Följande arbete är en kvalitativ studie om digitalt utanförskap bland äldre och om det har förändrats i och med isoleringen som blev en följd av coronapandemin. Tidigare forskning visar att den äldre generationen i Sverige är de som använder internet minst och att de ofta behöver hjälp från familj eller vänner för att kunna utföra nya uppgifter på internet. De över 70 år blev klassade som riskgrupp under år 2020 när coronapandemin bröt ut i Sverige. Studien ämnar därför att studera om äldre i Sverige upplever att det digitala utanförskapet har påverkats av coronapandemin.  Empirin till studien togs fram med hjälp av en fokusgrupp som kvalitativ metod, och studien metodutvecklade fokusgrupp genom att testa ramverktyget i en tid där inte alla delar i metoden kunde tas hänsyn till. Fokusgruppen bestod av fem personer som alla var 70 år eller äldre och eftersom fokusgruppsintervjun utfördes under coronapandemins andra våg tog den plats utomhus och med minst två meters avstånd mellan deltagarna.  Resultatet av studien visar att fokusgruppsdeltagarna inte uppfattade att de lever i ett digitalt utanförskap och de anser att coronapandemin inte har påverkat deras internetvanor. Deltagarna var mätta på information om coronapandemin och använder traditionella medier som radio och tv i större utsträckning än internet när det kommer till informationssökning. I studiens analys kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt teorierna Uses and Gratifications Theory (UGT) och Digital Divide. Vidare diskuteras studiens resultat och analys som visar att digitalt utanförskap korrelerar med socialt utanförskap, och en slutsats som dras är att ingen av deltagarna uppfattar att de lever i ett digitalt utanförskap eftersom de har nära relationer och lever i en tvåsamhet. Vidare slutsatser av studien är att information om coronapandemin har funnits att tillgå i alla typer av medier, vilket har gjort att äldre har fortsatt använda traditionella medier som primärkälla. / The following research is a qualitative study of digital exclusion among the elderly. The study aims to investigate if isolation due to the coronavirus has affected the digital exclusion among the elderly in any way. Previous research shows that the elderly in Sweden are the ones who use the internet the least and that they often need help from family or friends to be able to perform new tasks on the internet. Those over 70 years old are more at risk of getting dangerously ill from the coronavirus and in Sweden they were told to isolate themselves. Therefore, this study intends to investigate if elderly people in Sweden consider that the isolation has affected their perception of digital exclusion. The empirical findings were collected through focus group interviews as a qualitative method, and the study aims to develop focus group as a method by testing the framework in a time when not all aspects could be taken into consideration. The focus group consisted of five people who were all over 70 years of age and since the focus group interview was conducted during the spread of the coronavirus, it took place outdoors and with two meters distance between every participant.  The results of the study show that the focus group participants do not perceive that they are digitally excluded, and they do not believe that the corona pandemic has affected their internet habits. The participants use traditional media such as radio and television more than the internet when it comes to information retrieval. In the analysis-chapter of the study, the empirical findings are compared to previous research and the two theories Uses and gratification theory (UGT) and Digital Divide. Furthermore, the results of the study show that digital exclusion correlates with social exclusion. One conclusion of the study is that none of the participants perceives that they are digitally excluded since they all have close relationships with family and friends. Further conclusions are that information about the corona pandemic has been available in all types of media, and for that reason the elderly have continued to use traditional media as their primary source instead of turning to the internet.

The aim of the study is to investigate how social exclusion is portrayed in four picture books through text and images, and through the interaction between them. The studied picture books are Alla går iväg by Eva Lindström, Lenka by Katalin Szegedi, Pricken by Margret Rey and Snäll by Gro Dahle. The result shows that the social exclusion is described as being caused by different factors. From the analysis it is obvious that the social environment plays a major role and also that both children and adults can be the reason for the exclusion. The picture-book analysis includes a study of how social exclusion based on appearance and invisibility is communicated in text and pictures. This can be done by showing the characters depressed and invisible to the people around them, for example, through resigned looks or captured behind a forced smile.