Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur antalet nära vänner spelar roll för sannolikheten att ha varit arbetslös. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal nära vänner och arbetslöshet påverkas av hur många av de nära vännerna som är arbetslösa eller utlandsfödda. Bland de nära vännerna finns användbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekräftelse av identitet, vilket kan skapa förutsättningar för individen att lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 har sambandet undersökts genom logistiska regressionsanalyser. Resultatet visar att antal nära vänner och antal nära vänner som är arbetslösa har ett samband med om individen själv har varit arbetslös. Dock finns det inte ett samband mellan antalet nära vänner som är utlandsfödda och individens egen arbetslöshet. Vår studie bidrar med ytterligare bevis på att det sociala nätverket kan utgöra en skillnad mellan individens möjlighet att få en anställning eller inte, samt belyser problematiken med att resurssvaga nätverk kan vara hämmande för att komma in på arbetsmarknaden.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Syftet med examensarbetet är att förklara vilka faktorer som har betydelse för alumners identifiering och benägenhet att bidra med fördelar vid fortsatt relation med deras tidigare arbetsgivare, revisionsbyråerna. Studien syftar även till att kartlägga om det finns en aktiv relation mellan revisionsbyrån och deras tidigare anställda. För att uppnå syftet utvecklades en teoretisk analysmodell med stöd från tidigare teori och forskning. Den teoretiska analysmodellen tillsammans med de framtagna hypoteserna prövades genom en enkätundersökning där totalt 198 respondenter deltog. Alla respondenter har tidigare varit anställda hos en revisionsbyrå. Analysen bygger på stegvisa multipla regressionsanalyser. Resultatet visar att personalpolicy och kommunikation har en positiv inverkan på alumners identifiering med den tidigare arbetsgivaren och är därmed mer benägna att bidra med fördelar. Deltagande visar sig ha en negativ påverkan på alumners identifiering. Examensarbetets resultat ger implikationer på att det finns förbättringspotential för att bygga ett starkt socialt kapital, där revisionsbyråer kan utvinna fördelar av en fortsatt relation med sina alumner.

Studentradiokulturen har funnits i Sverige i trettio år, och har vuxit mer och mer de senaste åren. Trots detta så är kulturen oerhört outforskad. Denna undersökning syftar till att bidra till en ökad förståelse kring hur denna kultur ser ut idag samt ta reda på hur ett studentradioengagemang kan leda till en ökad chans att göra karriär inom radiobranschen. Genom halvstrukturerade djupintervjuer som metod intervjuas fyra respondenter som har gått från att vara studentradioaktiva till att vara yrkesverksamma inom radiobranschen. Med hjälp av begrepp ur Bourdieus nätverksteori samt kunskapsformsbegrepp visar resultatet att ett studentradioengagemang ligger till god grund för en karriär inom radiomediet.

Integration är ett ämne som diskuteras i samhället både bland politiker och befolkningen. Idrotten kommer ofta upp som ett hjälpmedel för integrationen, men vad som menas med integration kan vara svårt att veta. Integration kan därför bli svårt att undersöka. Socialt kapital kan användas som ett begrepp för att undersöka integrationen. Socialt kapital består av tre teman som är nätverk, förtroende och normer. Dessa tre teman gör att integrationen blir begriplig att undersöka. Ledare är en viktig del i integrationsarbetet för de kan påverka och utveckla nyanlända samt aktiva inom idrotten. Syftet med studien var att undersöka hur ledare anser att ett socialt kapital kan skapas för nyanlända personer i ett fotbollslag. Detta gjordes genom att fyra ledare från två olika föreningar intervjuades. Lagen var ungdomslag som bestod av nyanlända och svenska barn som deltagare. Utgångspunkten för genomförandet av studien var teorin om socialt kapital. Resultatet visar på svar i varje tema i socialt kapital. Nätverk skapades i laget mellan olika etniciteter och inom liknande etniciteter. Vänner var ett nätverk som kunde skapas genom olika aktivitet som deltagarna gjorde med varandra. Det var viktigt att tid spenderades med varandra. Förtroende skapades genom att en person visade sig vara pålitlig och att man kunde lita på den personen. Förtroendet som fanns i lagen var olika om det gällde personen som fotbollsspelare eller personen som medmänniska. Förtroendet upplevdes olika från person till person. Normer utvecklades i form av allmänt beteende mot andra och ett personligt beteende. Normerna var viktiga för att de gäller alla deltagare och inte bara inom idrotten. Alla dessa teman är en del av det sociala kapitalet. Socialt kapital är viktigt för att kunna fungera i samhället. Idrotten verkar vara en arena som kan skapa socialt kapital för deltagarna i laget.

Denna studie undersöker relationen mellan en grupp ämneslärares vanor av sociala nätverk och i vilken mån den fyller en funktion i deras yrkesroll. Det vill säga i vilken mån deras kontaktnätverk har resulterat i en anställning, där målet är att förstå kopplingen mellan tjänster nådda genom sociala nätverk och hur det bidragit till arbetsmöjligheter och avancemang. En kvalitativ intervjumetod utfördes på fem ämneslärare för att undersöka deras upplevelser av arbetssökandet såväl som arbetsmarknaden, för att sedan skapa förståelse för deras vanor av sociala nätverk samt även för att skapa djupare förståelse för vilka konsekvenser de sociala nätverken har haft i deras yrkesroll. Studien visar på att alla respondenter använt sig av sociala nätverk för att nå en bättre situation sett till yrkesroll men även samhällsroll, att de sociala nätverken har en stor betydelse för respondenterna.

Högerpopulismens framväxt står i centrum för otaliga statsvetenskapliga analyser där många möjliga orsakssamband bakom utvecklingen har föreslagits. I denna uppsats tar jag fasta på ett fåtal av dessa, och försöker även att föra fram nya förklaringsmodeller. Med utgångspunkt i teorin om att högerpopulismens framgång är en produkt av en värderingsstrid mellan generationskohorter utforskar jag – i en studie av den politiska utvecklingen i Bergslagens kommuner – hur samband med universella anspråk att förklara högerpopulismens utveckling stöter på patrull. Vidare undersöker jag huruvida detta har att göra med de lokala förutsättningar som utgör en plats politiska kultur. Genom att studera en rad samband vad gäller demografiska, ekonomiska och utbildningsmässiga faktorer och den högerpopulistiska utvecklingen i regionen kommer jag fram till att de i hög grad är otillräckliga för att förklara variationen mellan kommunerna.   Istället undersöker jag huruvida platsernas lokala politiska kultur – som i detta fall utgörs av ”bruksandan” – har en inverkan på den politiska utvecklingen i kommunerna. Jag sammanför forskning om socialt kapital och forskning om platsers politiska kultur i syfte att öka förståelsen för varför vissa platser ter sig särskilt receptiva för den högerpopulistiska ideologin.   Studien bygger på en hypotesgenererande metodik i syfte att kunna föreslå den lokala politiska kulturen som en möjlig orsak till högerpopulismens varierande grad av framgångar på olika platser. Analyserna leder till att två hypoteser om det sociala kapitalets påverkan på högerpopulismens utveckling kan formuleras. Sambandet testas tentativt i en regressionsanalys för Bergslagskommunerna och utvecklas sedan i en resonerande analys.

No description available.

Sweden has taken in many refugees in recent years. Several studies indicate that it is difficult for newcomers to find a place on the labour market, for a number of reasons. The purpose of this study is to investigate how newly-arrived Syrians who came to Sweden in the years 2015, 2016 and 2017 found their first jobs in Sweden. The study will examine how their social network and contacts have contributed to their getting a job. The question the study asks is:    To what extent do different types of network and contacts contribute to providing new arrivals with the opportunity to enter the labor market?   To be able to answer these questions, the study used a qualitative method and conducted semi-structuring interviews with eight participants from different geographical areas in Sweden. Furthermore the study has used the theory of Pierre Bourdieu's social capital, Robert Putnam's  connecting and linking social capital, and Mark Granovetter's strong and weak ties. In addition the study has used three previous pieces of research on the subject to get closer to the purpose of the study. The study reached several conclusions that show that informal ways of working are more important and more effective in helping the participants to find jobs than traditional methods. Results also show that personal contacts, that is friends and acquaintances of friends, are more important than family members and close friends in helping newcomers to find work, by providing jobseekers with information and opportunities. Results also show that there are differences between the different networks. The informal network is more important than the formal when it comes to the participants' entry into the labour market.   To sum up, contacts and networks play a major role in newcomers' integration into society. Moreover, they contribute to more assets and inclusion in the various workplaces through tips, information and recommendations. / Sverige har tagit emot många flyktingar de senaste åren. Flera studier pekar på att det är svårt för de nyanlända att kom in på arbetsmarknaden, vilket beror på flera faktorer. Syftet med den studien är att undersöka hur nyanlända syrier som kommit till Sverige under åren 2015, 2016 och 2017 har fått sina första jobb i Sverige. Studien kommer att visa hur deras sociala nätverk och kontaktar har bidraget till att de fått jobb. Studiens frågeställning är:  I Vilken utsträckning bidrar olika typar av nätverk och kontakter nyanländas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden? För att kunna besvara de frågorna har studien använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerande intervjuer med åtta deltagare som bor i olika geografiska områden i Sverige. Vidare har studien använt sig som teori av Pierre Bourdieus ’’socialt kapital’’, Robert Putnams ’’Den sammanbindande och sammanlänkande socialt kapital’’ samt Mark Granovetterss ’’starka och svaga band’’. Dessutom har studien använt sig av tre tidigare forskningar kring ämnet för att fördjupa studiens syfte. Studien kom fram till flera resultat som visar att informella väger till arbete har mer betydelse och bidrar till att deltagarna får jobb än traditionella vägar. Resultatet visar även att personliga kontakter, nämligen via vänners vänner och bekanta är viktigare än via medlemmar inom den egna familjen och nära vänner som en väg för nyanlända in i arbete, där de bidrar med information om arbete och möjligheter för arbetssökande till jobb. Vidare visar resultatet även att det finns skillnader mellan olika nätverk. Sammanlänkande nätverk har mer betydelse än sammanbindande nätverk i deltagarnas inträde på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis spelar kontakter och nätverk en stor roll för nyanländas möjlighet till att få jobb och integration i samhället. Genom tips, information och rekommendation bidrar dessa kontakter och nätverk till mer tillgång och inkludering på olika arbetsplatser.