Syftet med mitt arbete är att undersöka vad elever i klass 7 och klass 8 som läser spanska som andra språk ser som motiverande för sina spanskstudier. Jag ville även titta närmare vad som kan skapa motivation hos eleverna. I min undersökning ville jag också undersöka vilka strategier lärare har för att öka elevernas motivation för att läsa spanska. Som metod valde jag att göra en enkätundersökning bland i elever som går i Åk 7 och Åk 8 på två kommunala skolor och två friskolor. Dessutom har jag intervjuat två undervisade spansklärare. Studien visade att lärarna har mycket stor betydelse för elevernas motivation och de beskriver att de blir mest motiverade av ha en rolig, trevlig och kompetent lärare. Men även arbetsmiljön är viktig, för att kunna koncentrerar sig på undervisningen under lektionerna. Lärarna beskriver också vilka aktiviteter och metoder de använder för att höja motivation hos eleverna. Lärarna pekar bland annat på att de försöker välja intressant material för att kunna göra effektiva och givande lektioner. Lärarna ser också att elevernas motivation höjs om de får vara med och välja material som de ska arbeta med.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn. Vidare iakttas en konflikt mellan politisk ideologi och en motvilja att kritisera politiska allierade hos Arbetarbladet, låg nivå av kritik hos Norrlandsposten, samt en tendens mer karaktäristisk av en perifer tidning hos Norrlandsposten. Slutsatsen som dras är att Norrlandsposten troligen medvetet fokuserade mer på Norrland och att Arbetarbladet agerade som många arbetartidningar under tidsperioden.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen. I sitt bedömningsarbete använder sig lärarna också av tidigare bedömningsanvisningar då kunskapskraven i den nya kursplanen upplevs som alltför generella och svårtolkade.

<p><strong>Síntesis</strong>:</p><p>El presente estudio trata el uso de los anglicismos del ámbito de informática y de Internet durante el período de quince años 1990-2004. En él se examina qué tipos de anglicismos se utilizan más en los periódicos españoles, observando si hay una disminución constante de los anglicismos puros durante todo el período investigado y si hay un cambio de estos términos puros por sus formas híbridas o sus traducciones al español.</p><p>La investigación del presente trabajo está dividida en dos partes. En la primera parte se presentan las definiciones y clasificaciones de los diversos estudios sobre el tema de anglicismos. La segunda parte de la investigación consiste en el análisis del corpus, siguiendo el objetivo principal del estudio: investigar las frecuencias de las formas diferentes de los anglicismos y su adaptación a la lengua española.</p><p>Los resultados obtenidos muestran que no hay diferencias significativas en el uso de los anglicismos, ni en sus formas puras ni en sus formas híbridas o calcadas. Además se observan los mismos puntos máximos de las frecuencias de todos los anglicismos en 1997 y en 2003.</p><p><strong>Hipótesis</strong>:</p><p>Partimos de la hipótesis de que los anglicismos del tema de informática en su forma pura se utilizan en mayor grado en prensa española escrita en el comienzo de los años noventa, y que una década después tiene lugar la sustitución de la mayoría de ellos por las formas asimiladas y calcadas.</p>

<p><strong>Síntesis</strong>:</p><p>En la prensa española hay periodistas que utilizan anglicismos en ausencia de palabras españolas, pero también lo hacen por factores culturales y estilísticos. Esta tesina es el resultado de un estudio de anglicismos en artículos del periódico <em>El País</em> publicados entre octubre y diciembre de 2007.</p><p>El estudio tiene tres hipótesis como punto de partida y se ha respondido a ellas con un método cuantitativo-cualitativo, incluido allí la medición de la frecuencia de los anglicismos encontrados. Las hipótesis implican estudiar la frecuencia de diferentes anglicismos, cómo se utilizan los anglicismos y, también, en cuáles secciones del periódico se usan asiduamente.</p><p>Como delimitación en la investigación, se estudian artículos provenientes de las secciones de economía, tecnología y sociedad.</p><p>Muchos estudios anteriores dicen que la influencia de los anglicismos es un resultado de la internacionalización, y de que hay muchas maneras y orientaciones de cómo se los puede estudiar. También muestran que hay diferentes grupos de anglicismos para analizarlos como, por ejemplo, los anglicismos que se usan por lujo o los por necesidad. El resultado de la tesina muestra que se usan más anglicismos en la sección de tecnología que en las de sociedad y economía, y también que los anglicismos de informática son los más frecuentes en el corpus. Asimismo, el resultado exhibe que, en general, los periodistas del periódico usan los anglicismos porque no hay palabras en español que se relacionan con los conceptos que quieren escribir.</p><p><strong>Hipótesis</strong>:</p><p>En el presente trabajo se formulan tres hipótesis, a saber:</p><p><strong>1.</strong> En artículos periodísticos de tecnología se usan préstamos ingleses más frecuentemente de lo que se hace en artículos de economía y de sociedad.</p><p><strong>2.</strong> Se usan préstamos ingleses en el lenguaje periodístico porque no hay palabras en español que correspondan al sentido que los periodistas quieren mediar.</p><p><strong>3.</strong> Los anglicismos del corpus que vienen del dominio informático son más frecuentes que los anglicismos que vienen del campo económico o del social.</p><p> </p>

No description available.

The aim of this essay is to reveal different motives that Castel had which finally led him to killing María and also the central thematic of the story. The analysis is also covering different aspects of the book El Túnel, such as language, writer, structure and different ideas. However, the analysis is focused on the central thematic of the story in order to be able to understand the story better and also different motives that led to the murder of the woman. By reading and analyzing the book we are trying to discover these motives and the central thamtic.

The purpose of this study is to investigate how motivation is affected in modernlanguage learners, whether digital tools/books have any effect on the students'motivation when learning Spanish. The study was conducted using two quantitativemethods that were carried out in several schools in the Ludvika area during the spring term ´20 and ´21.The study analyses closed questionnaires with 150 students and structuredobservations undertaken in three different groups from 8th grade. The followingquestions are asked: (1) How do students perceive the influence of digital tools andlearning materials on their motivation to learn Spanish? (2) Are there differences intheir motivation when using digital teaching materials/tools compared to traditionalteaching with books? (3) What digital factors influence their motivation to workwith the Spanish language?The study shows that the most significant contributing factor to whether students aremotivated or not by their Spanish studies is how they perceive their connection withtheir teacher and the variety of teaching of the language. The motivation is notactually affected on whether they have access to digital tools/material or not.Furthermore, most learners feel unmotivated when they need to be self-sufficient orwhen they don't have the teacher’s assistance.

No description available.

Den här studien undersöker hur BNP per capita har förändrats i Sverige och USA under två pandemier: spanska sjukan och Covid-19. Dessutom studeras följande komponenter i förhållande till BNP per capita: dödsfall, arbetslöshet, konsumtion, investeringar och nettoexport. Data har hämtats från åren 1915–1930 och 2015–2020. För 2015–2020 studeras kvartals- samt månadsdata. Studien tillämpar ett makroekonomiskt perspektiv för att kunna förklara hur ovanstående komponenter påverkar BNP. BNP per capita minskar med 893.17 kronor i Sverige från 1917 till 1918, och i USA minskar inte BNP per capita förrän 1920. 1921 sker den större förändringen i BNP per capita i USA, en minskning med 514 amerikanska dollar från 1918 till 1921. Minskningen i BNP per capita från kvartal 4 år 2019 till kvartal 1 2020 är 7356.31 kronor för Sverige och 811 amerikanska dollar för USA.