Denna studie tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som går att utläsa i Lgr11 (Skolverket, 2018) samt vad det betyder att lära sig ett andraspråk. Studien syftar följaktligen till att beskriva användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen i årskurs 4–6 i förhållande till skolans ökade digitalisering och språkliga förmågor som innefattas i att lära sig ett andraspråk. En enkät skapades utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av de sex språkliga förmågorna: lyssna, läsa, tala, skriva, interagera och översätta. Enkäten skickades ut till verksamma lärare för att undersöka vilka digitala verktyg som används i engelskundervisningen, hur ofta och på vilket sätt de används, samt vilka språkliga förmågor som eleverna främst övar vid användningen av dem. Resultatet visade att dator är det verktyg som används oftast och att lyssna, läsa och skriva är de tre språkliga förmågor som övas mest, främst med hjälp av appar och hemsidor.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning få elevers egna perspektiv på vilken av de fyra språkliga förmågorna, höra, läsa, skriva och tala, de upplever gynnar dem mest i inlärningen av ett modernt språk, i det här fallet franska, tyska och spanska. Undersökningens frågeställning har formulerats för att ta reda på vilken av de fyra förmågorna de upplever som viktigast för dem men även för att ta reda på om det finns någon annan viktig faktor utöver de fyra förmågorna som är särskilt viktig för elevernas upplevelse av språkinlärningen. Det känns viktigt att få elevernas egna perspektiv för att kunna anpassa och utveckla undervisningen i moderna språk i samstämmighet med kursplanerna i Skolverkets styrdokument samt eleverna egna upplevelser av inlärning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod och utfördes i årskurserna 6–9. Svaret på frågeställningen om förmågorna visar att det är den skriftliga förmågan som tenderar att vara den förmågan som eleverna upplever är mest gynnsam för dem i sin språkinlärning men det pekar också på att det är den skriftliga förmågan som ligger till grund för utveckling av de övriga tre förmågorna. Svaret på frågeställningen om någon annan viktig faktor är viktig för dem pekar på att det är elevernas trygghet som tillsammans med motivation är särskilt viktiga faktorer för eleverna i undervisningen av moderna språk på denna skola.

Syftet med studien är att undersöka dels om lärare/pedagoger i de yngre skolåren upplever att elever som börjar skolan har en sämre språk- och kommunikationsförmåga nu är förut och dels vad i barnens språk och kommunikation som upplevs vara förändrat. Ytterligare en frågeställning är om respondenterna i så fall kan se möjliga orsaker till elevers förändrade språk och kommunikation. Många elever når inte godkänt i slutet av grundskolan och frågan väcks om språket är en möjlig orsak till detta. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet och tre centrala begrepp i denna teori kopplas samman med empirin i analys- och diskussionsdelen. Dessa begrepp är: proximala utvecklingszonen, scaffolding och språket som artefakt.  För att få svar på frågeställningarna har förklarande mixade metoder i form av enkäter och intervjuer använts. 20 pedagoger från två olika skolor har deltagit i enkätundersökningen och fem pedagoger deltog i intervjuerna. Empirin har sedan sammanställts och kategoriserats in i teman utefter olika språkliga förmågor: muntliga förmågor, ord- och begreppsförmåga, kommunikations- och skriftlig förmåga samt förmåga till självständighet. Resultaten visar att 65% av respondenterna anser att elevers språk blivit något sämre än förut. De förmågor man tycker har ändrats mest till det sämre är ordförståelse och förmågan att kommunicera med andra. Som eventuella orsaker till detta uppges minskad högläsning/läsning, mindre språklig stimulans i hemmet, tidsbrist och ett ökat skärmanvändande. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan dessa resultat tolkas som dystra då språket är ett av kunskapsutvecklingens viktigaste verktyg att nå skolframgång på.

Under de senaste tio åren har den digitala teknikens omfattning ökat och är idag en källa där barn och unga möter engelska i princip varje dag. Många elever använder dagligen engelska i tal och skrift för olika mottagare och syften genom bland annat datorspel och sociala nätverk. Syftet med denna litteraturstudie är således att granska extramural engelska och vad det kan tillföra engelskundervisningen i skolan. Med extramural engelska menas all den engelska en elev kommer i kontakt med utanför skolan. Studien är begränsad till att omfatta elever i årskurs 4-9, eftersom forskningsfältet är begränsat i de lägre årskurserna 4-6 behövdes även årskurs 7-9 inkluderas. Materialet består av vetenskapliga publikationer och samlades in genom fyra söktjänster som behandlar vetenskaplig litteratur. Resultatet visar att extramural engelska har en påverkan på elevernas olika språkliga förmågor. Det finns även vissa kopplingar mellan elevernas extramurala engelska och deras resultat på nationella prov och betyg i ämnet.  Kopplingen mellan elevernas extramurala engelska och deras olika språkliga förmågor är betydligt starkare än kopplingen mellan extramural engelska och elevernas betyg i ämnet engelska. Ett flertal av de studier vi analyserat är överens om att elever som ägnar mer tid åt extramural engelska generellt har ett bättre betyg, men att det inte går att dra någon generell slutsats att det endast är extramural engelska som påverkar betyget. Vad gäller elevernas olika språkliga förmågor påverkar extramural engelska främst elevernas vokabulär men även läs- och hörförståelse samt muntlig och skriftlig förmåga.

Denna kvalitativa forskningsstudie grundas i tidigare systematiska litteraturstudie. Aktuell studie syftar till att undersöka elevers användande av språkförmågorna, läsa, skriva, tala, lyssna och samtala, vid arbetet med matematikuppgifter med text. Frågor som besvaras i studien är vilka språkförmågor som används och hur de används i lösningsförfarandet. För att studera ämnet och kunna besvara frågeställningarna har deltagarna bestått av tolv elever i årskurs 3 från två skolor. Eleverna har i par genomfört en matematikuppgift med text. Processen spelades in och samtalen transkriberades för vidare analys med diskursanalys som metod. Ett kategoriseringsschema med tillhörande frågor fylldes i för att kunna utmärka diskurser som sedan utgjorde resultatet. Resultatet innehåller fem diskurser som synliggör språkanvändandet vid lösningsförfarandet. Det visar att eleverna använder samtliga språkförmågor men i olika utsträckningar. Lyssna och läsa har visats betydande vid förståelse, likaså tala och samtala, vilka även är avgörande för reflektion och resonemangsförande. Språkförmågan skriva används i minst utsträckning och visas enbart användbar vid förtydligande när eleverna skriver svaret på uppgiften.

Tidigare studier har visat att individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppvisar en generellt lägre läsförmåga än individer med typisk utveckling. Vad detta bottnar i är oklart men mycket forskning tyder på att språkliga förmågor har en inverkan på läsförmågan. Föreliggande studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan läsförmåga och språkliga förmågor hos barn och unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna 12 till 25 år.  De språkliga förmågor som undersöktes var fonologisk medvetenhet, snabb benämning (RAN), ordförråd, grammatisk förståelse samt språkförståelse. Testningarna genomfördes på deltagarnas respektive skolor utspridda i mellersta och södra Sverige. Råpoängen från respektive test användes i korrelations- och regressionsanalys för att kartlägga eventuella samband. I studien medverkade totalt 27 barn och unga vuxna i åldrarna 13;06–25;09 år. Resultaten visar att RAN och fonologisk medvetenhet har starka signifikanta samband med avkodning som helhet vilka tillsammans förklarar 72,3 % av variansen. Läsförståelse har starka signifikanta samband med fonologisk medvetenhet, grammatisk förståelse, avkodning som helhet och språkförståelse, där avkodning som helhet, språkförståelse och ordförråd förklarar 62,4 % av variansen. Ortografisk avkodning uppvisar ett starkare samband med läsförståelse än fonologisk avkodning. Resultaten i studien överensstämmer med tidigare forskning som menar att fonologisk medvetenhet och RAN är av vikt för alla typer av avkodning och att avkodning i sig påverkar läsförståelsen hos individer med såväl typisk utveckling som med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Däremot går resultaten i föreliggande studie emot tidigare forskning som inte kunnat visa att ordförrådet har signifikant påverkan på läsförståelsen hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis visar resultaten av föreliggande studie att flertalet språkliga förmågor kan förklara variansen av såväl de olika typerna av avkodning som läsförståelse. Resultatet kan bidra till ökad kunskap kring bakomliggande faktorer till den nedsatta läsförmåga som observeras hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten tyder dock på att vidare forskning behövs för att fastställa vilka övriga faktorer som kan förklara resterande varians samt att stärka fynden i föreliggande studie. / Previous studies have shown that individuals exhibiting mild intellectual disability show a lower reading ability than individuals with typical development. The reasons behind these differences are unclear. However, research shows that specific language abilities affect reading ability. The present study aims to investigate any possible correlations between language ability and reading ability in young people with mild intellectual disability, aged 12 to 25 years. The examined linguistic abilities were phonological awareness, rapid automatized naming (RAN), vocabulary, grammatical comprehension and language comprehension. Testing was held at the participants’ schools in various parts of central and southern Sweden. The raw scores were used in correlation and regression analyses to map out any correlations. A total of 27 participants with ages ranging between 13;06 years and 25;09 years were included in the study. The results showed that RAN and phonological awareness had strong significant correlations to decoding and that they together can account for 72.3 % of its variance. Reading comprehension showed strong significant correlations to phonological awareness, grammatical comprehension, decoding, and language comprehension. Language comprehension and vocabulary explained 62.4 % of the variance in reading comprehension. Word decoding showed a stronger correlation to reading comprehension than phonological decoding. The results of the present study are in large parts compatible with previous research, which supports the findings that phonological awareness and RAN are of importance to decoding ability, and that decoding in turn has an impact on reading comprehension in individuals with both typical development and intellectual disability. However, the results in the present study are at odds with previous research, which has not found significant correlations between vocabulary and reading comprehension in individuals with mild intellectual disability. In summation, results of the present study show that a number of linguistic abilities can explain the variance of both decoding and reading comprehension. Hopes are that the results from the present study can contribute to furthering knowledge of the underlying factors which explain why individuals with mild intellectual disabilities generally are poor readers. More research is needed to confirm which other factors can explain the remaining variance and to strengthen the results of the present study.

Studien behandlar engelskundervisning för åk 4–6 där problemet är lärarnas inställningar gentemot pedagogiskt drama i engelskundervisningen. Syftet med där här studien är därför att undersöka hur pedagogiskt drama används i engelskundervisningen samt lärarnas inställningar till det. Vidare undersöks även lärarnas inställningar för språkliga- och psykosociala förmågor genom användandet av pedagogiskt drama i engelskundervisningen. Studien har en kvalitativ metod med en fenomenografisk inspirerad metodansats vars resultat bygger på intervjuer från verksamma lärare i åk 4–6. Resultatet är till sin struktur uppbyggt med studiens syfte och frågeställningar och innefattar enbart utlåtanden från deltagarna. Genom lärarnas utlåtanden och forskarnas studier leder slutsatsen till att eleverna utvecklar psykosociala förmågor som i sin tur förbättrar elevernas möjligheter till ökade språkliga förmågor. / This study examines the English teaching classroom in grades 4 to 6. The problem for the study is the teachers‘attitude towards educational drama used in an English teaching classroom. The purpose is therefore to examine the teachers´ attitudes and how educational drama is used in an English teaching classroom. Furthermore, the purpose examines the teachers’ attitude towards the pupils’ capabilities to develop linguistic- and psychosocial abilities through educational drama used in an English teaching classroom. The result is based on interviews from teachers in grades 4 to 6. Onwards, the result contains only statements from the participants and is constructed by this study’s purpose and issues. Through the researchers ‘and teachers’ statements the conclusion for the study is that the pupils develop psychosocial abilities which in turn also develop the pupils’ linguistic abilities. The method used is a qualitative method with a phenomenologically-inspired theory.