Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare säger om och på vilket sätt digitala verktyg stödjer språkutveckling hos barn. Vi valde att undersöka detta område då digitalisering ökar i dagens samhälle och är ett framtida verktyg för barn. Vi har även ett eget intresse att undersöka hur språkutveckling kan stödjas med digitala verktyg.  Studiens ramverk grundar sig i den sociokulturella teorins perspektiv med fokus på barns användning av digitala verktyg vid språkutveckling i sociala sammanhang.   Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att se hur förskollärare använder de digitala verktyg som finns att tillgå på förskolan för att stödja barns språkutveckling. Vi valde att göra intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor på vår egen enhet. Intervju som metod valdes för att få fler svar och följdfrågor kunde ställas till respondenterna som på så vis kunde utveckla sina svar.   Resultatet visade att digitala verktyg kan främja språkutveckling genom att bland annat använda sig av språkappar på lärplattor och med detta skapa möjligheter till diskussion och reflektion. Genom att reflektera tillsammans när till exempel kunskap söks på digitala verktyg stöds barns språkutveckling. En respondent upplevde dock att den ekonomiska aspekten kunde begränsa utbudet och användandet av digitala verktyg. Möjligheter med digitala verktyg lyfts också upp i resultatet där bland annat barnen blev producenter när digitala verktygen användes för att skapa en film tillsammans.

Examensarbetets syfte är att med utgångspunkt i sociokulturella teorier och teorier om informellt lärande få en fördjupad kunskap kring informellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningarna är: vad är och hur sker informellt lärande, enligt fritidspedagogerna, i fritidshemmets verksamhet? Och hur ter sig det informella lärandet i fritidshemmet med utgångspunkt i sociokulturella teorier? De sociokulturella teorier som använts kommer ifrån Roger Säljös tolkningar och begrepp. Metoderna som använts är intervjuer och observationer. Intervjuerna har använts för att besvara första frågan i frågeställningen och har genomförts individuellt med två fritidspedagoger och i par med två fritidspedagoger. Observationerna besvarar andra frågan och genomfördes på tre fritidshem där situationer för informellt lärande har studerats. Det samlade resultatet av observationerna och intervjuerna är, generellt sett, att informellt lärande på fritidshemmen främst sker i barnens samspel med varandra, i deras communities of practice.