Syftet med uppsatsen är att undersöka om individers sociala kapital påverkar deras jobbkvalité i form av bättre anställningsförhållanden och högre löner. Med avstamp i Lins (2000) teori definierar uppsatsen socialt kapital som en investering och kan användas som en resurs med förväntan om en viss avkastning. Lin (2001) menar att det sociala kapitalet kan bidra till bättre arbetsförhållanden genom att individer kan få nyttig och användbar information om ”bättre” tjänster. Metod/data: I denna kvantitativa studie används data ur Levnadsnivåundersökningen 2010. I LNU innefattas ett svenskt riksrepresentativt urval mellan åldrarna 18-75 och slutade svarsfrekvensen på 4415 personer. Resultat visar ett positivt signifikant samband mellan visstidsanställningar och hur ofta individer träffar och har telefonkontakt med sina nära vänner. Fortsättningsvis visar resultatet ett negativt signifikant samband mellan “telefonkontakt ofta med nära vänner” och månadslön. Slutligen visar resultatet att individer som har mer telefonkontakt med sina nära vänner tenderar att ha lägre löner. När det kontrolleras för oberoende variabler visar resultatet att klass har ett negativt samband med visstidsanställningar. Variabeln “ålder” ger ett signifikant resultat på att yngre individer tenderar att inneha visstidsanställningar. Diskussion: Studiens hypotes får inte stöd i resultatet som visar på att individer med visstidsanställningar innehar större socialt kapital, vilket motsäger Lins (2001) teori om sociala resurser. Därmed anser vi att ålder har en betydande roll. Yngre personer besitter mer visstidsanställningar och kan således ha mer tid att umgås och ha kontakt med sina nära vänner vilket troligtvis har påverkat studiens utfall. Därför vore det intressant om sambandet studeras i fortsatt forskning för att få en djupare kunskap om ämnet.

No description available.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur utrikesfödda akademiker som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden upplever vägen till arbete, samt på vilket sätt deras sociala nätverk och kontakter har inverkat på deras jobbmöjligheter. Intervjuer har gjorts med åtta personer från olika länder utanför EU/EES som invandrat till Sverige som vuxna och som har akademisk utbildning från sitt eget hemland eller akademisk utbildning från Sverige. Studien tyder på att svensk akademisk utbildning och att ha bott i Sverige under en längre tid verkar vara något som upplevs öka möjligheterna att få arbeten som motsvarar den egna utbildningen. Studien tyder också på att sociala nätverk och kontakter ökar jobbmöjligheterna. Samtliga utrikesfödda akademiker i denna studie upplever att de har kämpat för att nå aktuella positioner.

Syftet med denna studie har varit att studera begreppet anställningsbarhet ur ett organisationsperspektiv. Få studier har gjorts utifrån det organisatoriska perspektivet kring anställningsbarhet. Detta kan möjligtvis förklaras med att det främst är individens uppfattning och upplevelser som innefattas i begreppet. Studiens frågeställningar är: -Vilken förståelse har de intervjuade rekryteringsansvariga av begreppet anställningsbarhet? -Hur förhåller de sig till anställningsbarhetens olika komponenter och vilken relevans tillskriver de dem i rekryteringsprocessen?    Den teoretiska modell som ligger till grund för denna studie, baseras på det individuella perspektivet och upplevelsen av anställningsbarhet. Fyra intervjuer med rekryteringsansvariga på olika företag har genomförts för att göra denna undersökning. I studien har en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats använts. Temat för intervjufrågorna samt resultatet har baserats på de dimensioner som ingår i den teoretiska modellen av individers anställningsbarhet; Karriärsidentitet, Personlig anpassningsförmåga, Socialt kapital. I studiens resultat framkommer det att de rekryteringsansvariga jag kommit i kontakt med, inte använder sig av begreppet anställningsbarhet i sitt dagliga arbete. Begreppet associeras med individens perspektiv och upplevelser av att göra sig anställningsbar. De förhåller sig dock till komponenter som ingår i teorin av upplevd anställningsbarhet hos individer, men benämner det som kompetens. Respondenterna menar att olika komponenter av begreppet, har baserat på roll och yrke, varierande relevans i rekryteringsprocessen. Det går därmed inte att avgränsa sig till enstaka egenskaper som genomgående gör en person anställningsbar.

Föräldraengagemang är viktigt för barn, även för idrottsföreningar men det ideella arbetet glöms ofta bort. Att vara engagerad idrottsförälder är en balansgång mellan att vara uppmuntrande och att ställa krav och att pressa barnen. Syftet var att undersöka hur föräldrar till barn som deltar i lagidrott ser på sitt föräldraengagemang. Vad uppger föräldrar till barn som är aktiva inom föreningsidrott för omständigheter som inverkar på deras engagemang? Detta för att se om det finns sakförhållanden som föräldrarna uppfattar som väsentliga för deras engagemang. Urvalet var föräldrar till barn som spelar lagidrott i förening i ett län i Mellansverige. Metod för undersökningen var intervju, informanterna fick berätta och reflektera över det egna föräldraengagemanget.  Data tematiserades sedan in i faktorer som påverkat föräldrarnas engagemang. Resultatet redovisas i dessa teman som utgörs av omständigheter som hittats i föräldrarnas reflektioner. Slutsatsen var att föräldrarna engagerar sig i första hand för att deras barn har ett intresse för att idrotta och de vill se att barnen är lyckliga. Att engagemanget bidrar till en gemenskap med andra föräldrar gör det till en positiv erfarenhet. Respondenterna tydliggör att föräldraengagemang sker på den enskilda förälderns egen nivå, alla kan hjälpa till med något.

This essay points at the importance of public libraries as arenas of meetings between refugees and the local population, and by this - creating social kapital in the society as a whole. The researchers Aabø, Audunson and Vårheim have created theories about low-intensive meeting places, that means – neutral, public places where accidential meetings with different strangers can happen, which can create social capital and trust among each other. To complement these theories I also use Vårheim who have implementet social capital-theories to the sphere of public libraries. These two theories complement each other and can help me investigate two public libraries in a rural area in Sweden. My purpose is to see how these two libraries are used as low-intensive meeting places for refugees and if the libraries contribute to build social capital in the society. I am interviewing library personal and the two heads of the libraries. I want to see what services etc. they provide for refugees and overall their thoughts and attitudes towards the library as a meeting place for refugees. In conclusion I have found that neither library is very strong when it comes to the function of creating meetings between refugees and the local population. But overall they have open attitudes towards it, and they try in different ways to provide services for immigrants. I can see in the material that these libraries have a good platform and possibilites of creating social capital in the society, and in many ways they contribute to this.

Social isolation har på senare år ökat i Europa samtidigt som tilliten till statliga institutioner har sjunkit. Denna studie ämnar att undersöka om det finns ett samband mellan dessa två fenomen samt huruvida ett sådant potentiellt samband skiljer sig åt mellan tre olika välfärdsregimer. Fem europeiska länder ligger till grund för analyserna i detta arbete. Dessa länder är Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike samt Storbritannien vilka kategoriseras inom olika välfärdsstatsregimer beroende på hur den statliga välfärden är organiserad. Välfärdsregimerna utgörs av den konservativa, den liberala samt den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen, vilka alla skiljer sig åt vad gäller välfärdens organisation och bredd. Det undersöks även om det finns skillnader i social isolation samt institutionell tillit dessa välfärdsregimer emellan. Detta undersöks med hjälp av det teoretiska ramverket som utgörs av Robert Putnams teori om socialt kapital samt Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer. Utifrån dessa teorier, tidigare forskning och de resultat vilka presenteras i arbetets analysdel diskuteras välfärdens roll i att skapa skyddsnät för individer och så ge denne förutsättningar att inte hamna i social isolation. Studiens slutsatser är att social isolation har en påverkan på institutionell tillit men att den socialdemokratiska regimsfären verkar besitta karaktärsdrag vilket trubbar denna effekt.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fotbollsdeltagande påverkar det sociala livet vad gäller nätverksbyggande och vänskapsrelationer för unga män med flyktingbakgrund. Resultaten visar att det sociala kapitalets styrka och struktur utvecklas över tid från svaga band till en kombination av svaga och starka band. Från att till en början mest handla om sammanbindande kapital utvecklas över tid även ett överbryggande kapital. Informanterna beskriver att språket är en viktig faktor men också att talangen för fotboll haft betydelse för att lägga grunden till nätverksbyggande och utveckling av det sociala kapitalet. En viktig faktor som kom fram i studien var också det egna ansvaret hos de unga männen att anstränga sig och vara motiverade för att skapa sociala nätverk. Studien visar att idrotten som arena kan ha stor betydelse för integration av människor med flyktingbakgrund.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka var föräldrar kan söka stöd, råd och information som underlättar deras föräldraskap samt hur detta kan tolkas som olika  former av socialt kapital. Det visar sig tydligt att informationsteknologin med de nya möjligheter som internet innebär, har kommit att få en allt viktigare roll när det gäller att stötta dagens föräldrar. Forskningen inom detta område etablerades på 1990-talet och har visat att internet under 2000-talet har blivit ett allt viktigare forum för föräldrar som söker svar på frågor som rör barn och föräldraskap. Man har kunnat se att de flesta webbforumen vänder sig till kvinnor men att det på senare tid också dykt upp forum som riktar sig till män. De gemenskaper som bildas på nätet har visat sig främja socialt kapital i form av information, känslomässigt stöd och erfarenhetsutbyte. I den här uppsatsen har det visat sig att förutom allt det stöd som internet kan ge i föräldraskapet är fortfarande familjen och samhällets stöd helt avgörande för de flesta föräldrar.   Resultatet i denna studie visade att föräldraforumen genom sin ständiga tillgänglighet och möjlighet till erfarenhetsutbyte för många blivit ett viktigt komplement till det stöd som familj, vänner och välfärdssamhället på olika sätt utgör. På grund av tonen och språkbruket i en del forum kan man spåra en viss tveksamhet och kluvenhet inför att aktivt delta i vissa forum. Denna dubbelhet och tendens till social nedvärdering av de som deltar i vissa forum har inte kunnat iakttas i tidigare forskning. Detta kan möjligen bero på att intervjupersonerna inte är utvalda därför att de är aktiva deltagare på föräldraforumen. Studien använder sig av en kvalitativ metod där totalt 10 föräldrar har intervjuats.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemsländer inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera långt färre väljare än nationella parlamentsval trots att det är ett av få reella verktyg en väljare har att påverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnådde ett valdeltagande på 84,63% av den röstberättigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter färre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gången. I boken ”What’s wrong with the European union & how to fix it” påvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ”second-order election”. Han menar att valet är underordnat de nationella valen. Hix problematiserar EU:s bristande legitimitet till Europas befolkning och påvisar ett demokratiskt underskott. Han skriver även att det existerar en allmän uppfattning att EU lider av ett stort underskott gällande demokratiska värden. Frågetecken kring EU:s demokratiska underskott väcktes ursprungligen av länder med en stark historia av demokratiska institutioner, exempelvis Sverige och Storbritannien. Frågan har dock på senare tid fått alltmer fokus även från andra länder. Ytterligare ett betydande problem är EU:s svårigheter att skapa kontakter och konkreta relationer till Europas befolkning. Stödet för EU har stadigt minskat, främst efter 90-talet. Som motåtgärder till detta har parlamentet getts mer makt och generellt fattas beslut numera med en större transparens än tidigare. Tanken är att öka medborgarnas förtroende, och känsla att kunna påverka ett EU som tidigare känts distanserat för vanliga människor. Hix presenterar en mängd olika faktorer för det lägre valdeltagandet i EU- valet. En av flera förklaringar kan vara bristen på socialt kapital. Skiftande kultur och en ansträngd gemensam historia kan antas göra det svårt att skapa ett starkt socialt kapital mellan EU:s medborgare och därmed forma en gemensam och stark europeisk identitet. Detta kan i sin tur påverka valdeltagandet till Europaparlamentet vilket undergräver EU:s demokratiska legitimitet. Robert Putnam har i sin forskning uppmärksammat ett minskande socialt kapital i USA. Kan en liknande utveckling skönjas inom EU med ett minskande valdeltagande till EU-valet som följd? Med bakgrund i EU:s bristande legitimitet, demokratiska underskott och de åtgärder om tagits för att åtgärda detta kan antas att EU:s medborgare tillvarar tar möjligheten att påverka vid valen till EU. Trots att parlamentet fått en mer framskjuten roll inom EU visar verkligheten att valdeltagandet fortsatt är lågt runt om i Europa. Medborgarnas rösträtt är den centrala symbolen för den västerländska demokratin. Alla människor ska ha samma makt, en röst, oberoende status och rikedom. Med bakgrund i tankar kring ett demokratiskt underskott inom EU behandlar uppsatsen vad som kan tänkas ligga bakom skillnaden mellan nationella val och valet till Europaparlamentet.