Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver särskilt stöd på gymnasienivå. Jag valde att belysa frågor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla.  Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framväxt av den svenska skolan med påverkan av samhället och de förändringar som sker. En del gestaltade förändringen i samhällssynen kring elever med särskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av särskilt stöd samt begreppet en skola för alla. Här återgavs även vilka normativa krav som ställs på skolledare och hur ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten.  Metoden som använts för empirisk insamling är den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit två skolledare på två olika gymnasieskolor. I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som väldigt viktig i verksamheten för både elever, lärare och rektorer. Skolledare uppgav att specialpedagoger tillsammans med pedagoger stöjder elever i behov av särskilt stöd i ordinarie undervisningen och vid särskilda tillfällen i form av för exempel skriv- och mattestuga. I diskussionen framkom det att litteraturen överensstämde med vad skolledarna upplevde vad som påverkar verksamheten utifrån faktorerna öppenhet, resurser, samverkan och delaktighet. Dessa faktorer påverkar utveckling och förbättring inom skolverksamheten vad det gäller ledarskap, samverkan, specialpedagogiska insatser för elever i en skola för alla.

Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och förståelse av arbete kring elever i matematiksvårigheter, samt speciallärarens roll i problemlösningsprocessen. Det är en kvalitativ studie där speciallärare, specialpedagoger och klasslärare som alla arbetar med elever i matematiksvårigheter intervjuats. I studien har 14 lärare intervjuats för att synliggöra deras tankar och få svar på studiens frågeställningar kring matematiksvårigheter, identifiering och åtgärder. Resultatet visar att matematiksvårigheter är komplext och svårt att definiera. Elevers svårigheter förstås på en mängd olika sätt så som organisation och lärmiljö, färdigheter i matematik, koncentration och minnessvårigheter samt motivation. Identifieringen av matematiksvårigheter sker löpande i undervisningen men också genom tester och i samtal. De åtgärder som sätts in då en elev visar sig ha svårigheter skiftar, men vanligtvis sker förändringar i lärmiljön. Specialläraren har en betydelsefull roll som "spindeln i nätet" i arbetet kring elever i matematiksvårigheter. Specialläraren beskrivs vara den som ser helheten och kan organisera stöd utifrån de behov som finns på skolan, samt ha en stödjande funktion för såväl elever, lärare som föräldrar. Arbetet med elever i matematiksvårigheter är komplext och specialläraren har i samarbete med övrig personal en viktig uppgift att fylla för att identifiera svårigheter, ge stöd i elevers matematiklärande men framför allt förebygga så att svårigheter i matematik inte uppstår.

Det ställs idag stora krav på vår språkliga förmåga, både att kommunicera muntligt och skriftligt. För barn med språkstörning är det extra viktigt att de får rätt hjälp för att kunna utvecklas på bästa sätt. Med detta som bakgrund är syftet med vår studie att öka förståelsen för språkstörning genom att ta del av speciallärares och logopeders arbete och erfarenhet. I studien behandlas frågeställningarna; Hur ser speciallärare och logopeder på diagnosen språkstörning? Vilka metoder kan vara gynnsamma för elever med språkstörning i skolan?Vilka framgångs- och riskfaktorer beskriver speciallärare och logopeder i sitt arbete kring språkstörning? Vi har använt en kvalitativ metod med fenomenologisk inspiration och utfört 15 semistrukturerade intervjuer med speciallärare och logopeder i grundskolan. Resultatet av studien visar att språkstörning är en mångfacetterad och komplicerad diagnos. Studien visar också på att kunskap och erfarenhet kring språkstörning i många fall är bristfällig i skolan. Vi konstaterar att det relationella perspektivet genomsyrar informanternas syn på arbetet med elever med språkstörning. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på ett behov av ökad kunskap i skolan för att få till väl fungerande lärmiljöer och en tillgänglig och anpassad undervisning för elever med språkstörning.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap och en djupare förståelse för hur några speciallärare/specialpedagoger beskriver det specialpedagogiska arbetet kring elever i matematiksvårigheter. Till studien har en kvalitativ forskningsansats använts, då datainsamlingsmetoden har varit semistrukturerade intervjuer som har genomförts med speciallärare med inriktning matematikutveckling samt specialpedagoger, totalt 15 olika informanter. För att besvara syftet och frågeställningarna har det insamlade datamaterialet analyserats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Resultatet i denna studie redovisas utifrån studiens syfte och frågeställningar. Det empiriska materialet analyseras och presenteras utifrån de teman som framkom vid analysarbetet. Studien beskriver det specialpedagogiska arbete som framkom på organisations-, grupp- samt individnivå även utmaningar och framgångsfaktorer beskrivs i studiens resultat. Utifrån teman visar resultatet i denna studie att speciallärare med inriktning matematikutveckling samt specialpedagoger ser samarbete och bristen på tid som utmaningar samtidigt ser de relationer, bemötande och samtal som framgångsfaktorer. Slutligen beskrivs det kvalificerade samtalet som verktyg i det specialpedagogiska arbetet.