Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

No description available.

<p><strong>Síntesis</strong>:</p><p>En esta tesina se analizan las características del lenguaje juvenil entre estudiantes españoles de intercambio en las universidades de Skövde, Linköping y Örebro. De los libros <em>Comunicación y lenguaje juvenil</em> (1989) y <em>El lenguaje de los jóvenes</em> (2002), ambos coordinados por Félix Rodríguez González, se han sacado algunas de las características más frecuentes, como el uso de sufijos y acortamientos y el cambio de código entre los jóvenes. Las características, a su vez, han sido usadas para componer las preguntas de la encuesta.</p><p>Para realizar el estudio, han sido encuestados 50 estudiantes con el fin de ver si sus respuestas se corresponden con lo que se presenta en los libros editados en 1989 y 2002, respectivamente.</p><p>Entre las conclusiones que se han obtenido están que un 86% de los encuestados usan anglicismos u otros extranjerismos cuando hablan, mientras que un 74% creen que, entre otros factores, la radio, la televisión y la red influyen en su modo de hablar.</p><p><strong>Hipótesis</strong>:</p><p>La hipótesis de esta tesina es que las respuestas obtenidas mediante las encuestas, llevadas a cabo en un grupo de estudiantes españoles, se corresponden con las características que están descritas en los libros <em>Comunicación y lenguaje juvenil</em> (1989) y <em>El lenguaje de los jóvenes</em> (2002).</p><p>Los resultados de la encuesta muestran que el lenguaje juvenil, en realidad, refleja el uso de anglicismos, acortamientos y sufijos, al igual que el uso del cambio de código y del cambio de registro que son unas de las características lingüísticas juveniles de las obras arriba mencionadas.</p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka hur svenska används i andraspråksundervisningen i det engelska och spanska klassrummet på gymnasiet, samt om vi kunde identifiera några tydliga skillnader och/ eller likheter mellan en skola med respektive utan språkprofilering. Vi har observerat två engelska- och två spanskalektioner i vardera skola och använt oss av en kvantitativ analysmetod. Resultatet visar att svenska används mer frekvent i det spanska klassrummet jämfört med det engelska och för skilda syften. Vi kunde konstatera att lärarna i det spanska klassrummet främst använde sig av svenska med syfte att förklara eller förtydliga vid olika situationer i undervisningen. I det engelska klassrummet användes däremot majoriteten av svenskan i de fall när läraren undvek att översätta enstaka ord till engelska. Slutligen har vi även kunnat identifiera skillnader mellan skolornas spanska klassrum, där det visade sig att svenska förekommer betydligt mer ofta inom alla kategorier i skolan utan språkprofilerig. Däremot kunde vi inte identifiera några tydliga skillnader mellan de olika skolornas engelska klassrum.       Nyckelord: Andraspråksinlärning, svenska, spanska, engelska, utbildning, kodväxling,

Syftet med denna studie är att undersöka det svenska spanskämnets kanon på gymnasiet, hur den ser ut och hur den förändrats över tid. Detta genom att studera 77 läroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och på så sätt fastställa spanskämnets kanon. En kanon är en term som används inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör läsa och känna till något om. En kanon är långsamt föränderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det är en kollektiv åsikt som ligger till grund för kanon, vilken påverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in på kanonisering av författare, vilka är ”kön”, ”nationalitet” och ”litterära pris”. Dessa maktfaktorer samt läroplaner med tillhörande kursplaner ligger till grund för analysen. Undersökningen är genomförd genom kvantitativ innehållsanalys. Min undersökning visar att kanon för spanskämnet är dominerad av män från Spanien, och för de kvinnor och latinamerikaner som förekommer verkar litterära priser ha större betydelse för kanoniseringen för ämnet. Undersökningens resultat är intressant då det inte tidigare gjorts studier i spanskämnets kanon på gymnasiet. Resultatet är viktigt då det belyser de maktfaktorer som kan ha inverkan på kanonbildning i ett ämne. Det visar även hur klassiker som är mer bestående i en kanon är svårare att tränga undan för att ge plats åt kvinnor och författare från Latinamerika. Dock syns en tendens mot att fler latinamerikaner och fler kvinnor kan komma att ta del av kanon för ämnet i framtiden.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                       Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter.

No description available.

Med bakgrund i att många lärare använder läroböcker i sin undervisning och att skolan ska låta värdegrunden gensomsyra undervisningen så undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de två världsspråken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv då vi ser deras växelverkan i identitetsprocessen som sedan påverkar maktstrukturer i samhället. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska läroböcker undersöka hur fördelningen i texterna är mellan män och kvinnor, mellan olika länder och hur människor framställs utifrån kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska läroböckerna. Metoderna för att uppnå detta syfte bestod av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehållsanalysen att fler män var representerade i båda ämnen och gällande länder var europeiska länder och USA i fokus. I den kritiska diskursanalysen visade resultaten att man gjorde en differentiering mellan beskrivning av män och kvinnor där de tillskrevs olika egenskaper. Man såg också att vissa egenskaper tillskrevs människor av olika etniskt ursprung och att de fick olika mycket utrymme. När vi sammankopplade genus och etnicitet i den kritiska diskursanalysen såg man att böckerna reproducerar en bild där män och kvinnor från olika etniska ursprung har olika förutsättningar i världen. I båda ämnen såg vi att den västerländska mannen fick högre status än de andra grupperna.

Este trabajo  investiga el papel del estado en la creación de nuevos mercados, para esto se analiza el mercado internacional entre Suecia y Latinoamérica. El interés de este estudio parte de la experiencia adquirida del autor en las prácticas de estudios que otorga la Universidad de Estocolmo en una Cámara de Comercio Sueca - Centroamericana (SWECA). El objetivo es investigar el trabajo que realizan las Cámaras de Comercio Latinoamericanas en Estocolmo con el apoyo del estado en la promoción y creación de mercados internacionales entre los países Latinoamericanos y Suecia.

Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009. Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare. I beskrivningen av francotiden observeras en successiv hegemonisk intervention genom vilken en negativ diskurs får hegemoni över en positiv. Läroböckernas benämning av Franco och francotiden genomgår en drastisk förändring vid kalla krigets slut 1990 då de börjar benämnas som diktator och diktatur. Även fascismen kopplas under senare tid samman med diktaturen men beskrivs under hela tidsperioden som våldsam och i negativa ordalag.