Spelling suggestions: "subject:"sociocentric"" "subject:"biocentrism""
1 |
Land, du välsignade : Om skolans sångböcker och vad de säger om Sverige, svenskhet och omvärldenBerg, Johan January 2012 (has links)
Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på.
|
2 |
Ubuntu : An analysis of the Political Rhetoric of a Traditional Concept in Contemporary South AfricaEklund, Hanna January 2008 (has links)
No description available.
|
3 |
"Man gör bara inte så!" : En etnologisk studie av moraliskt tänkandeMattsson, Viktor January 2020 (has links)
Cultural anthropologists have noted that humanity’s moral thinking seem to follow certain patterns, irregardless of society. Norms and ethical themes appear to cluster in three distinctive groups of moral rules and concepts. These clusters, or ethics, have been called the ethics of autonomy, the ethics of community and the ethics of divinity. All three are moral discourses, or symbolic systems related to ethics, with the help of which we understand our ongoing experience. Together they form the base in a distinctive cultural morals. The moral systems specific cultures produce will differ, depending on what or which of the ethics one chooses to emphasize. There can be a great discrepancy between an institutionalized moral discourse and a latent counter-discourse. With the help of interviews and theoretical analysis, this paper will show different ways to conceptualize differences between an official, canonized moral discourse and parallel but underground forms of morals in society. This paper, also, wants to show a different way of thinking about ethical questions and contrasting moral cultures.
|
4 |
Jobbcoachningsprocessen ur ett livsformsperspektiv : En livsformsanalys av jobbcoacher och klienter / The Job Coaching Process from a Life Mode perspective : A Life Mode Analysis of Job Coaches and ClientsPersson-Kangas, Joel, Nilsson, Therese January 2013 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka jobbcoachningsprocessen utifrån ett livsformsperspektiv, genom att utföra livsformsanalys på jobbcoacher och klienter. Relationen jobbcoach/klient står i fokus eftersom det existerar en liten mängd forskning inom området, och jobbcoachningens effekt på arbetslösheten i Sverige har på senare tid ifrågasatts. Livsformsanalysen är även bra verktyg för att undersöka vilka värderingar människor har och varför vi väljer att agera på ett visst sätt. Teorin om livsformsanalys utgår ifrån att människor har olika levnadsmönster och uppfattningar om "det goda livet", vilket benämns som att de lever livsformer. Vi har lagt fokus på kärnbegreppen sociocentrism och neokulturation inom livsformsanalysen: Sociocentrism handlar om människans oförmåga att förstå och erkänna andra livsformer än sin egen. Människor strävar alltid efter att hitta rimliga förklaringar till hur verkligheten är beskaffad utifrån sina egna livsformers syn på “det goda livet”. Eftersom människor som lever livsformer har olika uppfattningar om verkligheten uppstår konflikter när uppfattningarna ”krockar” med varandra. Människor försöker då omedvetet försvara den egna livsformens handlingsmönster och värderingar, vilket inom livsformsanalysen kallas för neokulturationsprocess. I C-uppsatsen ska vi undersöka om tendenser till livsformernas sociocentrism och neokulturation av livsformerna villkorar intervjupersonerna handlingar, på ett sådant sätt attjobbcoachningsprocessen påverkas. Vi intervjuade två jobbcoacher och fyra klienter. Vi kom fram till följande resultat: När jobbcoacher och klienter interagerar är det hög sannolikhet för att de lever olika livsformer och därmed tolkar varandra utifrån sina levda livsformers sociocentrism. Sociocentrism framträder i intervjupersonernas livsformsberättelser och ligger till grund för analysen av neokulturationsprocesser, vilka har delats in i tre områden: Arbetsbelastning, arbetslöshet och separation. Olika aspekter av områdena kan påverka jobbcoachningsprocessen på flera sätt: Hög arbetsbelastning kan medföra att jobbcoachen distanserar sig från klienterna; klienternas arbetslöshet kan leda till att jobbcoachningen fungerar som substitut för arbete; separation kan leda till att hemmafrun, som är ovan att arbeta, har svårt att sätta upp yrkesinriktade mål i jobbcoachningen. Områdena ska förstås som avancerade förlopp genom vilka livsformsanalysen delvis kan hjälpa till att förklara varför människor i utsatta situationer (till exempel klienter i jobbcoachningsprogram) agerar på ett visst sätt. Vi har även i undersökningen uppmärksammat skillnader i hur jobbcoachningsprocessen kan påverkas, beroende på vilken kärleksform som jobbcoacher och/eller klienter lever.
|
Page generated in 0.0592 seconds