Denna studies syfte är att undersöka huruvida högskolestudenter anpassar sig efter rådande anställningsbarhetsdiskurs i samhället. Studien innefattar två frågeställningar, den första frågeställningen avser vilka strategier studenterna använder och kan tänka sig använda för att göra sig själva anställningsbara. Den andra frågeställningen undersöker om något samband finns gällande vilka strategier studenterna använder sig av och kan tänka sig använda sig av utifrån anställningsbarhetsdiskursen avseende civilstånd, ålder eller hemmaboende barn. Studien utgår från forskning om anställningsbarhet, Atkinsons flexibilitetsmodell, Bourdieus kapitalteori samt Foucaults teori om styrningsrationalitet. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning, som 96 högskolestudenter deltog i. Studiens resultat visade att studenterna använde och kunde tänka sig använda flera strategier för att göra sig anställningsbara. Vidare påvisade studien att studenterna använde sig av liknande strategier för att göra sig anställningsbara oavsett civilstånd, ålder eller om de hade hemmaboende barn.

Fritidshemmets samverkan med föreningslivet är trots sin plats i läroplanen inte särskilt prioriterat. I samverkan med föreningslivet kan fritidshemmets kompensatoriska uppdrag lyftas fram. Beroende på fritidshemmets geografiska plats och elevernas olika förutsättningar kan fokus för det kompensatoriska uppdraget skifta. Den teoretiska utgångspunkten bygger på socialt kapital och överbryggning. Barns sociala kapital skapas på olika platser. Det sociala kapitalet byggs av förtroende, normer och nätverk. Det överbryggande sociala kapitalet ger positiva effekter i form av ökad trygghet och demokratisk delaktighet. Syftet med studien är att beskriva regionala skillnader och likheter i fritidshemmets samverkan med föreningslivet. Studien genomfördes kvalitativt genom sex intervjuer jämnt fördelat mellan SKRs tre kommungrupper. Resultatet analyserades tematiskt och visade att en strävan efter att erbjuda en aktiv fritid och mångfald av rörelseformer var gemensamt för respondenterna. Slutsatsen var att särskilda insatser främst riktades mot skolor i områden med låg socioekonomisk status. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, tio sydsvenska hundägare upplever att hundägandet påverkar deras sociala liv. Detta har undersökts genom att intervjua utvalda hundägare som representerar olika delar av hundvärlden för att kartlägga olika hundägares upplevelser av den sociala samvaron kopplat till hundrelaterade aktiviteter. Det har också genomförts tre observationer i olika organiserade hundsammanhang för att kunna motivera antaganden som görs av de sociala fenomen som förekommer. Resultatanalysen visar att de intervjuade hundägarna upplever att hundägandet påverkar deras sociala tillvaro positivt genom att hunden fungerar som en isbrytare. De flesta av hundägarna beskriver också att de fått djupare vänskaper med personer de lärt känna via hundarna, till stor del på grund av att mycket tid spenderas gemensamt. Det har också berättats att olika hundrelaterade träffar är positiva och har en energipåfyllande effekt. Det framkom också att hundrelaterade aktiviteter kan skapa fler djupa vänskaper i större utsträckning än andra fritidsaktiviteter. Intervjupersonerna har också beskrivit grupperingar inom hundvärlden, emellan vilka det finns vissa motsättningar och starka känslor om vad som är rätt eller fel. Av detta dras slutsatserna att de tio intervjuade hundägarna upplever social vinst av att äga hund, att hundarna agerar som isbrytare och naturlig samlingspunkt, samt att hundrelaterade aktiviteter ofta är fyllda av glädje och positivitet vilket gör att hundägare gärna återkommer till dessa sammanhang. Det finns också gott om yttre kännetecken som gör att hundägarna kan känna igen varandra och snabbt dela in varandra i olika grupper.

Previous quantitative research has shown that when companies choose accounting firm their decisions are affected by the organizational factors price, quality and the reputation of the accounting firm. Research has also shown that small companies tend to value the relationship with the auditor on a more personal level. However, there is a gap in research regarding the relationship´s significance in conjunction to organizational factors and how this affect the choice of auditor for small companies. The purpose of this study is to investigate and analyze if and how organizational factors and social capital play a crucial role when small companies chooses an accounting firm. In order to achieve the purpose of this study, a theoretical framework has been created based on previous research and Putnam´s theory on social capital. The study is based on a qualitative research approach with an interpretivist research philosophy, using eight semi-structured interviews with managers from small companies audited by Big 4, second tier and SMP. The result indicates that social capital outweighs the organizational factors when small companies choose accounting firm. It is reflected in the empirical evidence that social network, relationships, communication, and trust are crucial to the choice of accounting firm. The study also shows that the auditor's communication skills has an impact on the organizational factor quality. Thus, the result also shows that social capital interacts with the organizational factors when small companies choose auditor. / Tidigare kvantitativ forskning har visat att företag som väljer revisionsbyrå påverkas av pris, kvalitet och byråns rykte. Forskning har även visat att små företag tenderar att värdesätta relationen med revisorn på ett mer personligt plan. Emellertid finns det ett gap i forskningen gällande relationens betydelse i samband med organisatoriska faktorer och hur detta påverkar små aktiebolags val av revisor. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera om och hur organisatoriska faktorer och det sociala kapitalet spelar en avgörande roll när små aktiebolag väljer revisionsbyrå. För att åstadkomma studiens syfte har tidigare forskning, i kombination med Putnams teori om socialt kapital, använts för att skapa ett teoretiskt ramverk. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med en interpretivistisk forskningsfilosofi, i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från åtta små aktiebolag som revideras av Big 4, second-tier och SMP. Resultatet antyder att det sociala kapitalet väger tyngre än de organisatoriska när små aktiebolag väljer revisionsbyrå. Detta uttrycker sig i empirin som visar att det sociala nätverket, relationen, kommunikationen och tilliten är avgörande för valet. Studien visar även att revisorns kommunikationsförmåga av har en inverkan på den organisatoriska faktorn kvalitet. Således visar resultatet även att det sociala kapitalet samspelar med de organisatoriska faktorerna när små aktiebolag väljer revisor.

Det övergripande syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever att samverkan med föreningslivet fungerar, samt lärarnas erfarenheter av hur en sådan samverkan kan vara en del i undervisningen och det kompensatoriska uppdraget. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare i fritidshem från fyra olika fritidshem. Resultatet visar att samverkan med föreningslivet har en positiv inverkan på eleverna. Särskilt på de elever som kommer från familjer med en lägre socio-ekonomisk status. Där spelar fritidshemmets kompensatoriska uppdrag en viktig roll, ett uppdrag som resultatet visar är viktigt. De möjligheter och hinder för samverkan som resultatet visar är att tiden, fritidshemmets geografiska plats och engagemanget från lärare och föreningsengagerade spelar stor roll.

Idrott är ett globalt samhällsfenomen som berör och engagerar människor i olika kulturer och kan vara en potentiell mötesplats för integrationsmöjligheter för flyktingar. Antalet flyktingar ökar runt om i världen, och därmed reses frågan om hur integrationen blir för individen och på vilket sätt samhället kan bidra till den sociala integrationen? Syftet med uppsatsen är att genom en forskningsöversikt sammanställa och analysera vad forskning säger om idrottens betydelse för social integration bland flyktingar. Uppsatsens frågeställningar är: 1) Kan idrott anses vara ett verktyg för den sociala integrationen för flyktingar? 2) På vilket sätt kan man i så fall se att idrott bidrar till den sociala integrationen för flyktingar? Forskningen visar att idrottsföreningar, program och projekt som arbetar med att inkludera och hjälpa flyktingar ger förutsättningar för utvecklandet av socialt kapital, vilket i sin tur underlättar social integration. Tränare och ledare i idrottsföreningar har en viktig roll i att underlätta den sociala integrationsprocessen för flyktingar. Det är de som formar en välkomnande och positiv miljö där kulturell mångfald accepteras. I en sådan miljö kan flyktingar känna sig välkomna och utveckla sitt sociala kapital. Samtidigt blir de en del av flyktingarnas sociala nätverk och kan bidra med utvecklandet av annat kapital: ekonomiskt och kulturellt kapital. Deltagande i idrott ger även en känsla av tillhörighet, vilket kan kopplas till det sammanbindande och överbryggande sociala kapitalet. Slutligen framställs idrott som ett användbart verktyg för språkinlärning och kulturinlärning, vilket är bidragande faktorer för den sociala integrationen. / Sport is a global social phenomenon that affects and engages people in different cultures and can be a potential meeting place for integration opportunities for refugees. The number of refugees is increasing around the world, and therefore the question arises as to how integration becomes for the individual and in what way can society contribute to social integration? The purpose of the thesis is to compile and analyse what research says about the importance of sport for social integration among refugees through a research overview. The thesis questions are: 1) Can sport be considered as a tool for social integration of refugees? 2) If so, in what ways can you see that sport contributes to the social integration of refugees? The research shows that sports organisations, programs, and projects that work to include and help refugees provide conditions for the development of social capital, which in turn facilitates social integration. Coaches and leaders in sports organisations have an important role to play in facilitating the social integration process for refugees. It is they who create a welcoming and positive environment where cultural diversity is accepted. In such an environment, refugees may feel welcome and develop their social capital. At the same time, they become part of the refugee social network and can contribute to the development of other capital: economic and cultural capital. Participation in sports also gives a sense of belonging, which can be linked to the binding and bridging social capital. Finally, sport is presented as a useful tool for language learning and cultural learning, which are contributing factors for social integration.

The purpose of this study is to explore how the role of the public librarian can be seen in terms of social interactions with visitors, how they relate to trust and how it interacts with social capital. There is a trust in libraries that can contribute to social capital in society, but for public librarians, the complex social function that takes an increasing role in library activities can constitute a great responsibility and involve challenges on the individual level. In the discussion about trust in public libraries, it is therefore important to study the librarian’s perspective to highlight aspects that might otherwise not be visible in a Swedish context, which more often examines user perspective or the level of trust in libraries in society at large. This study takes an explorative approach on the social role in public librarianship, investigating the possibilities and difficulties concerning trust. Semi-structured interviews have been conducted to collect statements from six librarians at various public libraries. This study uses symbolic interactionism as a theoretical tool to understand librarians as individuals in their professional practice, and to create an increased understanding of their experiences. The results show that the social function is both complex and has a significant role for the participants. The work around safeguarding trust is about helping people and being accessible in different ways. The participants must be creative in their professional role as the social challenges can look very different based on different situations.

Trots att många ser klassbegreppet som en relik från en svunnen tid så är det ändå lika relevant idag som då, och ett av sätten som klass kan ta sig mest i uttryck är kommunikation människor emellan. All kommunikation är inte likvärdig, och det kan finnas stora skillnader i kommunikation online jämfört med i verkliga värden men även också inom dessa digitala sfärer. Därför kommer denna uppsats presentera en kvantitativ undersökning som ska försöka se om det finns något samband mellan olika klassuttryck och vart det postas online. Som teoretisk ryggrad används Pierre Bourdieus kapitalbegrepp, där socialt, kulturellt, ekonomiskt och lingvistiskt kapital kommer att vara viktigast. Materialet hämtas ur två stycken subforum på Flashback.se, kapitalet kommer att operationaliseras och mätas för att sedan se om det finns ett samband mellan vilket subforum saker postas i och hur mycket kapital som finns. Slutsatsen som kunde dras var att det enda statistiskt signifikanta samband som kunde hittas var mellan det sociala kapitalet och subforumet Hem, bostad och familj. Det visade sig så att det är 14% mer sannolikt att socialt kapital finns i subforumet Hem, bostad och familj än att det finns i subforumet Fordon.

This study presents the ways secondary school students and their teachers view representation in religious education lessons and how to use the students as a resource for education. With the help of eight qualitative interviews with three certified religious education teachers and five of their students, material was collected to be analysed and discussed in the light of earlier research and Pierre Bourdieu’s theory on religious and symbolic capital. The results show that the students are all positively inclined towards listening to classmates or other religious practitioners as they inform them of new perspectives. However, the results also show that the students themselves have a tendency to feel uncomfortable when the teacher turns to them for religious thoughts or experiences due to judgements from classmates. In Bourdieu’s terminology it is possible to state that when the teacher recognizes a student's high religious capital this often collides with the student's symbolic capital. This in turn creates a conflict within the student and contributes to feelings such as stress and anxiety. The results also show that the teachers are unaware as to how the students feel about being used as a resource since they both operate in opposite fields and prioritize different capitals. Since the students are positively inclined to listen to different religious thoughts and experiences the religious education classrooms would benefit from elements such as guest speakers and study visits. This would create a classroom impacted by representation with a safe climate that would offer the student increased understanding. When this is accomplished the student would be encouraged to speak up in the classroom without the stressful feeling of receiving judgment from classmates.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta upp effekten av social klass i samband med elevernassocioekonomiska bakgrund relaterat till deras skolframgång. Vår grundläggande frågeställningför arbetet lyder följande: “Hur påverkas elevers skolframgångar av deras sociala klass ochbakgrund?” Problemet som fungerar som en primär bas är att det svenskautbildningssystemet syftar till att ge alla elever en likvärdig utbildning. Med hjälp av tidigarestudier gjorda på det sambandet kunde vi undersöka nyckel komponenterna, som lyfte framförbindelsen mellan de två faktorerna: utbildningsresultat och den socioekonomiskabakgrunden. Metoden som användes för att analysera sambandet mellan de två faktorerna varen genomförd databasundersökning med diverse sökord. Mer specifikt tillämpade vidatabaser som SwePub, Libris, Libsearch och ERIC. Därmed har en sammanställning utförtsav doktorsavhandlingar, litteratur samt valt material för undersökningen kring studien i formav en tabell. I syfte att sortera upp och ge utrymme för enklare hantering av litteraturen samtstöd under arbetets gång. Utifrån granskning och urval av essentiella doktorsavhandlingarsom berör vår frågeställning samt diskuterar liknande socioekonomiska problemformuleringhar vi kunnat redogöra för en utgång som konstaterar att det är fler faktorer än enbart densocioekonomiska bakgrunden som påverkar elevers skolframgång.. Resultatet av vår översikthar påvisat att social klass och dess påverkan på skolframgång har ett samband på ett socialt,kulturellt och ekonomiskt plan. Elevers sociala klass och bakgrund i form av föräldrar belysesvara av den största vikten för att kunna ha en lyckad skolgång i Sverige.