Syftet med denna mikrohistoriska studie var att undersöka långsiktiga och omedelbara förändringsprocesser i Gunnarskogs sockens självstyre i samband med kommunalreformen 1862. Studien antar en kvantitativ analys av sockenstämmoprotokollen för att skapa en översiktlig bild av källmaterialet för att sedan göra en tolkning av beräkningarna samt en mer ingående kvalitativ tolkning av källmaterialet där beräkningarna kan ge indikationer på saker som rör frågeställningen. Studiens frågeställning består av följande frågor: Vilka omedelbara konsekvenser fick kommunalreformen 1862 för socknens självstyre i Gunnarskog? Vilka långsiktiga konsekvenser fick kommunalreformen 1862 för socknens självstyre i Gunnarskog? Skiljer sig dessa förändringar från andra socknar i Sverige under samma period? Studiens resultat ger svar på frågorna som ställs och både långsiktiga och omedelbara konsekvenser syns tydligt i den kvantitativa underökningen. När det gäller kommunalreformens omedelbara konsekvenser visar resultatet att över hälften av sockenmännen innan reformen byttes ut i samband med reformen, antal stämmor per år sjönk drastiskt och en stabilare sockenstämma där samma personer i högre grad än tidigare var närvarande på flera stämmor. De långsiktiga konsekvenserna blir mycket tydliga när man jämför 1852 och 1872. En ökande trend av reglering, rutinisering och formalisering syns genom färre stämmor, färre ärenden per stämma och flera valrelaterade stämmor. Det nya ombudsmannasamhället präglar Gunnarskog, där val till ombudsmän och representanter får större utrymme på stämmorna. Förändringsprocessera som påvisas för Gunnarskog följer en trend som liknar andra socknar i Sverige under samma period. Det som dock skiljer sig är de omedelbara konsekvenserna reformen fick för Gunnarskog. Medan de styrande personerna i andra socknar tenderade till att fortsätta styra på samma sätt före och efter reformen, så byttes över hälften av sockenmännen ut från året före reformen till året efter.

This study examines the view of the people, unemployed in the city of Växjö during the period from 1820 to 1860. The focuses are on the perspective in which these people where seen by the municipal executive board in the city of Växjö.   The result of this study shows that the rulers had a conservative wiev of them who were unemployed. Usually, the meaning was that their situation was only caused by their own laziness. Starting “Workinghouse” was the best way solving the problem with them who were unemployed, was the common opinion in the view of the rulers.