<p>Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan två elevgrupper som har valt två olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensätter deras maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus grundläggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i använt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid där jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet både fysiskt och verbalt på olika sätt. Jag har även utfört gruppintervjuer med elever från bägge klasserna för att få reda på mer om deras värderingar och åsikter. Studien visar på att de skillnader som finns i stiluttryck mellan grupperna samt hur de iscensätter maskulinitet har att göra med vilket värde de ger dessa två faktorer. Medan utseendet hos killarna från handbollsprofilen värderas högt på olika sätt diskuteras det knappt hos den andra gruppen. En liknande skillnad i värde finns det i vikten och inställningen till skolan där killarna från Naturkunskap och matematikprofilen värdesätter skolan utifrån deras tro på utbildning så anser den andra gruppen att skolan mer eller mindre är ett hinder för deras utövande av handboll. Det visar sig att det finns skillnader i hemmiljöerna mellan de två grupperna som bland annat kan ses som en förklaring till den skillnad som vi får se i uppsatsen.</p>

Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan två elevgrupper som har valt två olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensätter deras maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus grundläggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i använt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid där jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet både fysiskt och verbalt på olika sätt. Jag har även utfört gruppintervjuer med elever från bägge klasserna för att få reda på mer om deras värderingar och åsikter. Studien visar på att de skillnader som finns i stiluttryck mellan grupperna samt hur de iscensätter maskulinitet har att göra med vilket värde de ger dessa två faktorer. Medan utseendet hos killarna från handbollsprofilen värderas högt på olika sätt diskuteras det knappt hos den andra gruppen. En liknande skillnad i värde finns det i vikten och inställningen till skolan där killarna från Naturkunskap och matematikprofilen värdesätter skolan utifrån deras tro på utbildning så anser den andra gruppen att skolan mer eller mindre är ett hinder för deras utövande av handboll. Det visar sig att det finns skillnader i hemmiljöerna mellan de två grupperna som bland annat kan ses som en förklaring till den skillnad som vi får se i uppsatsen.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta påverkar varje människa på ett eller annat sätt. Vi valde att använda oss av intervjuer som metod i vår undersökning för att få samtal kring ämnet. Valet av skolor grundar sig på att en av författarna har gjort sin verksamhetsförlagda tid på en av skolorna, den andra av oss känner även till denna skola väl. Vi valde den andra skolan eftersom de har en musikinriktning.Resultatet visar att det finns en del likheter men också skillnader i hur man arbetar med språkutveckling på de olika skolorna. Pedagogerna som arbetar i klassen med musikprofil menar att en språkutveckling med musik som didaktisk redskap är en viktig förutsättning för att barnen ska lära sig nya ord, tal och annat som ligger till grund för språket. Här menar de att sången utvecklar rösten och att detta i sin tur utvecklar språket. De anser också att det är viktigt att integrera musiken med övriga ämnen. Tidigare forskning styrker denna teori och menar att en integrering underlättar och fördjupar begreppsförståelsen. Den andra pedagogen menar att det finns mångaolika sätt att uttrycka sig på och att varje enskild pedagog måste hitta det sätt som passar henne/honom bäst. Detta i sin tur bidrar till en utveckling av språket.

The aim of this study was to investigate how four families in the Stockholm area reason, what kind of preconception they have and what their horizon of expectations is when they make the choice between sending their children to the profile class of municipal/free schools and sending them to the general classes in those schools. The main research questions asked were: What kind of preconception do the parents have about profile classes? What reasons do the interviewed parents have to send their children to a profile class? What are the interviewed parent’s expectations of the profile class choice? The study is built on qualitative interviews with the parents of the families. The empirical data has been analyzed using a framework of theories drawing on the theory of reproduction, the forms of social capital, the ideas created from the word profile and elite and the horizon of expectations. The results show that the parents of the families have a similar degree of preconception about profile classes. They presumed they were better than the general classes and had better teachers. The reasons they voice about the choice of classes are that they would like the children to have better way of life than themselves and that profile classes improve and nurture further studies through discipline and concentration improving assignments and activities. Their expectations were better conditions for further studies, reaching a higher social status through acquiring better tools and a better technique of studying.