Abstract This thesis explores Henri Tajfel’s Social Identity Theory (1981) with a specific focus on the process of self-categorization. Tajfel’s theory provides the theoretical framework to understand the social category of Métis as a social group. Eight self-identified Métis adults were interviewed individually utilizing a semi-structured interview to explore their Métis self-identification and operationalize the conceptual framework. The three main research questions used to develop the conceptual framework are: 1) what are Métis characteristics?, 2) Do self-identified Métis adults evaluate the Métis group to which they identify as positive, negative or both?, 3) Do self-identified Métis adults feel like they fit in or belong to the Métis group? Both open ended and closed ended questions were used to explore Métis adults’ perspectives related to their social self-categorization. Data were analyzed; conclusions were drawn and verified utilizing the recommendations of Miles and Huberman (1994). Findings were theoretically interpreted utilizing the social identity perspective. The study’s results support the use of Tajfel’s theoretical conception of a group as a conceptual framework in understanding the experience and perspective of the Métis participants in this study. / May 2009

Abstract This thesis explores Henri Tajfel’s Social Identity Theory (1981) with a specific focus on the process of self-categorization. Tajfel’s theory provides the theoretical framework to understand the social category of Métis as a social group. Eight self-identified Métis adults were interviewed individually utilizing a semi-structured interview to explore their Métis self-identification and operationalize the conceptual framework. The three main research questions used to develop the conceptual framework are: 1) what are Métis characteristics?, 2) Do self-identified Métis adults evaluate the Métis group to which they identify as positive, negative or both?, 3) Do self-identified Métis adults feel like they fit in or belong to the Métis group? Both open ended and closed ended questions were used to explore Métis adults’ perspectives related to their social self-categorization. Data were analyzed; conclusions were drawn and verified utilizing the recommendations of Miles and Huberman (1994). Findings were theoretically interpreted utilizing the social identity perspective. The study’s results support the use of Tajfel’s theoretical conception of a group as a conceptual framework in understanding the experience and perspective of the Métis participants in this study.

Abstract This thesis explores Henri Tajfel’s Social Identity Theory (1981) with a specific focus on the process of self-categorization. Tajfel’s theory provides the theoretical framework to understand the social category of Métis as a social group. Eight self-identified Métis adults were interviewed individually utilizing a semi-structured interview to explore their Métis self-identification and operationalize the conceptual framework. The three main research questions used to develop the conceptual framework are: 1) what are Métis characteristics?, 2) Do self-identified Métis adults evaluate the Métis group to which they identify as positive, negative or both?, 3) Do self-identified Métis adults feel like they fit in or belong to the Métis group? Both open ended and closed ended questions were used to explore Métis adults’ perspectives related to their social self-categorization. Data were analyzed; conclusions were drawn and verified utilizing the recommendations of Miles and Huberman (1994). Findings were theoretically interpreted utilizing the social identity perspective. The study’s results support the use of Tajfel’s theoretical conception of a group as a conceptual framework in understanding the experience and perspective of the Métis participants in this study.

No description available.

No description available.

I förskolan finns det två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Förskolan har blivit en egen skolform som fått egen läroplan som reviderats och fått tydligare riktlinjer för förskollärare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven på personalen höjts. Med utgångspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka närma oss en förståelse för hur de båda yrkeskategorierna ser på sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar också hur de tänker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas två yrkeskategorier i förskolan? För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua tre förskollärare och tre barnskötare från olika arbetslag. Studien visar att förskollärare och barnskötare inte gärna uttalar några tydliga skillnader i yrkesrollerna. En anledning till detta kan vara att det skett en kompetensutjämning vilket innebär att man känner lojalitet i arbetslaget och därför lägger sig på minsta gemensamma nivå trots olika kompetenser. Trots att de gärna inte vill uttala några skillnader blir det tydligt att de faktiskt ser skillnader mellan yrkeskategorierna. Studien visar även att språket är en central del i identitetskonstruktionen, i talet om sin kompetens och yrkesroll urskiljer man sig från de andra. Vidare finns det en allmän uppfattning om att en yrkeskategori vore det optimala och att detta är ett rimligt mål att sträva mot.

Individer har en systematisk tendens att favorisera medlemmar i ens egen grupp och diskriminera de som tillhör en annan grupp, trots minimala grunder för gruppindelning. Denna studie syftar till att undersöka om social interaktion mellan individer i grupper påverkar denna särbehandlingstendens. I sådana fall, kan detta komma att yttra sig genom bland annat skillnader i kunskapsutbyte och spridning av information mellan de anställda på en arbetsplats. Grupper delades in slumpmässigt och särbehandlingen mättes via poängfördelning. Datainsamlingen skedde via både experiment (n = 41) och enkät (n = 135) samt med tre olika nivåer av social interaktion. Undersökningsdeltagarna fördelade mer poäng till sin egen grupp, än till den andra gruppen. Däremot påverkade varken grad av social interaktion eller typ av metod poängfördelningen. Vid samtliga tillfällen var det mellan en tredjedel till strax över hälften av undersökningsdeltagarna som särbehandlade. Slutsatsen är att även vid en slumpmässig gruppindelning så kommer en särbehandlingstendens att ske.

This paper aims to address possible psychoanalytical explanations for the heinous acts in which terrorists, particularly ISIS, engage. It focuses on Harold D. Lasswell’s principles of the id, ego, and superego as well as Tajfel and Turner’s social identity theory. Within the framework of these two theories, relevant psychological and social psychological theories are discussed in order to explore a possible connection between the psyche of violent perpetrators and their actions. By exploring these connections, I find that there may be more nuanced psychological explanations for these violent acts, which could lead to new methods of weakening perceived biases, intergroup conflicts, and extremist behavior.