Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman: familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H. Decker och David C. Pyroozs (2013) beskrivning. Det analyserade datamaterialet visar på att de tre sociala faktorerna påverkade de unga männen att upphöra med brott. En fundamental förutsättning för upphörandet var att ha starka och stabila familjerelationer. Vidare var valet av umgängeskrets en viktig faktor när de unga männen tog avstånd från den kriminella sfären. Även investeringar i arbete och studier stärkte deras sociala band till andra delar av livet vilket tyder på att sysselsättning har varit av betydelse för upphörandet med brottsliga handlingar. Positiva sociala relationer tillförsåg ungdomarna med resurser som skapade förutsättningar för de att utveckla ett positivt socialt kapital, vilket i sin tur ökade deras involvering i majoritetssamhället. Av studien framgår att familjen var en grundläggande och avgörande faktor som påverkade de unga männen att lämna en kriminell livsstil. Familjen och resurser som fanns tillgängliga genom dessa relationer utgjorde basen för hur andra delar av informanternas tillvaro utvecklade sig och var utgångspunkten för deras reflekterande kring de andra två undersökta sociala faktorerna.

Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster. Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument. Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde. Underlaget för bedömningar grundades främst på rekommendationer och egna funderingar. Bedömningsunderlaget för partnerföretagen utgjordes i första hand av överslag i form av huvudberäkningar.

Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29. För att delta i verksamheten ska individen vara beroende av försörjningsstöd samt ha ett hinder av någon form, t ex. psykisk ohälsa. Uppsatsen utgår från den symbolisk interaktionistiska traditionen med inslag av teorin om symboliskt kapital. Tillvägagångssättet har en kvalitativ grund med semistrukturerad intervju, där åtta deltagare på Catch Up intervjuades. Resultatet visade att uppmärksamheten individerna får från Catch Ups personal gör att de kan ändra sin attityd gentemot sig själv och samhället till mer positivt. Dessutom ökar och effektivera de sin kommunikationsförmåga samt skapar en större tillit till sin sociala kontext.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa. Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002. Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande. För passivt deltagande är hög tillit till riksdagen förknippad med en större sannolikhet till deltagande. Som uppslag till fortsatt forskning diskuteras bland annat varför nätverk tycks påverka deltagande, och hur tillit kan verka i relation till nätverk. Även vikten av att separera olika delar av det sociala kapitalet och studera vilken effekt var och en av dessa har förs fram.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjälp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppväxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande människor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos föräldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nätverk samt hälsa och välmående. Vilket vi sedan analyserade med hjälp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö än deras egen hemmiljö har påverkat dem positivt. Även deras avhållsamma inställning till alkohol och droger samt deras starka ansvarskänsla har påverkat deras totala sociala kapital positivt. / The purpose of this qualitative interview study was to research with the help of sociological theories the reasons why resilient children despite a destructive childhood can evolve to social functioning humans. Resilient children in this study have grown up with addiction and/or mental illness among parents in childhood. Data was collected by semi structured interviews with four different themes: the social heritage, education and work, social network and health and well-being. Which we analyzed with the help of the theoreticalframeworks, Antonovskys theory Salutogenesis and Bourdieus Reproduction theory. The results showed that the presence of safety figures in childhood as well as the opportunity to experience a different family dynamic and another environment than their own home environment has affected them positively. Even their abstinence approach to alcohol and drugs, and that they have a strong sense of responsibility has affected their overall social capital positively.

The purpose of this study is to examine how individuals' social capital can affect the opportunities for finding a job. That is, what benefits social contacts can provide in the hunt for a new job. The main questions that will be answered throughout this study are: - Of what importance are social contacts when looking for a job? - What are the advantages and disadvantages that the respondents present with recruitment thru informal channels/social contacts? -What are the advantages and disadvantages that social contacts can provide in terms of personal recommendations when looking for a job according to the recruiters? The study is based on five qualitative interviews with mainly recruiters from various parts of the labor market. The collected empirical data that the study has yielded indicate that individuals' social capital of the highest degree is crucial for the opportunities they have to find a job. Individual contacts are increasingly important to be able to move between jobs in the labor market. If you have contacts that can also recommend you have a tremendous advantage over other applicants. The study shows that social contacts are extremely important, sometimes even more important than competence. / Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse socialt kapital har för möjligheten att få ett arbete. Med andra ord undersöks vilka konkreta fördelar sociala kontakter kan ge i jakten på ett nytt arbete. Mina frågeställningar som har besvarats under studiens gång är: - Hur viktigt är det med sociala kontakter i samband med att man söker ett arbete? - Vilka för- och nackdelar lyfter respondenterna fram med rekrytering via informella kanaler/sociala kontakter? - Vilka för- och nackdelar kan sociala kontakter ge i form av personliga rekommendationer när man söker ett arbete enligt rekryterarna? Den insamlade empirin som undersökningen har inbringat visar att individers sociala kapital av allra högsta grad är avgörande för vilka möjligheter man har att hitta ett arbete. I allt större omfattning sker rekrytering via informella kanaler där utvecklingen av sociala medier bidragit till att sökvägarna har expanderat explosionsartat och inte längre är lika begränsade. Därför blir individers kontaktnät allt viktigare för att kunna röra sig mellan olika arbeten på arbetsmarknaden. En person med ett stort socialt nätverk får därmed fler ingångar/ möjligheter till skillnad från en person som inte har det. Har individen kontakter som dessutom kan rekommendera så ges en oerhörd fördel gentemot andra sökanden. Denne får en helt annan uppmärksamhet och i många fall också en direkt chans på jobbet. Jag syftar här till en intervju, en intervju som är väldigt få förunnat då högen med ansökningar till de lediga tjänsterna har en tendens att bli höga. I undersökningen framkommer det att sociala kontakter är extremt viktiga, ibland även viktigare än kompetens.

The aim of this study was to investigate how four families in the Stockholm area reason, what kind of preconception they have and what their horizon of expectations is when they make the choice between sending their children to the profile class of municipal/free schools and sending them to the general classes in those schools. The main research questions asked were: What kind of preconception do the parents have about profile classes? What reasons do the interviewed parents have to send their children to a profile class? What are the interviewed parent’s expectations of the profile class choice? The study is built on qualitative interviews with the parents of the families. The empirical data has been analyzed using a framework of theories drawing on the theory of reproduction, the forms of social capital, the ideas created from the word profile and elite and the horizon of expectations. The results show that the parents of the families have a similar degree of preconception about profile classes. They presumed they were better than the general classes and had better teachers. The reasons they voice about the choice of classes are that they would like the children to have better way of life than themselves and that profile classes improve and nurture further studies through discipline and concentration improving assignments and activities. Their expectations were better conditions for further studies, reaching a higher social status through acquiring better tools and a better technique of studying.

Det finns många miljömässiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i västvärlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion är en företeelse som fått allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebär ett sätt att förändra konsumtionsmönstren genom att dela på materiella tillgångar. I den här pilotstudien intervjuades sju personer. Fem av dessa har valt att delta i Swinga Bazaar, en nystartad digital tjänst för kollaborativ konsumtion av föremål. De begränsningar som framkom gällande ägodelar kan delas upp i två slag: Hinder, alltså något som gör att respondenten tvekar eller avstår från att delta, och förebehåll, vilket innebär att de kan delta men på vissa villkor. Mest frekvent förekommande var förbehåll angående vem respondenterna kunde tänka sig att låna/hyra ut till. En slutsats är därför att man bör anpassa digitala tjänster för kollaborativ konsumtion till att ta detta resultat i beaktande; användarna bör ges möjlighet att välja att låna/hyra ut bara till personer de känner sedan tidigare. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka drivkrafter bakom valet att delta i kollaborativ konsumtion. När det gällde Swinga Bazaar var sociala relationer viktigast, men även när det gällde den generella synen på kollaborativ konsumtion angavs sociala aspekter som en av de viktigaste fördelarna. Därför är en slutsats att de aktiva användarna är viktiga som förebilder. De bör involveras i arbetet för att locka ännu fler att delta. Andra fördelar med kollaborativ konsumtion som framkom i intervjuerna var bland annat miljöskäl och möjligheten att spara pengar samt ett mer effektivt nyttjande av egna och andras ägodelar. Denna bredd av motiverande faktorer möjliggör olika tilltalssätt för att locka fler människor till att delta. / There are many social and economic downsides to the consumption patterns that have developed in the Western world. This has lead to an increased awareness·of the problem. Collaborative consumption is a phenomen that is gaining traction thanks to modern technology and the internet. It represents one way of changing consumption patterns by sharing tangible assets. In this pilot study, seven people were interviewed. Five of these have chosen to participate in Swinga Bazaar, a newly established digital service for collaborative consumption of goods. The limitations that emerged regarding belongings can be divided into two kinds: obstacles, that is, something that makes the respondent hesitate or refrain from participating, and restrictions, which means they can participate but under certain conditions. The most frequently occurring restriction concerned who the respondents were willing to lend or rent to. One conclusion is therefore that one should adapt digital servives for collaborative consumption to consider this result; the users should be given the option to lend/rent only to people with whom they are already familiar. Another aim with the study was to investigate the driving forces behind the choice to participate in collaborative consumption. In the case of Swinga Bazaar, social relations were the most important. But also concerning the general view of collaborative consumption, social aspects were identified as one of the most important benefits. Therefore, one can draw the conclusion that the active users are important as role models. They should be involved in the work to encourage even more people to participate. Other benefits of collaborative consumption emerging from the interviews were environment reasons and the possibility to save money as well as a more efficient use of their own and others belongings. This breadth of motivating factors enables different ways to attract people to take part.

Förutsättningar för inkorporation – upplevelsen av möjligheten är en studie, skriven av Hanna Öfors, som sätter fokus på invandrares upplevelse av sin möjlighet att bli en del av det svenska samhället. Detta har gjorts genom fyra djupintervjuer med invandrare som har kommit till Sverige i vuxen ålder och som kan betraktas som relativt sätt tillfredsställande fall, om deras egna upplevelser.  Studiens syfte är att teckna en bild av hur nysvenskar upplever sin inkorporationsprocess och möjlighet till delaktighet i det svenska samhället.  Dessutom är studiens strävan att identifiera vilka komponenter som är av betydelse för en upplevelse av delaktighet respektive utanförskap. Den teoretiska referensram som studien utgår ifrån innefattar dels kapitalteori med särskilt fokus på socialt kapital, och dels av teorier om delaktighet och utanförskap samt identitet, vilket har infogats som komplement till dig förstnämnda. Den tidigare forskning som presenteras lyfter fram äktenskap och samboskap som positivt för inkorporationen. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att individen har ett högt socialt kapital inom minst ett fält för att hen ska kunna känna delaktighet och tillhörighet i det svenska samhället.  Att ha ett arbete lyfts av flera informanter fram som extra viktigt för denna möjlighet.  Vidare visar resultatet också, vilket understöds av tidigare forskning, att en relation, såsom äktenskapet, innebär ett ökat socialt kapital och därmed ökad möjlighet till delaktighet och tillhörighet i det svenska samhället. Genom att ta reda på vad som förutsätts för att en inkorporationsprocess skall upplevas som tillfredsställande skulle det kunna bli möjligt att påverka diskursen kring invandring och inkorporation i en positiv och mer gynnsam riktning för de individer som framgent kommer till Sverige. / Conditions for incorporation – experience of possibility is a study written by Hanna Öfors. It focuses on immigrants and their experience of the possibility to be included as a part of the Swedish society. This is done, by interviewing four people who moved too Sweden as grownups and whom, relatively speaking, could be looked at as cases of satisfying incorporation,   about their experiences of incorporation. The purpose of this study is to investigate and understand how immigrants look at their incorporation process and the degree to which it is possible for them to be a part of the Swedish society. Moreover, it is meant to identify the components that are important for them to feel included in or excluded from the Swedish society.  The frame of reference that this study is based on is built on three components, capital theory, concentrated on social capital, and theories about participation, alienation and identity. The three latest terms has added as a complement to capital theory. Recent research says that partnership and marriage has a positive effect on incorporation.    The results show that an individual ought to have a large amount of social capital, in at least one field, for them to feel a part of the Swedish society.  Employment is pointed out to be an extra important factor for this possibility. It is also shown that a relationship, such as marriage, leads to an increase in social capital. The same results are also proved in earlier studies.  By finding what is needed, for an incorporation process to be satisfying, it could be possible to influence the discourse around immigration and incorporation in a positive way. Hopefully this could lead to more favorable conditions for immigrants in the future.

Följande undersökning har utgått från ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer. Den är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, har kodats efter marginalmetoden, analyserats genom ad hoc och tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Deltagarna som gav undersökningen dess karaktär var Sandra, Emelie, Johanna, Erik, Jonathan och Kalles subjektiva uppfattning av undersökningens fenomen. Syftet med undersökningen var att belysa vilka strategier de använder för att göra sig anställningsbara. Teorier som undersökningen bygger på är Bourdieus kapital, habitus och fält; Granovetters betydelse av kontaktnät och Goffmans framträdande. Undersökningens resultat visar att deltagarnas strategier för att finna jobb är via kontakter och jobbförmedlingssajter. För att få ett jobb, förutsätter deltagarna att man har kontakter, utbildning och arbetslivserfarenhet. Strategierna för att behålla jobbet är främst att hålla sig attraktiv på arbetsplatsen genom bra prestation och god attityd. Strategier när deltagarna söker jobb är i allmänhet att hålla sig förberedda, anpassa sig och agera förebyggande utifrån enskild situation. Arbetsmarknaden upplevs generellt av deltagarna som hård i den bemärkelsen att det är svårt att få jobb, framförallt för dem utan utbildning och arbetslivserfarenhet. Deltagarna upplever överlag att deras egna möjligheter till att få ett arbete är goda.