161 |
The Social Relativity of Higher Education : The Influence of Social Capital on the Probability of Commencing Tertiary StudiesThaning, Max January 2016 (has links)
The decision of whether to enter higher education or not is strongly structured by social background, i.e. parents’ social class. This paper examines if and to what extent enrolment in tertiary education also is related to social capital, and furthermore, if social capital can account for differences in social background. Two aspects of social capital are examined: extended network resources, operationalized as family acquaintances holding different occupations, and peer influences, assessed as the number of friends already engaged in higher educational studies. The sample consists of two subsequent surveys of Swedish adolescents, divided in three stratums based on parents’ country of birth: Iran, former Yugoslavia and Sweden. The findings suggest that resources and returns of extended social networks enhance the probability of enrolment to university studies. The results concerning peer influences seem to indicate an impact on the probability of university admission, however, there might be causal and analytical problems of measurement involved.
|
162 |
Sociala kontakters betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa : En kvantitativ studieLindgren, Natalie, Tillas, Hanna January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vidare undersöks eventuella skillnader i relation till antalet sociala kontakter för att se om det påverkar klasskillnader i hälsa. Hälsa är en viktig aspekt ur ett välfärdsperspektiv, klass är en annan aspekt som kan ha en betydande effekt på individens livslängd och hur friskt liv en individ lever. Sociala kontakter har även visats ha en påverkan på individens hälsa. Studiens frågeställning lyder följaktligen “har sociala kontakter betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa?”. Det empiriska materialet baseras på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) insamlat år 2010 och innefattar 4415 respondenter varav både kvinnor och män i åldrarna 18–75. Vid analysen av resultaten presenteras en deskriptiv frekvenstabell och fyra logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar ett positivt signifikant samband mellan klass och självskattad hälsa där tjänstemannaklassen skattar hälsan som god i större utsträckning än arbetarklassen. När antal nära vänner läggs till i modellen för att undersöka sambandet visar resultatet ett positivt samband vilket innebär att fler antal vänner ökar sannolikheten att skatta hälsan som god. När 0 vänner exkluderas visar resultatet att antal vänner i sig inte har en uppvisad betydelse för klasskillnader i hälsa. Denna studien bidrar med en bredare förståelse kring de faktorer som kan påverka den självskattade hälsan.
|
163 |
Skadeplatsen i Sverige ur Polisens och räddningstjänstens perspektiv : Högre grad av verkan genom samverkan i nätverk? / The incident site from the perspective of the Police and the Rescue services in Sweden : A higher degree of effect through cooperation within networks?Bengtsson, Kristofer January 2017 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka den svenska Polisens och räddningstjänstverksamhetens syn på skadeplatsen idag och i framtiden. Av särskilt intresse är då hur samverkan sker. För att analysera detta används teorier kring bland annat nätverksstyrning för att kunna definiera framgångsfaktorer och utgångspunkter men också utmaningar och hinder för bedrivandet av samverkan på och kring skadeplatsen idag och i framtiden. Skadeplatsen har valts som utgångspunkt med hänsyn tagen till att det är här som en stor del av samverkan sker i vardagen, såväl på lokal som regional nivå. Uppsatsen har genomförts på uppdrag av Katastrofmedicinskt centrum i Linköping och utgör ett tillägg till en tidigare genomförd intervjustudie med landstingens beredskapssamordnare med samma syfte. Intervjuerna ger en mer sammantagen bild av hur samverkan sker på och kring skadeplats och då specifikt vilka typer av nätverk som bildas och hur dessa kan tänkas komma att se ut i framtiden utifrån de intervjuades professionella uppfattningar. Genom att analysera aktörernas uppgifter och beröringspunkter utifrån teorier om nätverksstyrning påvisas vissa problem i de övergripande nationella styrningarna, vilket begränsar aktörernas samverkansförmåga. Den övergripande slutsatsen är, givet teorin, att en ökad förståelse för nätverksstyrning är en nödvändighet för formandet och bibehållandet av effektiva nätverk idag och i framtiden, på och kring skadeplatsen.
|
164 |
Den Ensamme Datorspelaren? : En studie om datorspelens inverkan på det sociala kapitaletBoström, Arvid January 2018 (has links)
No description available.
|
165 |
Sollefteå: en förändrad tillitsbild? : En enkätstudie om tillit till abstrakta system och mellanmänsklig tillitStrand Nielsen, Amanda, Binua, Chantal January 2018 (has links)
Den här studien kommer handla om tillit till abstrakta system och mellanmänsklig tillit hosmedborgarna i Sollefteå kommun.Vårt syfte är att titta på skillnader i tilliten och eventuella samband som finns mellan tre bakgrundsfaktorer,kön, ålder och utbildningsnivå, samt till stödet för BB-ockupationen. Defrågeställningar vi vill ha svar på är Hur skiljer sig Sollefteåbornas tillit med avseende på socialagemenskaper på olika nivåer?, Vad är betydelsen av respondenternas bakgrundsfaktorer,d.v.s. kön, ålder och utbildning? och Hur ser sambandet ut hos mellanmänsklig tillit och stödetför BB-ockupationen, kontra tillit till abstrakta system och stödet för BB-ockupationen?.Vi kommer att använda oss av Giddens teori om tillit till abstrakta system (1996) och Putnamsansats om socialt kapital, det vill säga mellanmänsklig tillit (2001).Resultatet av denna studie visar på att det finns skillnader inom den mellanmänskliga tillitenoch tilliten till abstrakta system. Vi kan även se samband mellan tillitsvariablerna och våra trebakgrundsfaktorer. I resultatet syns det att människor som har hög mellanmänsklig tillit harstarkare samvariation med stödet för ockupationen av BB, än de människor som har hög tillittill abstrakta system. / <p>2018-06-07</p>
|
166 |
Socialt Kapital : En kvalitativ studie i chefers upplevelser av det sociala kapitalets betydelse i det vardagliga arbetet / Social Capital : A qualitative study in managers' experiences of the importance of social capital in their everyday workHammarberg, Jerry, Paulsén, Andreas January 2018 (has links)
Studien söker en djupare förståelse för hur chefer inom näringslivet ser på vikten av att ha tillgång till sociala nätverk och hur de använder sig av dem i sitt vardagliga arbete. Studien är genomförd med ett kvalitativt metodval där semistrukturerade intervjuer har använts. Intervjuerna har transkriberats, analyserat och bearbetats genom ett fenomenologiskt perspektiv där respondenternas egna upplevelser och erfarenheter stått i fokus. Teorierna som används för att underbygga studien är Bourdieus socialt kapital, Granovetters sociala nätverk och starka respektive svaga band. Bourdieu och Granovetters teorier kompletteras med Colemans teorier om kulturens inverkan på de sociala nätverkens betydelse och hur det påverkar förmågan för individer att använda sitt sociala kapital. Avslutningsvis använder vi oss av Goffmans teorier om jaget och maskerna. Svenska chefer anser att deras sociala nätverk är en vital del i deras vardagliga arbete. Flera exempel framkom under studien där cheferna återgav situationer där de med hjälp av sina sociala nätverk löst uppgifter som för dem initialt upplevt svåra. Genom att vara en del av en gemenskap och aktiv aktör i ett nätverk upplever chefer en trygghet och ökad tilltro till sina egna förmågor att lösa sina arbetsuppgifter. De sociala nätverken och det sociala kapitalet upprätthålls genom att cheferna ställer sina egna kunskaper och resurser till förfogande för andra aktörer att begära ut. Genom att inte använda andra aktörers kunskaper och resurser på ett sätt att aktörerna upplever sig bli utnyttjade känner cheferna en trygghet i relationerna. För att säkra det sociala kapitalet är det enligt respondenterna viktigt att de framställs som seriösa och trovärdiga. Om andra aktörer i det sociala nätverket får intrycket att respondenterna inte återgäldar tjänster så var respondenterna av uppfattningen att de riskerade att exkluderas. Respondenterna hade en hög medvetenhet och arbetade aktivt med hur de framställs och uppfattas av sina kollegor och omgivning.
|
167 |
Förtroendeskapande och dess konstanta spel : En kritisk diskursanalysAndersson, Malin, Bolander, Jenny January 2007 (has links)
Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.
|
168 |
Vägen till ett arbete : -en studie om hur Samhälls- och kulturanalytiker har gått tillväga i arbetssökningsprocessenBerglund, Karin, Zamanzadeh, Negin January 2007 (has links)
Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts. De slutsatser som framkommit är att Samhälls- och kulturanalytiker ackumulerat socialt kapital genom att de nyttjat och utvecklat sitt sociala nätverk, sökt arbete via de informella och formella sökkanalerna, konstruerat ett bra CV och utfört olika typer av uppdragsarbete. En Samhälls- och kulturanalytiker verkar inom en rad olika arbetsmarknadssegment, både inom den privata och offentliga sektorn.
|
169 |
Kulturell identitet i två städer : En jämförande studie mellan Uppsala och LundPettersson, Fanny January 2017 (has links)
Följande studie ämnar undersöka hur Uppsala- och Lund kommun arbetar för att utveckla och bevara sina kulturella identiteter. Först och främst kommer de kulturella identiteterna att undersökas utifrån ett historiskt perspektiv genom att se till kulturhistoriska arv och omständigheter. Vidare kommer kommunernas framtida utmaningar att undersökas gällande uppdraget att främja deras kulturella identiteter. Kulturpolitiker och planerare arbetar aktivt för att framhålla alternativt dölja vissa delar av den kulturella identiteten, därför är det även av intresse att resonera kring vad som kan tänkas vara kommunernas underliggande värderingar. Metoden som har tillämpats är ett kvalitativt tillvägagångssätt, med en tyngdpunkt på kvalitativa intervjustudier och kompletterande dokument- och källanalys. Den första slutsatsen som studien har kommit fram till är att den kulturella identiteten är mer eller mindre ojämlikt representerad av kommunernas medborgare. Politikers och planerares strategi att marknadsföra kommunen har ofta ett syfte att uppnå regional-och lokal tillväxt, vilket har medfört att platslösa identiteter har blivit ett utbrett fenomen. Den andra slutsatsen gäller kommunernas framtida utmaningar och målsättning. Den likformiga retoriken indikerar att kultursektorns arbete att främja och bevara kulturen inte på något sätt är självständig, utan befinner sig i ett komplext relationssammanhang som prioriterar tillväxt framför kultur.
|
170 |
Filmarbetare reflekterar över sina arbetssituationer : En kvalitativ studie om problem och svårigheter i början av fyra filmarbetares karriärerSinal, Bou Aram January 2017 (has links)
I den här uppsatsen undersöks yrkesgrupperna filmarbetare och skådespelare, detta är för att ge en bild av de första åren i yrkena. Den grundläggande frågeställningen är: Vilka svårigheter eller problem förekommer ofta tidigt i en filmarbetares yrkeskarriär? Studien är kvalitativ och använder djupintervjuer som metod för att samla information ifrån tre filmarbetare och en skådespelare som berättar om deras erfarenheter. Intervjuerna är utförda utifrån ett hermeneutistiskt förhållningssätt för att djupare förstå och tolka sociala aspekter av arbetsprocesserna som respondenterna beskriver. Resultatet visar att många av problemen bottnar i materialistiska faktorer så som bristande resurser och lång övertid utan ersättning. Även problem som brister i erfarenhet och kompetens hos arbetsledningen och medarbetare, vilket ibland kan ge problematiska konsekvenser för produktionen. En annan aspekt är hur det sociala förhållningsättet under en filminspelning ibland kan problematisera en filmarbetares kommunikation med andra medarbetare. Genom att applicera bland annat Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus har resultatet analyserats utifrån ett sociologiskt perspektiv, för att vidare förstå sociala relationer mellan filmarbetare.
|
Page generated in 0.0698 seconds