<p>Kultur är viktigt inom språkundervisningen. De flesta forskare är överens om är att kultur är inlärd, och resultat av en process, att den kommuniceras via språket och att den är ett socialt samspel. Däremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktställs med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ”fullbordat faktum” där traditioner, vanor, sätt att vara och tänka blandas med fakta om målspråkslandet.</p><p>Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehållet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förändrats över tiden utifrån ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera både texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelämnas. I analysen har också ingått att se vilka delar av den spansktalande världen som står i fokus och om bilden av denna är enhetlig eller varierande.</p><p>Resultatet visar att förändringarna är små mellan åren 1973-2007. Kultur presenteras som faktainformation där den geografiska aspekten dominerar. Spanien är landet som dominerar och bilden är i stort sett enhetlig. Relativt lite om övriga spansktalande länder tas upp men också här dominerar enhetskulturen.</p><p>I de tidiga böckerna presenteras materialet som en förberedelse inför framtiden, ett perspektiv som inte finns i den senaste boken där det mer handlar om interkulturell förståelse här har det således skett en förändring.</p>

No description available.

<p>Resumen</p><p>Los factores que influyen en el aprendizaje son muchas. Los profesores que enseñan una segunda lengua tienen que tener conciencia de cómo los alumnos aprenden y lo que afecta el aprendizaje de cada uno de ellos. En este estudio hemos llevado a cabo una investigación sobre las actitudes de los estudiantes. Hemos relizado encuestas en un colegio español sobre las actitudes hacia el aprendizaje del inglés y en un colegio suecos hacia el aprendizaje del español. El propósito es comparar los dos grupos e investigar la importancia de las actitudes en la enseñaza y mostrar el papel del entorno acerca de las actitudes. Las respuestas de las encuestas han mostrado que los alumnos españoles son más positivos que los suecos. Además vemos que las actitudes de los alumnos son parecidas a las que creen que hay en su entorno. Sacamos la conclusión que el entorno influye en las actitudes y ellas afectan al aprendizaje. Esto nos hace entender la importancia de ser conciente de las actitudes de los alumnos y su entorno como profesor de segundas lenguas.</p>

La Luna en tres obras poéticas de Federico García Lorca trata de atender el significado de la luna en la obra lorquiana. El objetivo es investigar como la luna se presenta en las obras elegidas para ver si solo tiene una significación mortal en la obra lorquiana o si la hipótesis de que la luna tiene una significación variada se cumple. El método es analizar, en primer lugar el Romancero gitano (1928), con ayuda de investigadores anteriores y tratar de entender el sentido de los romances en los cuales la luna se presenta, para que luego se pueda entender el significado de la luna en cada parte. Luego, las respuestas del Romancero gitano se comparan con las respuestas de  Libro de poemas (1921) y Diván del Tamarit (1936). La pregunta es: ¿Tiene la luna, solo una significación mortal en toda la poesía lorquiana, o tiene una significación variada? En estas tres obras la luna aparece como mujer, símbolo de la muerte, metáfora, la misma luna y símbolo de la vida. La luna tiene una significación variada en la obra lorquiana.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen. Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex. möjligheter att resa) när de väljer spanska, å andra sidan de elever som drivs av en kombination av inre och yttre faktorer (t.ex. att det är kul och ger möjligheter att kommunicera). När det gäller synen på den egna språkanvändningen ser man en uppdelning mellan dem som har en stor tillförsikt inför framtiden och dem som är mer skeptiska till om de kommer att ha kvar särskilt mycket kunskaper i ämnet framgent. Det finns även ett visst samband mellan individer som har en positiv syn på sina framtida spanskkunskaper och dem som till viss del drivs av inre faktorer i sitt val av spanska. När det gäller elevernas beskrivning av hur de företrädelsevis studerar framträder en klar skillnad mellan dem som föredrar interaktionsinriktade aktiviteter som samtal, exponering för spanskspråkig kultur etc, och dem som främst fokuserar på individuella aktiviteter så som inlärning av glosor. Även här kan man se ett samband mellan ett stort fokus på interaktionsinriktade aktiviteter, delvis inre faktorer som motiverar valet av spanska och en positiv syn på det framtida språkanvändandet.

No description available.

Kultur är viktigt inom språkundervisningen. De flesta forskare är överens om är att kultur är inlärd, och resultat av en process, att den kommuniceras via språket och att den är ett socialt samspel. Däremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktställs med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ”fullbordat faktum” där traditioner, vanor, sätt att vara och tänka blandas med fakta om målspråkslandet. Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehållet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förändrats över tiden utifrån ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera både texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelämnas. I analysen har också ingått att se vilka delar av den spansktalande världen som står i fokus och om bilden av denna är enhetlig eller varierande. Resultatet visar att förändringarna är små mellan åren 1973-2007. Kultur presenteras som faktainformation där den geografiska aspekten dominerar. Spanien är landet som dominerar och bilden är i stort sett enhetlig. Relativt lite om övriga spansktalande länder tas upp men också här dominerar enhetskulturen. I de tidiga böckerna presenteras materialet som en förberedelse inför framtiden, ett perspektiv som inte finns i den senaste boken där det mer handlar om interkulturell förståelse här har det således skett en förändring.

Denna studie har bestått av 185 enkäter som har besvarats av elever i grundskolans senare år. Syfte med studien var att utreda elevernas attityder till spanska, att se hur valet av spanska hade påverkats av familjens förhållande till resor och spanska, samt att undersöka vad som motiverade eleverna till att läsa spanska. Resultaten visade att attityden bland dessa elever var att det är viktigt att läsa spanska eftersom det är ett stort språk och därför att det är användbart vid resor. Familjens investeringar i just resor spelade stor roll då dessa var vanligt förekommande, speciellt hade många elever varit i Spanien. Studien visade också att mer än var fjärde elev har minst en förälder som talar eller förstår spanska, samt att en stor andel av föräldrarna talar ett annat modernt språk. Det finns med andra ord ett betydande nedärvt språkkapital. Slutligen var det som motiverade elever att läsa spanska att kunna förstå och tala grundläggande spanska vid resor. Få trodde att de skulle få användning får språket i sina framtida arbeten. Valet tycks därmed inte vara nyttoval i den meningen att man ser att användningen av spanska är kopplad till framtida studie- och yrkeskarriärer.

Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan. Överläkaren beskrev i årsberättelsen att Säters hospital klarade sig förhållandevis bra, tack var det paviljongsystemet som möjliggjorde att influensan kunde isoleras.

<p><strong>Síntesis: </strong></p><p>Esta tesina trata de la presencia de voces indígenas en la prensa escrita chilena. Se han sacado artículos de los periódicos <em>El Morrocotudo</em>, <em>La tribuna de los Ángeles</em>, <em>El Mercurio</em> y <em>La Cuarta</em> publicados en un periodo de abril de 2009. Los dos primeros son editados y publicados a nivel regional, mientras que los dos últimos lo son a nivel nacional.</p><p>Este estudio se concentra en la búsqueda de voces indígenas y tiene una hipótesis  como punto de partida. Para responder a la hipótesis del trabajo, se utiliza un método cuantitativo-cualitativo, donde también se muestra la medición de la frecuencia de las voces indígenas.</p><p>En este análisis se examinan las voces encontradas y sus frecuencias. Esta investigación consiste en el análisis del corpus, siguiendo el objetivo principal del estudio: investigar en cuál de los periódicos considerado se encuentra más presencia de voces indígenas. Inicialmente, se tenía la idea de que había diferencias en cuanto al lenguaje periodístico de una línea editorial más bien popular, en comparación a la del lenguaje periodístico utilizado en una línea editorial más conservadora.</p><p>Sin duda, la hipótesis implica estudiar la presencia de las voces y sus frecuencias, pero también el comparar los lenguajes periodísticos y ver en cuáles de los periódicos se han encontrado más ocurrencias de las voces estudiadas.</p><p>El resultado de esta investigación muestra que se hay más presencia de voces indígenas en el periódico <em>La Cuarta</em> que en los otros tres periódicos del corpus. <em>La Cuarta</em> es conocida en Chile como un periódico popular en donde sus periodistas usan un lenguaje más popular y callejero.</p><p>Los resultados muestran, también, que no se han encontrado muchas voces indígenas, pero sí se han constatado diferencias entre los lenguajes periodísticos, en donde, en el lenguaje a nivel más popular se ha documentado una mayor presencia de voces indígenas que en el lenguaje periodístico utilizado por el periódico más conservador.<strong> </strong></p><p><strong>Hipótesis: </strong></p><p>Esta tesina parte de la hipótesis de que existe más presencia de voces indígenas en periódicos populares en Chile que en periódicos con una tendencia más conservadora. Mi hipótesis está basada, en primer lugar, en mi propia sospecha y también en el conocimiento de que existen periódicos que se diferencian por sus lenguajes utilizados.</p><p>Mi pregunta principal es si esta diferencia, en cuanto al lenguaje periodístico, es porque los periodistas utilizan más voces indígenas en sus artículos provenientes de una línea editorial más popular, que los otros periodistas catalogados como conservadores.<strong> </strong></p><p><strong>Objetivo y propósito: </strong></p><p><strong> </strong>El objetivo de esta tesina es comparar cuatro periódicos chilenos, dos a nivel nacional y dos periódicos regionales. El propósito, es tratar de establecer dónde se encuentran más voces indígenas, y estudiar y analizar la frecuencia de esta presencia. Los resultados van presentados en gráficos que muestran la frecuencia de esta presencia, así como las voces encontradas con más ocurrencias.</p><p> </p>