Syftet med föreliggande licentiatavhandling är att, utifrån ett specialdidaktiskt perspektiv, bidra med kunskap om lågpresterande elevers grundläggande antals- och taluppfattning, och hur utvecklingen av denna kan stödjas. Den övergripande forskningsfråga som besvaras är vilka aspekter, som ur ett specialdidaktiskt perspektiv, är särskilt betydelsefulla att beakta vad gäller lågpresterande elevers kunskapsutveckling inom grundläggande antals- och taluppfattning. Avhandlingen består av två delstudier. I delstudie 1, som är en systematisk litteraturöversikt, studeras vad som är kännetecknande för lågpresterande årskurs F-3-elever och hur de definieras i forskningslitteraturen. I den andra studien, delstudie 2, undersöks vilket kunnande gällande tals del-helhetsrelationer som förskoleklasselever utvecklar i en undervisningsinsats där konceptuella subitiseringsaktiviteter fokuseras. Specialdidaktikens förebyggande och stödjande roll utgör studiens övergripande förståelseram där de lågpresterande elevernas kunskapsutveckling förstås i förhållande till vilket lärande som möjliggörs i undervisningen. Det matematiska innehållet är grundläggande antals- och taluppfattning med fokus på konceptuell subitisering. Teorier om barns antals- och taluppfattningsutveckling (Baroody m.fl., 2009; Nunes &Bryant, 2007; Sayer m.fl. 2016), inbegripet teorier om subitisering (Clements m.fl., 2019; Kaufman m.fl., 1949) och groupitizing (Starkey &McCandliss, 2014), har utgjort den innehållsliga utgångspunkten. För att tolka specialdidaktikens specifika bidrag och krafter i relation till allmän matematikdidaktisk kompetens har ramverket Mathematical Knowledgefor Teaching (MKT) (Ball m.fl., 2008) använts, mer specifikt de tre delarna specialized content knowledge, knowledge of content and students och knowledge of content and teaching. Resultatet av syntesen visar att den specifika kompetens som krävs i relation till innehållet (specialized content knowledge), är fördjupad kunskap om centrala aspekter och vanliga trösklar i elevers kunskapsutveckling inom grundläggande antals- och taluppfattning för att motverka framtida matematiksvårigheter. Även fördjupad kunskap om elevers individuella variationer vad gäller att förstå och hantera antal och tal (knowledge of content and students) för att tidigt kunna identifiera elever i svårigheter är centralt och slutligen fördjupad kunskap om hur lågpresterande elevers antals-och taluppfattning kan stödjas och svårigheter förebyggas och överbryggas i undervisningen (knowledge of content and teaching). Specialdidaktikens bidrag förstås som krafter som hjälper till att balansera relationen mellan den svagpresterande eleven, läraren och matematikinnehållet i undervisningen, så att lärande möjliggörs. Specialdidaktisk kompetens kan därmed sägas komplettera den allmänna ämnesdidaktiska kompetensen (MKT) genom sitt bidrag med fördjupad kunskap om hur elever som inte utvecklas som förväntat i matematik kan stödjas, i grundläggande antals- och taluppfattning, vilket bildar Specialdidactic Mathematical Knowledge for Teaching eller SMKT.

This work by Hafiz, A. A & Lagerstedt, J. (2023). Specialdidactic instruments and strategies for inclusive religious education - High school teachers' and upper secondary school teachers' way of working with all students as well as students with extra support and special needs. Instutionen för Samhälle, kultur och identitet, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, is part of a master's degree in subject didactics. The concept of special didactics used here in this essay has its background in the continental German tradition. The purpose of this master's thesis is to investigate the special didactic instruments and strategies that teachers of religious studies use in their work for increased inclusion. The aim is to gather valuable knowledge about how experienced teachers of religious education work when they plan their materials and teach in matters relating to students' life issues and identity, as well as how they work with extra adaptations and special support.  The research questions are as follows: What special didactic instruments and strategies do teachers in primary and secondary schools, teaching religious education, use in their subject planning for increased inclusion? What problems and opportunities do teachers experience when planning and working towards increased inclusion?  The theoretical perspective of this thesis is based on a phenomenological theory of knowledge. There are four special education perspectives, all of which were used in the analysis to highlight different definitions of inclusion. Students' identities are explained and theorized as the foundation for inclusion. A religious didactic model is exemplified to illustrate where in the planning process students can be included. Since there is not enough research on special didactics, the various theoretical special education perspectives were used together with subject didactic perspectives to create special didactic analysis methods.  The study's methodology is based on both exploratory researches to gather extensive knowledge and a case study approach to investigate more detailed information on how teachers work with inclusion in their planning. To obtain empirical material and collect the right data, five teachers working in different primary and secondary schools in Sweden were interviewed.  The results show that the teachers agree that it is difficult to include students both physically and socially. Teachers have different opinions about the concept of inclusion and work with inclusion in didactic contexts in different ways, adapted to the situation. Instruments and strategies are adapted to students in different ways, with some teachers placing more emphasis on language and others placing more emphasis on questions about the student's identity. Collaboration between teachers, student health services, and school management for the student's best interest occurs, but a quick assessment of the student's situation is always better than a late assessment discovered later. Regarding the subject of religious studies, teachers work to get closer to students' own life questions, worldviews, and identities, adapted to the classroom environment and the students.