Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Universitet har idag ett eget inslag av vägledning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett par exempel på inslag är olika diskussioner, föreläsningar och arbeten om vägledning i förhållande till elever med exempelvis ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Något utbildningen inte berör är hur en studie- och yrkesvägledare tillsammans med andra professioner inom skolans miljö kan jobba mot kriminaliteten. Arbetets syfte grundar sig i detta samhällsproblem och undersöker vilken roll de före detta kriminella anser att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att minimera sannolikheten till att en person hamnar i en kriminell miljö. Vidare är syftet att undersöka vilken typ av vägledning de kriminella personerna är i behov av. För att uppnå syftet har utgångspunkten varit följande frågeställningar: Vilken typ av vägledning anser före detta kriminella personer att de behövt för att inte hamna i en kriminell miljö? Vilken roll anser före detta kriminella personer att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att motverka kriminalitet samt att stödja personer med kriminell bakgrund?   En kvalitativ metod har använts i form av sex intervjuer, via zoom, med före detta kriminella. Teoriförankringen inkluderar Systems Theory Framework of Career Development (STF) av Patton och McMahon och Careership Theory av Hodkinson och Sparks. Typen av vägledning de kriminella är i behov av har identifierats och framhävts av ovan nämnda teorier. Undersökningens resultat visar att personer som befinner sig i en kriminell miljö eller är på väg dit är i behov av någon som presenterar andra möjligheter än en kriminell karriär. Vidare visar resultaten att vägledningen bör innefatta identifiering av olika mål, kontinuerlig motivation med att se och följa sina mål samt en stöttande vuxenförebild som ser, hör och förstår dem. I detta fall kan det enligt informanterna vara en studie- och yrkesvägledare som besitter kunskap om karriär och val.

Syftet med studien är att undersöka skillnader i förtroende för samhällsinstitutioner mellan olika grupper i samhället, det vill säga personer som har växt upp i Sverige, i ett annat nordiskt land, i ett annat land i Europa och i ett annat land utanför Europa. Vidare är syftet att utforska följande faktorer: Härkomst eller var man växte upp, socioekonomisk status och medborgarnas politiska deltagande och aktiviteter i föreningar. Hur kan dessa faktorer förklara skillnader i förtroende för samhällsinstitutioner mellan inrikes och utrikes uppväxta i Sverige? Studien har gjorts med multipel regressionsanalys med material som hämtades från SOM-undersökning kumulativ dataset, 1986-2020. Studien ställer även upp fyra hypoteser som är till för hypotesprövning. Resultaten visar att de som är utrikes uppväxta har högre förtroende för samhällsinstitutioner än de som är uppväxta i Sverige. Ytterligare resultat visar att socioekonomiskt, politiskt deltagande och frivilliga aktiviteter i föreningar inte kan förklara skillnaderna i förtroende för samhällsinstitutioner mellan de som är inrikes uppväxta och de som är utrikes uppväxta. Samtliga hypoteser är motbevisade.

Bakgrund: Folkhälsan på landsbygden är sämre än i städer. Bristen på forskning om folkhälsa kopplat till ideellt engagemang på landsbygden är stor och eftersom över hälften av alla svenskar engagerar sig ideellt skulle det kunna vara en outnyttjad resurs för det folkhälsofrämjande arbetet. Syfte: Studien undersökte ideellt engagerades upplevelser av att främja hälsa på landsbygden. Frågeställningarna har belyst ideellt engagerades upplevelser avmöjligheter och hinder för att nyttja ideellt engagemang för att främja hälsa. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju deltagare som varit ideellt engagerade i minst fem år. Innehållsanalys har använts som analysmetod och ansatsen var induktiv för att få ökad kunskap inom området. Resultat: Ideellt engagemang kunde kopplas ihop med både demokrati, socialt kapital, empowerment och KASAM. Möjligheterna som respondenterna upplevde var bland annat sociala fördelar, inflytande och påverkan i dels den engagerades liv, dels att lösa utmaningar i lokalsamhället, samarbete med kommunen samt ökad kunskap. Hinder som upplevdes var den urbana normen, bristen av stöd från kommunen samt hur engagemanget organiseras. Slutsats: Det ideella engagemanget har en viktig roll i det folkhälsofrämjande arbetet för att öka folkhälsa, demokrati, jämlikhet och på så vis bidra till ett hållbart samhälle. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

The aim of this study is to investigate how women who came to Sweden as unaccompanied children experienced their entry into the Swedish labor market based on six qualitative interviews with woman in the age range of 24-32. The interviews were analyzed and interpreted using social capital as a theory. The results show that the informants turned to their friends consisting of other unaccompanied children, and that this network provided security and answers especially in the beginning of their stay in Sweden. Furthermore, our results show that bonding social capital played an important part as an enabler to search for contacts outside the network. All respondents report that it is difficult to get to know Swedes. The respondents did not attribute any significant importance to their social worker but they all emphasized that a significant key to enter the labour market is to learn the Swedish language.

The purpose of this masters thesis is to investigate the engagementconveyed through the sharing of personal stories via social media.To achieve this the thesis examines different forms and degrees ofstorytelling in hashtags on Instagram initiated by non-profitorganizations. Through the eyes of two people from the voluntarysector it also examines the driving forces they experience behindthe posts in their hashtags and how trust and identity building canbe linked to the sharing of stories. The study shows that the posts investigated occurs in differentforms and reflects different degrees of participation. The drivingforce that can be read into the different posts is self-interest andaltruism in combination and this also influences the engagement ofthe receivers. By strategically using and encouraging the sharing ofpersonal stories, the voluntary sector can strengthen the internaldialogue, their brands and credibility.

In this qualitative user evaluation participants in the project refugee guide, Falun, was interviewed about their experience of the project and how the project contributed to their integration into society and establishment on the labor market. The collection of empirical data has been made by six interviews. The results of the evaluation indicate that participants feel that they through the project had the opportunity to meet new people, practice the language and learn about each other's culture. The results also show that participants are satisfied with the project. Some participants expressed a desire to meet with several people at once while others don´t have that need. Furthermore, the interviews shows that establishment on labor market occurred through job placement and not through participation in the project. Integration proved to be a difficult concept to define, but the interviews show that the participants have a perception that it is about learning the Swedish language and culture. / I denna kvalitativa brukarutvärdering intervjuas deltagare i projektet Flyktingguide i Falun, om deras upplevelse av projektet och hur projektet bidragit till deras integration i samhället och etablering på arbetsmarknaden. Insamling av empirin har gjorts genom tre individuella och tre gruppintervjuer, i varje gruppintervju deltog två informanter. Resultaten från utvärderingen visar att deltagarna upplever att de, genom projektet fått möjlighet att träffa nya människor, träna på språket samt lära sig om varandras kultur. Resultaten visar även att deltagarna är nöjda med projektet. Vissa deltagare uttrycker en önskan om att träffa flera personer samtidigt medan andra inte uttrycker det behovet. Vidare visar intervjuerna att deltagare i utvärderingen har blivit etablerade på arbetsmarknaden via arbetsförmedling och inte genom deltagande i projektet. Integration visade sig vara ett svårt begrepp att definiera för deltagarna, men intervjuerna visar att deltagarna har en uppfattning om att det handlar om att lära sig det svenska språket och kulturen.

<p><strong><p>Abstract</p><p>The political parties in Sweden are losing members. This is seen as a problem because the political parties are the base and the recruiting ground for members to decision-making bodies. Social movements are seen as a place where people with a modest background could express their opinions and also learn the political process. These movements have also lost members during the last decades and this could seriously affect the representation of lower social groups among the decision-makers. This essay emanates from Robert D. Putnam’s theory of the importance of a strong civil society and social capital for democracy and a fair social representation in governing bodies. The goal with this essay was to examine if people with background in social-movements was over-represented in decision-making bodies and if their experiences from those organization had been important for them in their role in decision-making bodies. The conclusion was that there was no over-representation of people with background in social movements compared to Sweden in general. Experiences from earlier engagement in social movements seem to have been more important for the group with low socioeconomic status but this connection cannot be said to be general.</p><p>Keywords: social capital, civil society, social movements, socioeconomic status</p></strong></p>

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education. Does the urbanization also have an effect of the development of the social capital? Social capital is defined as social trust and the participants have been asked to which extent they feel like they can trust other people. The results of the research shows there exists a slight but consistent difference between the groups where we can see that the people who has grown up in metropolises has a higher social trust than the people raised in rural areas. The study also shows that although the people raised in rural areas has lower trust to people in general, they have higher trust to people living in the same areas as themselves.

Having recognized the merits of social capital research within other study areas, the authors of this degree project take a look at this concept from a relatively untouched perspective, banks. Social capital has long been a staple in both political science as well as sociology discourse. In recent history, the principles of social capital theory, which entail deriving benefits from building and nurturing social relationships, have been applied to a limited number of organizational contexts. The banking industry is one such organizational context that has remained relatively untouched by the extant body of research on the concept. Given the implied fixation of banks on more so financial capital than social capital, the authors of this degree project found this perspective to be a potentially interesting area of research. Social capital’s strong emphasis on trust also made the bank context appealing as the current climate within the financial services industry is that of widespread distrust, from the outside world, as a result of the financ ia l crisis of 2007 to 2009. As a consequence, the following research question emerged: how do banks invest in social capital? The purpose of this study has thus been to gain insight s into how social capital is invested in by banks, through their network reach, from these banks’ own perspectives, using a qualitative research method. In order to do so, the authors delved into the body of research on social capital and accounted for relevant elements therein, thereby laying the theoretical foundation for an exploratory study. Amongst other elements, this study features a tri- dimensional view of social capital, which has constituted one of the bases upon which banks’ practical approach to the phenomenon have been analyze. This study, which gives credence to a subjective view of reality, provides insights into the social capital investment activities of eight Swedish banks. Furthermore, this study, which depicts sampled banks’ situation in the spring of 2014, analyzes each organization individually based on data derived from semi- struct ured interviews, while making on inferences rooted in theory. What has been found is that banks do not seem to engage in the investment of social capital to the degree that is typical for the concept. Rather, banks have been observed to prefer more superficial, or weak, ties to other parties, more so than strong ones. Furthermore, this study uncovers the lack of bonding among bank members and their ability to attain social capital assets without, in actual fact, needing to invest in deep - seated relationships. Moreover, the completio n of this study calls for inquisitions into other low trust industries, amongst other future research area suggestions. Implications for both the practical and academic worlds are also provided, there among this study's contribution to banking industry constituents in the form of a look into the current techniques used to build relationships by their banking counterparts.

De flyktingströmmar som drabbat både Europa och Sverige på senare år har gjort att integrationsarbetet i kommunerna kommit att bli en viktig del i deras arbete att inkludera nya individer i samhället. Syftet med vår uppsats är att lyfta fram hur integrationen av nyanlända ser ut i olika kommuner i Sverige och målet är att belysa de svårigheter och ambitionen är att påvisa vikten av att inkluderas i samhället på ett tidigt stadie. Studien är kvalitativ och med hjälp av intervjuer tolkades sedan materialet. Vi bearbetade materialet utifrån teorierna Elias &amp; Scotsons etablerade och outsiders och Bourdieus sociala kapital samt Ahrne &amp; Papakostas om organisationer där studien visar att det finns svårigheter med fördomar och rykten, socialt kapital och organisationers samt politikens betydelse för inkludering i samhället. Materialet visade både på ett positivt och negativt sätt om hur kommunerna arbetar med integration och inkludering av nyanlända. Vår studie tyder på att kommunerna arbetar intensivt med integrationsarbetet men de befinner sig på olika nivåer. Sammantaget visar det sig att ett mindre samarbete förekommer mellan organisationerna Migrationsverket och kommunen vilket kan resultera till en sämre integration av de nyanlända. / The refugees suffered both in Europe and Sweden in recent years and has made integration work in the municipalities to become an important part of their work to include new individuals in society. The purpose of this essay is to highlight how the integration of immigrants looks in different municipalities in Sweden and the aims is to demonstrate the importance of being included in the community at an early stage. The study is qualitative and with the help of our interviews we interpreted the material. We processed the material based on the theories Elias &amp; Scotsons established and outsiders and Bourdieu's social capital and Ahrne &amp; Papakostas about organizations and the study shows that there are difficulties with prejudice and rumors, social capital and organizations and policy essential for inclusion in society. The material showed both positive and negative ways on how municipalities work with integration and inclusion of immigrants. Our study suggests that municipalities are working intensively on integration, but they are at different levels over all. It turns out that there are a minor co-operation between the organization Immigration Service and the municipality, which may result in a lower integration of the immigrants.