Bakgrund: Andelen patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov ökar allt mer i den kommunala hemsjukvården. Distriktssköterskans komplexa och mångfacetterade roll är inte jämförbar med någon annan sjuksköterskeroll och därför är det viktigt att distriktssköterskans kompetens används. Trots detta råder det bristande kunskaper om vad distriktssköterskans yrkesroll innebär i den kommunala hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens i kommunal hemsjukvård - sett ur ett distriktssköterskeperspektiv.  Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog nio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att distriktssköterskornas specialistkompetens har betydelse för en ökad trygghet att fatta beslut, såsom att göra komplexa bedömningar och leda den allt mer avancerade vården i hemmet. Distriktssköterskorna besatt kompetenser som gjorde det möjligt för dem att arbeta ännu mer självständigt, vilket ledde till fördelar för patienterna, arbetsgivaren och kollegor. Alla distriktssköterskorna var överens om att deras kompetens ansågs kvalitetssäkra vården kring patienten och bidra till ökad patientsäkerhet, vilket skulle leda till en kvalitetsutveckling av den kommunala hemsjukvården. Slutsats: Resultatet av denna studie har tydliggjort betydelsen av distriktssköterskornas specialistkompetens i den kommunala hemsjukvården. Samtliga distriktssköterskor som deltog i studien var överens om att deras specialistkompetens hade betydelse för den komplexa och patientnära vården samt kvalitetsutvecklingen av den. Däremot uttryckte de att de upplevde att kommunen som arbetsgivare saknade kunskaper om betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens och vad deras yrkesroll innebar.

År 2020 konstaterades en ny pandemi orsakad av det nyupptäckta viruset COVID-19. Sjukvården världen över sattes på prov då intensivvårdsavdelningarna krävde mer personal och resurser än vad som fanns tillgängliga. Anestesisjuksköterskorna blev räddningen och fick omplaceras till en nu specialistkompetens inom intensivvården för vård av patienter smittade med COVID-19. Studiens syfte var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av omplacering till ny specialistkompetens under rådande Coronapandemi. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Resultatet granskar åtta anestesisjuksköterskor tillhörande tre olika sjukhus i Västra Götalandsregionen. Resultatet beskriver bland annat en upplevd oro och rädsla från början då allt var nytt. Dock beskriver studien en otrolig gemenskap och erfarenhet som ingen trodde var möjligt. Vidare visar resultatet variationer i beredskapshantering under rådande pandemi, vad det yttersta patientansvaret kan innebära för skillnader för intervjudeltagarna och hur deltagarna påverkades både psykiskt och fysiskt. Diskussionen tar upp innebörden av ett bra samarbete och hur det kändes att gå från expert till novis. Slutligen dras slutsatsen att anestesisjuksköterskorna världen över stod ofrivilligt längst fram vid frontlinjen när den förödande Coronapandemin drog fram och de ångrar inte en sekund av det.

Bakgrund: Den vård som bedrivs inom hälso- och sjukvården har de senaste decennierna blivit alltmer specialiserad, och för att hälso- och sjukvården ska kunna bedriva en mer specialiserad vård krävs välutnyttjade resurser och specialistkompetens. Inom den psykiatriska vården är därför psykiatrisjuksköterskan en resurs med sin fördjupade kunskap inom området. Tidigare forskning belyser svårigheter i att definiera psykiatrisjuksköterskans kompetensområde och roll. Vilket vidare påvisar ett behov av att tydliggöra psykiatrisjuksköterskans kompetens och hur kompetensen används. Syfte: Syftet var att undersöka psykiatrisjuksköterskans upplevelse om hur specialistkompetensen används inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Tillämpad metod för att svara mot syftet var kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt och med hjälp av en intervjuguide. Antalet informanter till studien uppkom till totalt nio psykiatrisjuksköterskor. Tanskribering av intervjuerna genomfördes nära inpå intervjutillfället som möjligt, detta för att inget skulle falla bort. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån Graneheim och Lundman innehållsanalys. Resultat: Analysen av det insamlade materialet mynnade ut i två kategorier och resultatet baseras på: Fördjupad kunskap och teamarbete. Till båda kategorierna skapades underkategorier och till fördjupad kunskap skapades underkategorier som beskriver olika situationer som psykiatrisjuksköterskan upplever att den fördjupade kunskapen används i. Underkategorier som skapades var: I mötet med patienten, kommunikation och omvårdnadsprocessen. Till teamarbetet skapades Ledarskap som underkategori. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskorna upplevde att specialistkompetensen används inom psykiatrisk heldygnsvård. De beskriver hur de upplevde det genom att den fördjupade kunskapen används i olika situationer som beskriver hur specialistkompetensen används. De upplevde även teamarbete och ledarskap som en situation som de upplever sin specialistkompetens synliggörs.

En ökad tillväxt inom tjänstesektorn och företagens strävan efter att bli mer konkurrenskraftiga har bidragit till högre användning av ett betydelsefullt verktyg i affärsvärlden: outsourcing. Outsourcing gör det möjligt för företag att köpa in tjänster som saknas internt. Genom att ingå i ett samarbete tillsammans med externa leverantörer kan företaget, genom att köpa externa aktiviteter, stärka delar av sin verksamhet som tidigare varit bristfälliga. Dagens samhälle präglas av företag som ständigt strävar efter att höja sin effektivisering och minska sina kostnader. Det har i sin tur medfört att outsourcingen fått en stor inverkan på tjänster, till exempel marknadsföring. Trenden har lett till att många företag därför outsourcar sin marknadsföringsfunktion, som i sin tur kan ge många fördelar. Det ger företaget tid till att fokusera på sin kärnkompetens och få experthjälp i utsatta situationer. Outsourcing kan också medföra risker exempelvis kan en extern leverantör få för stor kontroll över verksamheten, vilket kan leda till att företaget förlora sin unika kärnkompetens. Det kan även uppkomma andra dolda kostnader under projektet som företag inte är medvetna om.Studien har genomförts för att skapa en förståelse kring varför företag outsourcar sin marknadsföringsfunktion. Varför en verksamhet väljer att outsourca sin marknadsföringsfunktion, hur verksamheten påverkas samt vilka för- och nackdelar det finns med den här typen av outsourcing, är därför frågeställningar som lyfts upp i denna uppsats. Vår teoretiska referensram ligger till grund för den empiriska undersökning där fokus legat på teorierna om The Resource Based View och Transaktionskostnadsteorin. Genom att se till The Resource Based View granskar vi vilka aktiviteter som möjliggörs för det köpande företaget genom outsourcing. Fokus ligger i att se till vikten av att inneha resurser och att kunna utnyttja dessa på rätt sätt. Det leder i sin tur till företags vilja att bibehålla sin unika kärnkompetens och möjligheterna som kan uppnås genom att arbeta i ett nätverk med externa leverantörer. Transaktionskostnadsteorin används för att titta närmare på faktorer som motverkar outsourcing. Det berör alla dolda kostnader som kan uppkomma med outsourcing, och att det finns en viss osäkerhet att förlita sig till externa leverantörer.Den här studien har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där deltagarna bestått av sex informanter från sex olika företag, som arbetar med marknadsföring på olika sätt. I studien har vi kommit fram till att företag outsourcar sin marknadsföringsfunktion för att tidsbespara och för att kunna lägga internt fokus på kärnkompetensen inom verksamheten. Tillsammans med den tidsmässiga aspekten outsourcar företag för att uppnå en högre kompetens. Det handlar inte främst om att företag inte är kapabla till att utföra en viss aktivitet internt, utan på grund av att företagen strävar efter ett utförande på en professionell nivå. Outsourcingen kan även ses som ett verktyg för att kunna producera en enhetlig marknadsföringskampanj med nya infallsvinklar. Att outsourca sin marknadsföringsfunktion har haft påverkan på företagen. Den empiriska undersökningen skildrar en mängd effekter, till exempel ökad intern kompetens, möjligheten att nå nya potentiella marknader, resultat som inte följt förväntningarna och interna konflikter. / Program: Civilekonomprogrammet