Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten. Föreningens betydelse som en social integrationsaktör framträder på tre centrala områden; föreningens betydelse för social gemenskap och socialt samspel och för kontakter och nätverk och slutligen som informationskanal. Föreningen har störst betydelse för föreningsaktiva med utländsk bakgrund, framförallt i ett socialt avseende.

Abstrakt Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande. Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter.

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar på KRIS, Kriminellas Revansch i samhället, under vårterminen 2006. Samtliga respondenter är män som alla har missbrukat droger och där fyra av fem har varit intagna på anstalt vid ett flertal tillfällen. Studien är en uppföljning av min C-uppsats ”Att återerövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att återrehabiliteras till det Svenska samhället”. C-uppsatsen påvisade bland annat ambivalensen klienterna kände till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svårigheter att återerövra ett Svenssonliv. Det visade sig också , av den statistik som redovisats, att många återfaller i brott inom en treårsperiod och att de som lagförts för narkotikabrott hade en större tendens att återfalla. BRÅ:s rapporter visar alltjämt att många återfaller i brott. Bland annat har statistiken visat att ca 65% återfaller inom ett år beräknat från ingångslagföringen. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till att rehabiliteras in i samhället, samt på vilket sätt stödgruppen hjälper den kriminella att ta sig tillbaka till Svenssonlivet. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras solida stadgar om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet, där kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig nykter och drogfri. Analysen påvisar bland annat att medlemmarna har bättre kontakt med myndigheter, samt att KRIS kan underlätta avbrytandet av ett negativt beteendemönster med risk för återfall. Den påvisar dock också att det finns risk för medlemmen att befästa en avvikarstatus samt att denne förankrar sig i föreningen på så sätt att en fullständig återrehabilitering inte sker. Nyckelord: Svenssonliv, Avvikande beteende, Avvikelsekarriär, Gemeinshaft, Rollövertagande, Socialt kapital samt Återfall.

This essay is a case-study of an ethnically homogeneous association, situated in an ethnically heterogeneous neighbourhood. The purpose is to examine the social capital of the members in this particular association. The theory of social capital claims that this form of association constitutes an example of bonding social capital, and is running the risk of becoming excluding towards non-group members. However, several scientists suggest that the ethnically homogeneous associations can assist immigrants in their new home countries to become a part of society, hence promote a more bridging form of social capital. This would be extra valuable in an ethnically heterogeneous context where the phenomenon of social capital often has a hard time. With this viewpoint I conducted a survey in an ethnically homogeneous association and examined the nature of the social capital among its members. The result of the survey indicates a bridging form of social capital in the association, as opposed to what the theory claims. However, I can not draw any general conclusions about the social capital in ethnically homogeneous associations. For that to be possible, additional empirical research has to be made within different contexts than in this thesis.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan. Metoden är kvalitativ och datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som arbetar frivilligt inom internationella, politiskt och religiöst obundna organisationer. En innehållsanalys har använts för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visar på att de unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete är att det bidrar till en social delaktighet och en personlig utveckling. Slutsatsen är att det frivilliga arbetet bidrar till en stödjande miljö då det skapar en känsla av delaktighet och främjar personlig utveckling hos unga vuxna vilket leder till empowerment. Framtida folkhälsoarbete uppmanas till att använda frivilligt arbete som en strategi för att integrera unga vuxna i samhället som annars upplever sig stå utanför.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp. Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden. Alla aktörer är yrkesverksamma och/eller bor i Järvaområdet samt är engagerade ideellt. Studien visar att oroligheterna i Järvaområdet startade för cirka 5 år sedan när utflyttningen av samhällsinstitutioner från Järvaområdet startade vilket förstärkte exkluderingen från det omgivande samhället. Respondenterna menar att ett ”vi och  dom” perspektiv växt fram i Järvaområdet. Utvecklingen går mot ökad isolering där det övriga samhället står utan insyn, kriminella krafter styr och hotbilden mot polisen förstärks. Studien visar att demokratin är eftersatt i dessa områden och att det finns en diskriminering mot de boende, både i den samhälleliga normen och i det politiska styret.  Det finns en rastlöshet och frustration bakom de destruktiva handlingarna som grundar sig i att ungdomarna inte har någonstans att vara eller ta vägen.

Sammanfattning Studier visar att det i många fall råder bristande kännedom om det arbete HR- avdelningen utför i organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna från organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgång och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansåg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. Således är det av intresse att studera hur representanter från HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i organisationen, samt de strategier HR- avdelningen använder i arbetet med detta synliggörande. För att förstå HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer används teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen främjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme. Vidare noteras att när HR- arbetet är integrerat med andra funktioner i organisationen kan humanperspektivets nyttogenererande egenskaper för verksamheten synliggöras mer effektivt. Forskning visar också att HR- yrket som profession har utvecklats till att även omfatta strategiska frågor i större omfattning. Detta skiljer sig från den mer traditionella synen på HR- avdelningen som en administrativ funktion. Detta kan ge upphov till en viss förvirring kring HR- avdelningens ansvarsområde inom organisationen. För att belysa detta område har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med erfarna HR- chefer utförts. Resultatet visar på att goda relationer upplevs öka intervjupersonernas handlingsmöjligheter då dessa anses underlätta synliggörandet av humanperspektivet. Vidare betonades vikten av att HR- avdelningen är synlig i hela organisationen och interagerar med personer från samtliga skikt i företaget. Ytterligare strategier som redogjordes för under intervjuerna för synliggörandet av nyttan med ett humanperspektiv var användandet av personalekonomiska termer vilka upplevdes vara värdefulla och ibland även nödvändiga för det handlingsutrymme och förtroende som HR- avdelningen gavs. Sammanfattningsvis kan sägas att studies resultat tyder på att HR- avdelningar med goda relationer till andra aktörer tenderar att ha goda möjligheter att synliggöra ett humanperspektiv. Därtill kan även noteras att organisationer som uppmärksammar humanperspektivet som värdeskapande expertis tenderar till att ha väl integrerade HR- avdelningar med stora handlingsutrymmen.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om socialt kapital påverkar inträdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? På vilket sätt har sociologistudenterna fått kunskap om lediga anställningar, genom till exempel personer i deras sociala nätverk: vänner, familj och bekanta. Vi ville även ta reda på om det finns skillnader mellan personer som är barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i fråga om deras tillgång till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gäller valet av utbildning och yrke. Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som är barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund. Studiens teoretiska ramverk bygger främst på teorier om socialt kapital, såsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin. Resultat från vår studie visar på att socialt kapital är avgörande för våra informanter vid etablering på arbetsmarknaden. De två grupper som vi studerat har genom kontakter och praktikplatser kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Dock finner vi skillnader vad gäller valet av utbildning mellan dessa grupper. Barn till infödda tycks vara mer medvetna vad gäller deras utbildningsval, i jämförelse med personer med invandrarbakgrund. Det råder även skillnader i gruppernas socioekonomiska bakgrund: Två av våra informanter (barn till infödda) har föräldrar med universitetsutbildning samt har väl positionerade yrken jämfört med den senare gruppen.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personers arbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelen psykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer med deltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter från företag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, där det är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta in dem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade att intervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner på fritiden, samt att de vänner som de hade, även hade en funktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen på deras arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning av funktionsnedsatta personer. Men företagen försökte ändå anpassa sig till de olika funktionsnedsättningarnas behov.