• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • Tagged with
  • 10
  • 7
  • 6
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Land, du välsignade : Om skolans sångböcker och vad de säger om Sverige, svenskhet och omvärlden

Berg, Johan January 2012 (has links)
Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på.
2

Genushysteri : Feministiska stereotyper i svensk debatt 2009 till 2011

Bohlén, Helena January 2012 (has links)
I denna uppsats undersöks vilka stereotyper om feminism och feminister som förekom i opinionsartiklar i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och på debattsidan Newsmill.se från och med 1 januari 2009 till och med 23 november 2011. Kriterierna var att skribenten tar avstånd från feminism och detta ska ske i artikeln i fråga. Vidare undersöktes vad dessa skribenter menar med jämställdhet om de ser detta som ettmål att eftersträva och hur detta mål ska uppnås utan feminism. Undersökningen tog fasta på begreppen feminism och jämställdhet och en tematisk analys av hur feminister som grupp framställs genomfördes. Utöver vanligt förekommande feministiska stereotyper, som att de är lättirriterade och splittrar kärnfamiljen, framkom även att feminister anses stå för odemokratiska värderingar. Begreppet jämställdhet definierades ofta som en kontrast till feminism och vissa menade att feminismen står i vägen för jämställdheten eller rent av skapar könsdiskrimineringen i samhället. I de fall åtgärder föreslogs handlade dessa mer om att sluta upp med åtgärder inriktade på kön och återgå till det sunda förnuftet än att arbeta aktivt för förändring. Många ansåg att jämställdheten kommer av sig själv bara vi slutar att tala om kön och andra samhällsgrupper. Detta kan ses som ett uttryck för en linjär historiesyn där jämställdhet är ett tecken på att civilisationen går framåt. Jämställdheten, oavsett vad man menar med begreppet, ses av de flesta som ett legitimt ideal och den utveckling som har uppnåtts kan inte gå tillbaka.
3

Social Identity in Social Media : A Qualitative study on Upper Secondary Students Experiences in Social Media

Blücker Bäckström, Viktor, Peolsson, Victor January 2014 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrån Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar på sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska välbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas användning av sociala medier till stor del berodde på att andra i deras umgängeskrets var aktiva, att informanterna upplevde kränkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende på sociala medier. Allt material bearbetades utifrån Burnards (1991) innehållsanalys där författarna utifrån empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olämpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet. I diskussionsavsnittet diskuterade författarna resultatet med utgångspunkt utifrån den tidigare forskningen samt SIT. Här diskuterades bland annat att både tidigare forskning samt föreliggande resultat har funnit att individer upplevde en trygghet i att diskutera ämnen av mer kontroversiell karaktär bakom en skärm.
4

Att hålla fast vid sitt eget beslut : Beslutskonsolidering och attribuering beroende på majoritets- eller minoritetstillhörighet

Hagberg, Magnus January 2009 (has links)
<p>Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet. Tendensen var dock inte signifikant. Personer med en annan åsikt bedömdes som mer påverkade av andra än man själv eller personer med samma åsikt. Deltagare i minoritet blev dock mer säkra på beslutet vilket kan tolkas som konsolidering.</p>
5

Uppklädd, nerklädd, normalklädd : Ungdomars syn på kläder och beteende / Up dressed, down dressed, normal dressed : The young people´s sight on clothing and behavior

Johansson, Kristian January 2008 (has links)
<p>Syftet med studien är att ta reda på hur ungdomarna tänker kring sin och andras klädsel och beteende, samt om dessa fenomen påverkar hur de blir uppfattade. Syftet är även att ta reda på för vem ungdomarna klär sig. Som metod genomfördes tre fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, social identitetsteori och identitet.</p><p>Från analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klär sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom även att kläderna är det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men även att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ”normalnorm”. Genom intervjuerna framkom det att klädsel och beteende har mindre betydelse med tiden. Efter en längre tid får personligheten en större betydelse. Då klär sig gruppen inte längre för den grupp de tillhör utan de klär sig istället för de individer som inte är del av den egna gruppen.</p>
6

I gränslandet mellan svensk frikyrka och tysk nazism : Frikyrkans förhållningssätt till nazismen i Vecko-posten, Missions-Baneret och Bibliskt Månadshäfte 1933, 1938, 1939 och 1945 ur ett sociologiskt perspektiv

Törn, Andreas January 2007 (has links)
<p>Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.</p>
7

I gränslandet mellan svensk frikyrka och tysk nazism : Frikyrkans förhållningssätt till nazismen i Vecko-posten, Missions-Baneret och Bibliskt Månadshäfte 1933, 1938, 1939 och 1945 ur ett sociologiskt perspektiv

Törn, Andreas January 2007 (has links)
Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.
8

Att hålla fast vid sitt eget beslut : Beslutskonsolidering och attribuering beroende på majoritets- eller minoritetstillhörighet

Hagberg, Magnus January 2009 (has links)
Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet. Tendensen var dock inte signifikant. Personer med en annan åsikt bedömdes som mer påverkade av andra än man själv eller personer med samma åsikt. Deltagare i minoritet blev dock mer säkra på beslutet vilket kan tolkas som konsolidering.
9

Uppklädd, nerklädd, normalklädd : Ungdomars syn på kläder och beteende / Up dressed, down dressed, normal dressed : The young people´s sight on clothing and behavior

Johansson, Kristian January 2008 (has links)
Syftet med studien är att ta reda på hur ungdomarna tänker kring sin och andras klädsel och beteende, samt om dessa fenomen påverkar hur de blir uppfattade. Syftet är även att ta reda på för vem ungdomarna klär sig. Som metod genomfördes tre fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, social identitetsteori och identitet. Från analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klär sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom även att kläderna är det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men även att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ”normalnorm”. Genom intervjuerna framkom det att klädsel och beteende har mindre betydelse med tiden. Efter en längre tid får personligheten en större betydelse. Då klär sig gruppen inte längre för den grupp de tillhör utan de klär sig istället för de individer som inte är del av den egna gruppen.
10

Social interaktion i den minimala gruppsituationen leder inte till mer särbehandling

Wiklund, Sofia, Olin, Cecilia January 2017 (has links)
Individer har en systematisk tendens att favorisera medlemmar i ens egen grupp och diskriminera de som tillhör en annan grupp, trots minimala grunder för gruppindelning. Denna studie syftar till att undersöka om social interaktion mellan individer i grupper påverkar denna särbehandlingstendens. I sådana fall, kan detta komma att yttra sig genom bland annat skillnader i kunskapsutbyte och spridning av information mellan de anställda på en arbetsplats. Grupper delades in slumpmässigt och särbehandlingen mättes via poängfördelning. Datainsamlingen skedde via både experiment (n = 41) och enkät (n = 135) samt med tre olika nivåer av social interaktion. Undersökningsdeltagarna fördelade mer poäng till sin egen grupp, än till den andra gruppen. Däremot påverkade varken grad av social interaktion eller typ av metod poängfördelningen. Vid samtliga tillfällen var det mellan en tredjedel till strax över hälften av undersökningsdeltagarna som särbehandlade. Slutsatsen är att även vid en slumpmässig gruppindelning så kommer en särbehandlingstendens att ske.

Page generated in 0.0578 seconds