Att vara ideellt engagerad ses av många som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang är att de flesta som engagerar sig aktivt även ärde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.Frågan är därför om det är en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang är positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgång från hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som använder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder på att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger någon effekt. Dessa resultat förkastar därmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nätverk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden. I studien formulerades tre hypoteser, där resultaten till att börja med visade att kvinnor har färre vänskapsrelationer än män, samt att män är yrkesverksamma i större utsträckning och träffar sina nära vänner oftare jämfört med kvinnor. Den multipla linjära regressionsanalysen visade att kvinnor har färre vänner än män, men att skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta vännerna träffas inte helt kan förklara skillnaderna mellan kvinnors och mäns antal vänskapsrelationer.

Det finns ett sysselsättningsgap mellan inrikes- och utrikes födda på arbetsmarknaden vilket är en fråga som har engagerat många forskare. Denna studie undersöker hur immigrationsålder och föräldrarnas ursprung kan påverka utbildningsnivå och sysselsättning. Materialet som används i studien är insamlat mellan 2010-2011 och är ett representativt urval ur den svenska befolkningen. I syfte att förklara dessa samband används immigrationsålder och föräldrarnas ursprung som en proxy för landsspecifikt kapital i form av språkkunskaper och tillgången till sociala nätverk. Resultatet visar att föräldrarnas ursprung har en signifikant inverkan på både utbildningsnivå och sysselsättning. Analyser av immigrationsålder ger dock ett mer svårtolkat resultat. Immigrationsålder har signifikant inverkan på utbildningsnivå men det finns inget stöd för att landsspecifikt kapital kan användas för att förklara sambandet. Sysselsättningsnivå påverkas inte av immigrationsålder på ett sätt som går i linje med tidigare forskning.

Syftet med den här uppsatsen är att studera de narrativ som Greenpeace och Världsnaturfonden använder för att värva medlemmar och få gehör från allmänheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det är ett samlingsbegrepp för organisationer som inte är bundna till någon stat eller skapad av någon stat. Genom att använda en narrativ metod analyseras återkommande mönster som organisationerna använder för att nå sina mål. De här mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna. Resultaten av analysen genererade tre narrativ för respektive organisation. Greenpeace narrativ fokuserade på storlek och struktur, framställa sig i en roll av att vara oskyldig och att framstå som sympatiska. Världsnaturfondens narrativ har fokus på social rättvisa och deltagande, användande av bilder för att skapa sympati och presentera positiva och negativa exempel. Med de här narrativen påverkar de allmänheten och beslutsfattare utan att behöva stå till svars för någon annan än sina medlemmar.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet. Detta är något som skapar underlag till att ideellt arbete bidrar med effekter till samhället. I studien uppstår ett tydligt mönster mellan den insamlade empirin och tidigare forskning på området. Även om åsikterna kan vara delade mellan såväl respondenterna som forskarna skapas en röd tråd som påvisar att ideellt engagemang och ideellt arbete har betydelse i samhället. Nyckelord: Ideellt engagemang, Ideellt arbete, Ideell verksamhet samt socialt kapital. / <p>Betyg VG</p>

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen. Syftet med vår studie är att undersöka Mikaelsgårdens betydelse för den hemlösa utifrån den hemlöses perspektiv samt undersöka om de hemlösas vistelse på Mikaelsgården påverkar deras känsla av sammanhang. Mikaelsgården är en frivilligorganisation som vänder sig till hemlösa och socialt utsatta individer i samhället. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt fem deltagares upplevelser av Mikaelsgården. Deltagarna besöker verksamheten regelbundet. Resultaten har visat att Mikaelsgården i varierande utsträckning har betydelse för de hemlösa då de kan få både sina basala behov samt sociala behov tillgodosedda. De sociala relationer samt sociala normsystem som skapas på Mikaelsgården är av stor vikt för besökarna. Det blir som en fristad där de hemlösa kan känna tillhörighet, istället för det utanförskap som de i samhället upplever. Det framgår även att Mikaelsgården kan hjälpa till att stärka deltagarnas känsla av sammanhang genom stöd och hjälp från personal samt andra besökare.

The purpose of this study was to examine in depth and analyze how and on what basis selection of guests managed by doormen primarily in an exclusive bistro in Stockholm. Qualitative methods in the form of personal interviews with door staff and participant observations were made. Interviews with doormen who work at two other similar places have also been carried out in order to find the differences and similarities in the selection process. To connect the results in a scientific way, we have mainly used Pierre Bourdieu's theories of capital forms and the field, and Göran Ahrne and Apostolis Papakostas organization theories. Previous research related to the phenomenon of selection in one way or another, along with the overarching theories, are used to answer the questions and purpose of this study. The study has concluded that membership, social networks, appearance and material assets are critical to be included in bistros that happens to have implicit rules and criteria. It has been found that these mechanisms can be translated in to sociological terms as social capital, cultural capital and doxa (norms). It would also show that the doormen in this study consider the individual’s class membership to be a more important attribute rather than ethnicity in the selection process. / Studiens syfte var att på djupet undersöka och analysera hur och på vilka grunder selekteringen av gäster sköts av dörrvakterna på framförallt en exklusiv krog i Stockholm. Kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer med dörrvakterna samt deltagande observationer gjordes. Intervjuer av dörrvakter som arbetar på tre andra snarlika krogar har också genomförts i syfte att hitta skillnader och likheter i selekteringsprocessen. För att koppla resultaten på vetenskapligt vis har vi främst använt oss av Pierre Bourdieus teorier kring kapitalformer och fält, samt Göran Ahrne och Apostolis Papakostas organisationsteorier. Tidigare forskning som berör fenomenet selektering på ett eller annat sätt har tillsammans med de övergripande teorierna används för att besvara syfte och frågeställning. Studien har kommit fram till att bland annat medlemskap, sociala nätverk, utseende, materiella tillgångar och attityd är avgörande för att bli inkluderad på krogar som visar sig ha implicita regler och kriterier. Det har visat sig att dessa mekanismer kan översättas till sociologiska begrepp som socialt kapital, kulturellt kapital och doxa (normer). Det skulle även visa sig att dörrvakterna i denna studie betraktar individers klasstillhörighet som ett viktigare attribut än etnicitet i selekteringsprocessen.

No description available.

The aim of this essay is to study social capital among entrepreneurs and employees and see how trust in social relations manifests itself in each working group. This is based on two theoretical concepts: social capital and trust. The essay focuses primarily on the social capital but will also affect trust in social relations. In the essay analysis questions is answered about how entrepreneurs and employees' social capital manifests itself and how trust in social relations is expressed in each working group. The general results of the essay are the following: Social capital for employees and contractors manifests itself in different ways, even if they have not proven to be any different in how much support they have from colleagues or other related parties. It has also been shown that contractors and employees utilize their social capital in various ways. Those surveyed employees and entrepreneurs trust towards social relations have also shown differ. This has been reflected in how they perceive hierarchical systems in the workplace, in the great extent they can be themselves and trust their colleagues. This is basely proved in that they possess different forms of employment, and thus has a different chance to influence who they work with.

Bemanningsbranschen är en relativt ny bransch på den svenska arbetsmarknaden med en brokig historia. Forskning om sociala nätverk är väl studerat och även om det finns forskning om sociala nätverk i bemanningsbranschen så saknas delar om bland annat interna anställningsprocesser. Av den anledningen har den här studien en explorativ karaktär. Uppsatsens syfte är att undersöka hur sociala nätverk bidrar i anställningsprocessen för anställda i bemanningsbranschen. För att undersöka detta används en blandad metod som bygger på ett datamaterial som är insamlad genom en enkätundersökning samt fyra kvalitativa intervjuer. Populationen består av anställda på bemanningsföretag i Stockholmsområdet. För enkätundersökningen användes ett snöbollsurval och informanterna till intervjuerna valdes utifrån ett strategiskturval efter kön och yrkesroll. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt består av begreppen sociala nätverk och socialt kapital för att skapa gemensamma frågeställningar och teman för både enkäten och intervjuerna. Utifrån uppsatsens tre frågeställningar har tre teman skapats. Första temat handlar om i vilken utsträckning sociala kontakter bidrar i anställningsprocessen. Uppsatsens resultat ligger i linje med tidigare forskning; denna enkätundersökning visar att mer än 50 % av respondenterna har använt sig av sociala kontakter för att få sin senaste anställning. Hur sociala kontakter använts beskrivs utifrån det andra temat strategi. Resultatet visar att ett stort antal strategier använts i arbetssökningsprocessen, allt ifrån de rätta kunskaper om tjänsten som söks till att få direkt anställning. Det sista temat behandlar typer av relationer som bidrar till anställning. Undersökningen visar att relationer med bekanta bidrar flest av gångerna. Det medför att de kategoriserade relationerna vänner och familj inte bidrar till en anställning i lika stor utsträckning. Resultatet följer därmed teorin om styrkan av svaga länkar. Den induktiva resultatdelen av uppsatsen visar att anställda inom bemanningsbranschen värnar och tar hand om sina sociala kontakter, det är ett sätt för de anställda att vårda sitt sociala kapital.