<p>I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar. På marknaden råder en spontan ordning som är en effektiv mekanism för överföring av information om entreprenörers kunskap. Överföring av information sker via prissystemet, för att denna ska innehålla så få skevheter som möjligt bör äganderätter finnas och frihet råda. Mikrokrediter vänder sig till entreprenörer och skapar därmed förutsättningar för produktionen av kapitalkombinationer. Mikrokrediter kommer med ansvar att generera avkastning som ställer krav på dygder, effektiva beteendemönster och nätverksberoende. Detta leder till en utökning av det kognitiva och strukturella sociala kapitalet. Lärprocessen och den ständiga revideringen förbättras i och med utnyttjandet och utbyggandet av nätverk baserade på gemensamma normer, den ständiga revideringen underlättas. En effektivare marknadsordning träder fram med ett ökat antal möjliga kapitalkombinationer i och med ökningen av det kognitiva sociala kapitalet och det strukturella sociala kapitalet.</p>

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar. På marknaden råder en spontan ordning som är en effektiv mekanism för överföring av information om entreprenörers kunskap. Överföring av information sker via prissystemet, för att denna ska innehålla så få skevheter som möjligt bör äganderätter finnas och frihet råda. Mikrokrediter vänder sig till entreprenörer och skapar därmed förutsättningar för produktionen av kapitalkombinationer. Mikrokrediter kommer med ansvar att generera avkastning som ställer krav på dygder, effektiva beteendemönster och nätverksberoende. Detta leder till en utökning av det kognitiva och strukturella sociala kapitalet. Lärprocessen och den ständiga revideringen förbättras i och med utnyttjandet och utbyggandet av nätverk baserade på gemensamma normer, den ständiga revideringen underlättas. En effektivare marknadsordning träder fram med ett ökat antal möjliga kapitalkombinationer i och med ökningen av det kognitiva sociala kapitalet och det strukturella sociala kapitalet.

ABSTRACT Since Robert D. Putnam first wrote about the causes behind the regional differences in economic and political development in Italy, the theory of social capital has truly flourished in the fields of social science. This days you constantly hear politicians and scholars stressing the important role of the quality of the social fabric to a society’s wellbeing. There all looking at ways to construct policies and institutions that help the spread of social capital. Yet, the question of what makes and breaks social capital remains in large part unanswered. Putnam became famous by arguing that engagement in civil clubs and unions has a causal tie to social capital. Many scholars has criticized that thesis and instead stressed the role of universal public institutions, economic equality and many other theories. This study focuses on the potential role of deliberative democracy, or more accurately put, deliberative didactics, for the strengthening of pupils social capital. Deliberative democracy is a form of governing that focuses on collective agreement through discussions on equal terms. According to the theory, deliberative discussions forces people to understand and respect each other’s differences, and teaches them to cooperate. This will, they argue, strengthen both the individual and the community’s social capital. This study focuses on what schools can do to stimulate a deliberative atmosphere and how a deliberative atmosphere correlates with the pupils’ social capital. I’ve done this by handing out question sheets to Swedish High school kids. I’ve then used SPSS to do a regression- and factor analysis of their answers. The result shows a correlation at R=0,444 between a student’s appreciation of the deliberative atmosphere at their school and their social capital. Other interesting results was the strong affect that being comfortable in speaking to the class had to kids social capital, to what extent teachers graded the group rather than each kid separately, how the kids trusted each other as well as people in general, and so on.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker sex asylsökandes upplevelser av folkbiblioteken i Hultsfred och Valdemarsvik och deras integrationsprojekt ”Låna en svensk” för att bidra med kunskaper om hur folkbiblioteket kan verka som stöd under asylprocessen. Sammanfattningsvis upplevde respondenterna folkbiblioteket som en viktig resurs för att överbrygga de sociala och språkliga barriärer som de mötte i värdlandet. Folkbiblioteket utgjorde en inkluderande social arena som sammankopplade respondenterna med lokalbefolkningen och tillhandahöll språk- och informationsresurser som gjorde det lättare att hantera den nya livssituationen och motiverade dem till ett mer aktivt deltagande i lokalsamhället. Som teoretisk ansats har de asylsökandes interaktioner med folkbiblioteket analyserats utifrån begreppet socialt kapital i syfte att undersöka folkbibliotekets potential att stärka de asylsökandes förbindelser och förtroende till majoritetssamhället. Studien drar slutsatsen att folkbiblioteken bidrog till att stärka det sociala kapitalet på en mikronivå genom bibliotekariernas positiva interaktioner med respondenterna, samt genom de formella möten mellan de asylsökande och lokalbefolkningen som förmedlades via ”låna en svensk”-projektet. På en makronivå bidrog biblioteken till att generera socialt kapital genom att verka som en öppen demokratisk institution som ställer alla användare på en jämlik nivå, vilket fick respondenterna att känna sig som en del av gemenskapen i lokalsamhället.

Vad vilja ungdomen? undersöker hur ungdomar ser på inflytande och delaktighet inom samhällsfrågor, om demokratiutredningens förslag följer detta synsätt samt försöker förklara varför det ser ut på detta sätt. Detta görs genom en enkätundersökning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 år. Ungdomarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod där fyra framstående tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjälp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utökas med hjälp av Robert A. Dahls (1996) teori angående demokrati. Undersökningen visar att ungdomar har en vilja att påverka sin omgivning och sitt samhälle. De gör detta på ett mindre kollektivistiskt sätt än tidigare generationer och det leder till att påverkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker på sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta är en förlängning av den individualiseringstrend som varit stark i västvärlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter får mer makt och tillåts få mer makt inom de former för representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan också se att vuxenvärlden har ett ansvar att låta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till förändring. Ungdomar vill påverka samhället, det gäller för vuxenvärlden att ta vara på denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen på området gällande inflytande och påverkan, men de ger oss möjligheter att förstå ungdomars syn på demokratiutredningens förslag där det står klart att ungdomarna vill ha tydliga påverkansmöjligheter genom exempelvis ungdomsråd, folkmotioner och sänkt rösträttsålder.

No description available.

<p>I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ”fem arenor” från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej.</p>

No description available.

I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ”fem arenor” från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej.

I denna studie används en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga män som har ett kriminellt förflutet. Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som kan ha påverkat dessa unga män in i en kriminell livsstil. Studien syftar även till att söka svar på varför dessa unga män väljer att stanna kvar i det kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fått in genom intervjuer med dessa unga män tillsammans med teorier som Nätverksteorin, teorin om ”Differential associations” samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vårt syfte. En av de stora faktorerna som vi har sett i denna studie som kan ha påverkat dessa unga män att välja ett kriminellt liv är en otrygg uppväxt. Missbruk och kriminalitet inom familjen är vanligt. De har även umgåtts med personer med samma problematik som de själva vilket har gett dem en bild av att kriminella handlingar är legitima. Umgänget är en av de faktorer som gjort att dessa unga män har stannat kvar i livsstilen, då gemenskapen och sammanhållningen har varit stark i dessa grupper. Även spänningen att utföra dessa handlingar är en anledning till varför de valde att stanna kvar. Dock finns det även en baksida med detta levnadsätt, så som trasiga relationer, ensamhet och missbruk, vilket i sin tur gjorde så att de fem unga männen vi intervjuade till slut tog sig ur det kriminella beteendet. / In this study, we have used a qualitative method by interviewing five young men with criminal pasts. The purpose of the study was to find out what factors could have attracted these young men into criminal lives. Moreover, the purpose of the study was also to search for answers about why these young men chose to remain active in their criminal lifestyles. By analyzing the empirical material we have gathered by doing interviews with these young men along with theories like Network-theories, the theory about “Differential associations” as well as the Deviation-theory, we have reached a conclusion with several aspects about our purpose. One of the major factors that we have observed in this study that can have been influential in the young mens choice to step into criminality is an insecure childhood with addiction and criminality within the family and also by them keeping company with people with the same troubles as themselves seems to have given them an image of that criminal acts can be legitimate. Their company has also seemed to be one contributing factor as to why the young men have chosen to remain in the lifestyle, as community and unity have been strong within these groups. Other than that, the thrill and excitement caused by performing these actions is also a reason to why they chose to stay. However, there was also a downside with this kind of lifestyle such as broken relationships, loneliness and addiction which eventually caused these five young men that we interviewed to get out of their criminal behavior.