötande upplevdes ofta som direkt och indirekt ifrågasättande. Även en förväntan om att bemötas på detta sätt beskrevs, vilket påverkade öppenheten gällande barnfriheten. Vidare skildrades upplevelser av att både bli stärkt i sitt val och i sin självkänsla samt upplevelser av ifrågasättande av sig själv, till följd av omgivningens bemötande. Resultatet visade att deltagarna använde såväl aktiva som passiva strategier för att hantera omgivningens bemötande. Val av strategi berodde till stor del på kontext och relationer i situationen.

Denna studie har haft till syfte att undersöka den politiska diskursen om feminism i artiklar från fyra olika tidskrifter med sympatiserande åsikter i linje med vänstersidan och högersidan i politiken. Samt att se hur dessa diskurser om feminism kan synliggöra sociala grupper och deras relationer till varandra. Metoden som har använts är Faircloughs kritiska diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen hjälper oss att undersöka hur saker sägs, vilka underliggande åsikter och idéer som kan finnas. Materialet för studien består av sex politiska artiklar från vänstersidan i politiken och sex från högersidan. Den främsta teorin som har använts som verktyg är Henri Tajfel och John C. Turners ”sociala identitetsteori”. Teorin fokuserar på sociala grupper och dess relationer till andra grupper. Individer identifierar sig med sin grupptillhörighet och känner en inkludering med sin grupp, in-gruppen och därmed också en exkludering från en annan grupp, ut-gruppen. Det bildas ett tydligt ”vi och dem” tänk där ”vi” är den bättre gruppen och ”de”, ”de andra” är den sämre gruppen. Den kritiska diskursanalysen användes även som teoretiskt ramverk och kompletterade den sociala identitetsteorin. De båda användes som hjälpmedel för att få fram och tolka innehållet i denna studie, något som resulterade i fyra olika teman; Tema 1: Generella diskurser kring feminism, Tema 2: Attityder mot ”andra sidans” feminism, Tema 3: Grammatiska maktutövningar och Tema 4: Grupperingar (vi och dem). En kortfattad beskrivning av resultatet är att vänstersidan har en mer positiv diskurs om feminism medan högern har en negativ diskurs. Däremot verkar det vara tydligt att det framförallt handlar om en begreppslig nivå av feminism där det finns olika varianter, då många av artiklarna är negativa mot andra sidans feminism. Det allra främsta resultatet grundar sig i gruppindelningar där ett tydligt ”vi och dem” kan utläsas. Detta är något som både vänstersidan och högersidan använder sig av i stor utsträckning.

I denna studie undersöks kvinnliga ledares upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen. Kvinnor är tydligt underrepresenterade inom både ITbranschen och chefsrollen, vilket resulterat i ett antal hinder för kvinnor inom IT och ledande roller. Syftet med studien är därmed att undersöka hur upplevelserna av att som kvinna ha en typiskt manlig arbetsroll i en mansdominerad bransch kan se ut. Studien utgår från en hermeneutisk metodansats för att på ett optimalt sätt kunna tolka och uppnå en förståelse av de undersökta upplevelserna. För att ytterligare stödja tolknings- och förståelseprocessen användes ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv kombinerat med två teorier om kvinnor och ledarskap av Eagly och Karau samt Alvesson och Billing. Tio intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga IT-chefer, en manlig IT-chef och en kvinnlig HR-chef. Utifrån en hermeneutisk analys av intervjumaterialet lyfter studien fram en huvudtolkning med en kärna som benämns som den sociala dimensionen av ledarskapet inom IT-branschen. Resultatet av undersökningen visar att sociala omständigheter, social interaktion och samhällsstrukturer på olika sätt formar kvinnors upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen.

Migration och flyktingströmmar har bidragit till en ökad etnisk mångfald i Sverige. Detta har i sin tur bidragit till att många barn, födda och uppvuxna i Sverige, har två utrikesfödda föräldrar från ett land som tidigare tillhörde forna Jugoslavien. En blandning av föräldrarnas kultur och det svenska samhällets kultur kan i vissa fall leda till en känsla av förvirring och ett mellanförskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur våra informanter uppfattar och reflekterar över sin etniska identitet i olika vardagssammanhang. För att besvara syftet intervjuades tio informanter, i åldrarna 20–30, med ett ursprung från forna Jugoslavien. Uppsatsen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv varigenom identitet och etnicitet förstås som något socialt konstruerat av människan. Det insamlade materialet tolkas och analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk som belyser identitetsprocesser vilka berör etnicitet och kultur. I resultatet framgår det att informanternas polyetniska bakgrund tidigare haft eller fortfarande har en påverkan på den självupplevda identiteten. Både informanternas föräldrar och det svenska samhället har ett starkt inflytande på identiteten i form av beteendemönster och uppfattningar om verkligheten. En stark relation till släkten bidrar till tillhörighet och en stärkt etnisk identitet kopplat till ursprungslandet. Det visar sig även finnas vissa skillnader mellan de kvinnliga och de manliga informanterna.

I föreliggande studie har den politiska diskursen kring nationell identitet i Sverige undersöktsför att bidra till en bredare bild av den diskurs som produceras när det talas om nationellidentitet i den politiska debatten. Med hjälp av social identitetsteori och ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv på nationell identitet undersöks hur denna diskursbeskriver oss, det vill säga svenskar, och dem, det vill säga icke-svenskar. Tidigare forskninghar visat att diskursen om nationell identitet relaterar till exkludering av främmande grupperoch olika nivåer av fördomar mot invandrare. Med den kritiska diskursanalysen som verktyganalyserades två politiska debatter med 8 års mellanrum för att undersöka likheter samtskillnader i hur diskursen kommer till uttryck de olika åren. Resultatet fann att den politiskadiskursen kring nationell identitet i Sverige innehöll olika teman som beskrev oss och dem.Ett tema inom diskursen koncentrerade sig på att ge positiva skildringar av Sverige, medan deandra fokuserade på gränsdragning samt skillnader mellan oss och andra. Studien fannslutligen att dessa teman har förändrats mellan de två debatterna och dessa förändringarimplicerar förändringar inom diskursen som främst gått mot att ställa fler krav på vad somkrävs för att inkluderas i svenskheten.

Denna uppsats ämnar belysa hur information om den neuropsykiatriska diagnosen ADHD, sprids genom fyra svenska webbplatser. Uppsatsens syfte är att undersöka hur information om ADHD framställs och hur ett kulturellt perspektiv skulle kunna ge en alternativ bild av diagnosen. Detta uppfattades som ett relevant och viktigt ämne till följd av att diagnostiseringen av ADHD har ökat markant inom de senaste åren. Inom studien formulerades två frågeställningar som var utformade efter metodansatsen kritisk diskursanalys utifrån Fairclough, där hans tredimensionella modell utgör analysmetoden i relation till resultatet. Den kritiska diskursanalysen har som syfte att analysera vilka ord och meningar som används i informationsspridningen om diagnosen, samt diskutera makt och ideologi i språket som används av ADHD. I den tidigare forskning om ämnet har resonerat om ett kulturellt perspektiv i relation till ADHD-diagnosen, där forskningen uppmärksammade hur olika beteendemönster tolkas och förmedlas har en inverkan i hur diagnostiseringen av ADHD görs. Dessutom hur diagnosen skulle kunna förstås som en kulturell konstruktion i relation till det kulturella perspektivet. Det teoretiska ramverket som uppsatsen tillämpar är begreppet kultur av Hall (1997), begreppet medikalisering av Conrad (1992), etiketteringsteorin av Becker (2006) samt den sociala modellen av Oliver (1990). I studien utgörs materialet av fyra svenska webbplatser som ämnar att sprida information om ADHD-diagnosen till individer som vill läsa om denna. Det var viktigt i urvalsprocessen att webbplatserna var lättillgängliga för individen. Resultatet för denna studie resulterade teoretiskt i att det är en medicinsk diskurs om ADHD som produceras i informationsspridningen inom webbplatserna, där diagnosen därmed framställs till följd av det medicinska perspektivet. Dessutom pekar även resultatet mot att diagnosen kan förstås som en kulturell konstruktion och ge en alternativ bild av diagnosen, och inte endast vara associerad med det medicinska perspektivet.

Denna studie undersöker den digitala sociala rörelsen som uppstod ur efterdyningarna av den så kallade GameStop-sagan på aktiemarknaden. Spelåterförsäljaren GameStop erhöll en grupp hängivna anhängare på det sociala mediet Reddit. Över tid utvecklades gruppen till en social rörelse som i sin tur utvecklade en känsla av kärlek för GameStop-varumärket. Rörelsen gör anspråk på traditionella finansinstitut och Wall Street för en rättvisare aktiemarknad. Studien ämnar analysera de faktorer som bidragit till att utveckla kärleken för varumärket, som i denna studie benämns Brand love. Genom att utgå från två teoretiska ramverk; Social rörelseteori samt Kollektiv handlingsteori utforskar studien de taktiker och beslut som legat bakom rörelsens handlingar. Med en kvalitativ innehållsanalys uppnår uppsatsen en narrativ analys som illustrerar centrala aspekter ur datainsamlingen från Reddit. Gemenskapen utvecklades från att vara en grupp av oorganiserade individer till en stark social rörelse. Deras repertoarer inkluderade att hålla fast vid GameStop-aktier och använda olika plattformar för att sprida information. Det framkom att GameStop-gemenskapen använde Reddit för att organisera sig, diskutera anspråk och strategier samt stärka sin kollektiva identitet. Språkbruket förhöll sig vara nedvärderande samt stötande och användes inte endast som en form av kommunikation utan även för att stärka tillhörighet. Analysen pekar på att kollektiv identitet och starka relationer var viktiga element för rörelsens utveckling av brand love. Denna forskning ger inblick i dynamiken bakom digitala gemenskaper, aktivism och hur det kan leda till varumärkesrelationer.