Syftet med detta arbete är att redogöra för vilka attityder som förekommer i spansklärares utsagor beträffande grammatikens roll och utrymme i deras undervisning, metoder för att behandla grammatik samt anledningarna till det tillvägagångssätt som de medger ha. En kvalitativ metod, nämligen ett online frågeformulär som har svarats av fyra verksamma lärare i grundskolan, har använts för att samla in data om deras uttalande och åsikter kring de nämnda frågorna. Resultatet har blivit att de deltagande lärarna är eniga om att uppge grammatiken en viktig roll och en prioriterad plats i sin undervisning och beskriver grammatiken som ett viktigt verktyg som kan underlätta språkinlärning. Metoderna som de säger använda sig av för att inkludera grammatik i undervisningen visar att olika kombinationer av deduktiva, induktiva, explicita och implicita metoder förekommer. Den gemensamma anledningen till att de väljer en sammansättning av metoder är strävan efter anpassning till elevens förmågor, behov och förutsättningar i den svenska skolmiljön.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur Den Andre (Icke Europa och urfolk) framställs i tre läroböcker i spanska. Uppsatsen utgår från teorin om Den Andre av främst Tzvetan Todorov och metoden är textanalys. Resultaten visar att Europa framställs som viktigare än Latinamerika. De latinamerikanska länderna har en stark underrepresentation och även urfolk ges mycket litet utrymme. Urfolks röster görs inte hörda och risk för exotifiering av urfolk finns. Även risk för stereotyper av latinamerikaner finns. Västvärldens våld, koloniseringen av Amerika, utesluts nästan helt.

Att lära sig ett nytt språk är mer än att lära sig tala eller behärska grammatiken, att lära sig ett språk är även att möta och förstå kulturen som språket förmedlar. I detta arbete undersöks vilken bild av den spanska kulturen ur ett antropologiskt och estetiskt perspektiv som läroboken ¡Qué bien¡ förmedlar. Här undersöks även om det är kultur ur ett antropologisk eller estetiskt perspektiv som framträder mest i ¡Qué bien¡ Analysen av texten i den valda boken sker utifrån en postkolonialistisk teoriram, även om teorin är omtvistad och omdebatterad. Analysens syfte är att ta reda på vilken bild boken ger av, och på vilket sätt spansktalande kulturer framträder i boken. Ur den antropologiska aspekten analyseras läromedlet med hjälp av analyskategorierna: skolkultur, matkultur, arbete, levnadsvillkor, umgänge med vänner och familjen, seder och bruk, sport och fritid. Ur den estetiska aspekten analyseras boken med hjälp av kategorierna: musiken, konst, litteratur, film, teater, dans. / Learning a new language is more than learning to speak or master the grammar, learning a language is also about meeting and understanding the culture that language conveys. This work examines the image of Spanish culture from an anthropological and aesthetic perspective provided by the book ¡Qué bien¡. It is also examined here whether it is culture from an anthropological or aesthetic perspective that appears most in ¡Qué bien¡ the analysis of the text in the selected book is based on a post colonialist theoretical framework, although the theory is disputed and debated. The purpose of the analysis is to find out what image the book gives, and how Spanish-speaking cultures appear in the book. From the anthropological aspect, the teaching material is analyzed using the analysis categories: school culture, food culture, work, living conditions, socializing with friends and family, customs, sports and leisure. From the aesthetic aspect, the book is analyzed using the categories: music, art, literature, film, theater, and dance.

Faktorer som påverkar valet att läsa spanska som moderna språkEn undersökning av en grupp elever från årskurs 6 / Factors that influence the choice of study Spanish in foreign language

Spanska är idag det mest lästa av de valbara språken i den svenska skolan, men liksom de andra moderna språken lider spanskaämnet av problem med avhopp och motivation. Eleverna uppfattar språken som svåra, och inte så användbara.  Syftet i uppsatsen är att analysera och tolka styrdokumenten som gäller spanska på gymnasiet och kommunala vuxenutbildningen, samt konkreta exempel från undervisningsämnet spanska, från en ny kontext. Neurovetenskap och neuropsykologi används idag inom många områden där man vill arbeta med motivation, beteendedesign och förändringsprocesser. En förståelse för hur hjärnan fungerar har på andra områden lett till metoder, som också skulle kunna användas i skolan.  Arbetet utgår från ett analytiskt perspektiv, för att genom en kvalitativ analys tolka ämnesplan, läroplan, exempel från läroböcker, samt konkreta svårigheter i spanska språket i en undervisningssituation. Genom att analysera dessa från en ny kontext av beteendevetenskap och neurovetenskap vill jag dels undersöka om moderna kunskaper om hjärnan finns avspeglade i styrdokumenten, och dels hur dessa kan användas inom spanska som undervisningsämne.  Resultaterna från undersökningen visar att det finns en potential att styrka styrdokumenten och tala mer om hur undervisningen skall ske, istället för bara om vad som skall undervisas. Tekniker från beteendevetenskap och neuropsykologi kan också användas inom lärandet av moderna språk och spanska. Det finns goda möjligheter att styrka undervisningsämnet spanska och moderna språk genom att tillföra dessa kunskaper och denna erfarenhet.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning få elevers egna perspektiv på vilken av de fyra språkliga förmågorna, höra, läsa, skriva och tala, de upplever gynnar dem mest i inlärningen av ett modernt språk, i det här fallet franska, tyska och spanska. Undersökningens frågeställning har formulerats för att ta reda på vilken av de fyra förmågorna de upplever som viktigast för dem men även för att ta reda på om det finns någon annan viktig faktor utöver de fyra förmågorna som är särskilt viktig för elevernas upplevelse av språkinlärningen. Det känns viktigt att få elevernas egna perspektiv för att kunna anpassa och utveckla undervisningen i moderna språk i samstämmighet med kursplanerna i Skolverkets styrdokument samt eleverna egna upplevelser av inlärning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod och utfördes i årskurserna 6–9. Svaret på frågeställningen om förmågorna visar att det är den skriftliga förmågan som tenderar att vara den förmågan som eleverna upplever är mest gynnsam för dem i sin språkinlärning men det pekar också på att det är den skriftliga förmågan som ligger till grund för utveckling av de övriga tre förmågorna. Svaret på frågeställningen om någon annan viktig faktor är viktig för dem pekar på att det är elevernas trygghet som tillsammans med motivation är särskilt viktiga faktorer för eleverna i undervisningen av moderna språk på denna skola.

No description available.

After the Spanish civil war broke out, thousands of international volunteers travelled to Spain to help fight the fascist forces. Among these were over five hundred Swedes, of which around a third perished. Even though they are considered heroes in Spain and in the Swedish left, they are not greatly represented in Swedish history writing. Based on these assumptions, the primary aim of this essay has been to examine memory culture and history use in relation to the Swedish volunteers. First and foremost, I have studied their experiences in relation to Swedish society after the war. While there is great variance in their experiences, a few common and relevant factors have been made visible. These are primarily regarding difficulties getting jobs, persecution, abuse, and veterans being put in detention camps. Secondly, I have examined the memory culture in the Swedish left regarding the volunteers. Here, we can clearly see a tendency to use their stories to inspire modern activism and relating their fight against Spanish fascism to the contemporary struggle against similar tendencies.

Syftet med studien är att undersöka vilka ämneskonceptioner som dominerar modersmålsundervisningen i grundskolans tidigare år i Peru, samt jämföra dessa med svenska förhållanden och forskning. Vidare syftar studien till att analysera varför dessa ämneskonceptioner dominerar, samt vilka slutsatser som kan dras med hänsyn till dessa ämneskonceptioners resultat. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre lärare på en kommunal skola i Cajamarca, Peru, samt klassrumsobservationer vid tre tillfällen hos vardera lärare. Två intervjuer genomfördes med vardera lärare, en före observationerna och en efter att observationerna var avslutade. Undersökningens resultat visar att undervisningen på skolan huvudsakligen domineras av formaliserad undervisning med fokus på färdigheter och har även likheter med den bild av svenskundervisningen som presenteras i forskning på området. Resultatet är dock inte entydigt. Lärarna i studien visar, i olika stor utsträckning, tendenser och ambitioner att utveckla en mer varierad modersmålsundervisning, men har svårigheter att iscensätta en sådan i praktiken. Studien visar att det är av vikt att lärare får möjlighet att diskutera och reflektera över form och innehåll, samt över sin egen undervisning, för att på så sätt utmanas och i förlängningen förbättra sin undervisning. Undervisning karakteriserad av fokus på färdigheter riskerar att ge elever en begränsad syn på vad läsning och skrivning innebär.

Syftet med uppsatsen är att granska språklärarnas uppfattningar av meritpoängs¬systemets effekter på elevers motivation, samt vilka konsekvenser effekterna får för den egna pedagogiken, det vill säga hur läraren som pedagog kan arbeta för att vid behov öka motivationen hos eleverna. De två styrande frågeställningarna i uppsatsen är (1) vad lärarna anser om meritpoängssystemets effekter på elevernas motivation att studera moderna språk; och (2) har implementeringen av meritpoängssystemet påverkat lärarnas pedagogik. Metoden som används är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, eller ”djupintervjuer”, av ett antal lärare på två gymnasieskolor i Malmö. Den teoretiska utgångspunkten är teorier rörande meritpoängssystemet. Även teorier inom angränsande forskningsområden, inriktade på betyg, examination och motivation, har använts. Slutsatserna i uppsatsen är att lärarna uppfattar meritpoängssystemet positivt när det gäller antalet elever som väljer språk, och att statusen beträffande moderna språk har ökat. En annan slutsats är att lärarna oreflekterat noterar – utan att se sambandet mellan systemet och elevernas motivation – att elevernas motivation och djupkunskaper har minskat. Skolan behöver nya pedagogiska strategier i mötet med meritpoängssystemets implementering vilket lärarnas fått tillfälle att studera.