<p>I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga.</p>

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ”normalt”. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka. Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld. Jag intervjuade fem män som är gäster på den öppna föreningen Träffpunkten. Resultatet visar på att Träffpunkten har blivit till en livlina för gästerna. De kommer bort från sitt missbruk, upplever en samhörighet och att de har en plats. På Träffpunkten är alla accepterade och alla är välkomna. Det är ingen som dömer en och alla har förståelse för dem. Tillsammans med teorier och tidigare forskning inom områden som socialt kapital, sociala ritualer, ontologisk trygghet och meningslöshet, tolkar och förklarar jag det deltagarna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras liv och Träffpunktens betydelse.

Fokus i denna antologi kommer att ligga på individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt på grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. Våra gemensamma teoretiska utgångspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Vårt material har transkriberats, kodats och analyserats i enlighet med Grundad Teori. Vi inleder med en gemensam introduktion kring syftet och övergripande tillvägagångssätt. Thirése Berg inleder med den första av tre studier med Det ideella engagemanget ger livet ett nytt innehåll för både samhället, frivilligarbetaren och dem insatsen avser där hon undersöker varför hennes informanter valt att engagera sig inom BRIS. I den andra studien ”Jag älskar att få folk att trivas tillsammans – Engagemang inom Norrköpings Kulturhus undersöker Natalie Bertling varför individer väljer att söka sig och engagera sig inom Norrköpings Kulturhus. Kadir Yusuf avslutar studien med ”Jag vill få andra att må bra” – Frivilligarbetares syn på sitt engagemang. Han undersöker den bakomliggande tanken med individers frivilliga engagemang i två organisationer som båda syftar till att hjälpa individer i olika livsfaser på olika sätt. Vi sammanfattar antologin med att jämföra våra resultat från våra individuella delar.

När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång. Det handlade främst om praktiskt eller emotionellt stöd från myndigheter, familj och vänner. Det visade sig också att personliga förhållningssätt spelade in, såsom envishet och positivt tänkande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv. Genom deltagande i föreningar skapas sociala nätverk, gemenskap och trygghet.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga.

Studien ”Vägen till arbetet – en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden” syftar till att lyfta fram på vilket sätt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan påverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor påverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin väg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att användas i studien är det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är män mellan 25 till 50 år och samtliga respondenter är aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm. Studien avslutas med tanken om att det tillvägagångssätt som gör att deltagaren påverkar sitt sociala och humankapital på den ideella organisationen är att genom att vara delaktig i deras resurser. Dessa är att främst komma i kontakt med en yrkesvägledare, studera svenska, samt få vara en del utav gemenskapen inom organisationen, som spelar stor roll för deltagarna. Å andra sidan, har inte dessa resurser någon direkt påverkan till anställning. Det som i första hand spelar roll för deltagaren är svenska kunskaper och nya mer direkta kontakter med olika arbetsgivare för att effektivare komma in på arbetsmarknaden. Detta är något som den ideella organisationen inte mer än i viss mån bidragit med till sina deltagare.

The purpose of this study is to first investigate how a group of Syriac women participating in the Syriac/Aramaic Academics Association (SAAF – Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet) at a Swedish university perceive their ethnic identity, and maintain it in the mainstream Swedish society. Furthermore, it considers whether SAAF as an ethnic institution provides an arena for the reproduction of social capital in interaction with the women's families. This study is based on previous research and theories of ethnic identity and its role in the building of social capital within so-called ethnic groups. The method used for this study involves qualitative interviews, to achieve its aims. The study results show that the ethnic identity can be understood as a combination of both non-instrumental (the own understanding of it) and strategic aspects (history, language, etc). Biological aspects based on the women’s parents’ ethnic identity are also emphasized. The study also shows that the respondents’ ethnic identity is strongly influenced by the common identity within their nuclear families, which also helps to maintain its existence. The common religious belief also plays a central role in maintaining the different norms, values and traditions that are associated with Syriac ethnic identity. However, other forms of informal and institutional social interaction such as SAAF also help to emphasize a sense of shared ethnic identity. Furthermore, this study shows that both the family and SAAF are important arenas for the reproduction of social capital through the encouragement of the individuals’ cultural and economic capital. However, reproduction requires a series of rites that transform objective membership relations to subjective ones, by creating friendships in SAAF:s case. The study concludes with a discussion where connections are made to previous researches that highlight a combined definition of ethnic identity. It also discusses the importance of taking into account various factors that may affect individuals' views on the reproduction of social capital in different contexts. Furthermore, suggestions for future research based on a combination of qualitative and quantitative methods, in a larger geographical approach are presented. / Syftet med denna studie är att först undersöka hur en grupp syrianska kvinnor som deltar i det Syrianska Arameiska Akademikerförbundet (SAAF) vid ett svenskt universitet upplever sin etniska identitet samt upprätthåller den i det svenska majoritetssamhället. Vidare ska det också undersökas huruvida SAAF som etnisk institution utgör en arena för reproducering av socialt kapital i samspel med kvinnornas familj. Denna studie har sin utgångspunkt i tidigare forskningar och teorier om den etniska identiteten och dess roll för uppbyggandet av socialt kapital inom olika så kallade etniska grupper. I studien används vidare kvalitativa intervjuer som forskningsmetod för att uppnå dess syften. Studiens resultat visar bland annat att den etniska identiteten kan uppfattas som en kombination av både icke-instrumentella (subjektiva, meningsskapande) och strategiska (samhälleliga och historiska) aspekter. Biologiska aspekter som baseras på föräldrarnas etniska identitet betonas också. Studien visar även att den egna etniska identiteten är starkt påverkad av den gemensamma synen inom respondenternas kärnfamiljer, som i sin tur upprätthåller den. Den gemensamma religionsuppfattningen visar sig också spela en central roll för upprätthållande genom olika normer, värderingar och traditioner. Dock är även SAAF en arena där detta upprätthålls genom olika umgängesformer. Vidare visar denna studie att både familjen och SAAF utgör viktiga arenor för reproducering av socialt kapital genom utveckling av individens kulturella och ekonomisk kapital. Dock kräver reproduceringen en rad riter som kan förvandla objektiva medlemskapsrelationer till subjektiva sådana, det vill säga genom exempelvis skapandet av vänskapsband i SAAF:s fall. Studien avslutas med en diskussion där kopplingar görs till tidigare studier som belyser en sammansatt definition som inbegriper den etniska identitetens komplexitet. Vikten med att ta hänsyn till olika faktorer som kan påverka individernas syn på reproducering av socialt kapital i olika kontexter diskuteras också. Till detta följer förslag på vidare forskning som kombinerar kvantitativ och kvalitativ metod i ett större geografiskt perspektiv.

Denna studie undersöker den enskilda företagarens syn på skatteverket och övriga företagare inom restaurangbranschen samt hur dessa påverkar företagarnas inställning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt på medborgarnas samarbetsvilja. Således genomfördes denna studie med avsikt att undersöka vilken inverkan ovan nämnda relation har på samarbete, tillit, samt nätverk av relationer ur ett företagarperspektiv. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie och är baserad på sex olika företag. Resultatet bekräftar Rothsteins enhetliga ansats, där skatteverket genom sitt beteende förstör tilliten och samarbetet inom restaurangbranschen vilket i sin tur påverkar den enskilde företagaren negativt. Emellertid har skatteverket genom kontroller och sanktioner minskat de svarta pengarna, dock är svarta pengar inom restaurangbranschen fortfarande vanligt. Det tycks vara just en brist av kontroller och sanktioner från myndigheten på 90-talet som har resulterat i att svarta pengar numera är allmänt accepterat i branschen.