Bakgrund: Användningen av spinalanestesi har ökat med åren då fördelarna kring denna anestesimetod förtydligats. Spinalanestesi möjliggör en stabilare hemodynamik, att patienten kan vara vaken samt adekvat analgesi. Det finns däremot komplikationer med denna metod då vakenhet kan öka nivåerna av ångest. Syfte: Syftet var att beskriva patienters perioperativa erfarenheter med spinalanestesi.Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökning, vilket resulterade i 14 artiklar och innehållet sammanställdes med ett integrerat förhållningssätt. Resultat: Preoperativt fanns oro inför spinalanestesi och här var information samt mötet med anestesiologen avgörande för acceptansen av bedövningen. Flertalet stick var korrelerat med patienternas tillfredsställelse av spinalanestesin. Att förlora känsla och mobilitet kring benensamt vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp beskrevs som surrealistisk. Ljud från operationen samt vad patienterna såg påverkade både i negativ och positiv riktning. För att förstå och orientera sig i den obekanta miljön de befann sig i, var det viktigt för patienterna med information, bli sedd och lyssnad på. Den diffusa tidsramen för när bedövningen skulle avta postoperativt ansågs vara besvärlig. Större delen av patienterna var nöjd med spinalanestesinoch föredrog denna anestesimetod före generell anestesi vid framtida ingrepp.Slutsats: Anestesipersonal ska arbeta och fokusera på att tillmötesgå patientens individuella behov. Med ett holistiskt tankemönster och en personcentrerad vård möjliggör förutsättningar för en idealisk perioperativ upplevelse för patienten.

Bakgrund Knä- och höftplastikoperationer genomförs vanligtvis i spinalanestesi som är en säkrare behandling för patienten. En tredjedel av de patienter som ska genomgå spinalanestesi är mycket oroliga före operation. Få studier fokuserar på patienters upplevelser och erfarenheter av spinalanestesi. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av spinalanestesi Metod Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval gjordes av de patienter som fanns inbokade på en ortopedmottagning, våren 2012. Datamaterialet bearbetades och analyserades med en fenomenologisk tolkning av de fyra existentialerna rummet, kroppen, tiden och relationen. Resultatet Patienter beskrev att kroppen upplevdes som en maskindel som skulle repareras. Det var knappt märkbart att få ryggbedövning med ett stick i ryggen men att få flera stick upplevdes ge svåra smärtor. Att objektivera den egna kroppen genom att flytta in i sig själv, inte känna efter och överlämna kroppen i någon annans ansvar var strategier som användes. Att själv få välja att vara medveten om rummet och ha kontroll gjorde upplevelsen behaglig men att välja det omedvetna rummet var befriande för dem som upplevde situationen obehaglig. Trygghet upplevdes av en omhändertagande personal och känslan av att vara unik infann sig när patienter bekräftades med sitt namn. Otrygghet upplevdes då personalen inte informerade och kommunicerade vid bedövningen. Den objektiva tiden upplevdes utav några patienter som lät tiden ha sin gång. För andra blev upplevelsen av tiden mer svåruppfattad, den subjektiva tiden kändes kortare, längre eller inte alls. Slutsats Kroppen upplevdes utifrån och patienter objektiverade sina kroppar genom att överlämna och stänga av dem när de var bedövade. Det trygga rummet fanns i det fungerande sociala rummet och det otrygga rummet upplevdes när det sociala rummet var otillräckligt. Patienter valde själva det medvetna eller det icke medvetna rummet. Den levda tiden var svåruppfattad och upplevdes kortare, längre eller så fann sig patienterna i tiden. Klinisk betydelse Patienters upplevelser är en värdefull källa till kunskap för att personalen ska kunna förstå, utvärdera och utveckla vården för att kunna ge patienterna ett bättre omhändertagande. / Background Knee and hip replacement surgery usually carried out under spinal anaesthesia, which is a safer management of the patient. One third of the patients to undergo spinal anaesthesia are very anxious before surgery. Of the studies carried out so far, only a few have focused on patient’s experiences of spinal anaesthesia. The aim of the study was to investigate patients experiences of spinal anaesthesia. Method The study has a qualitative approach and data collection was performed using six semistructured interviews. A convenience sample was made using the patients who were scheduled for an orthopaedic reception, spring 2012. The data was processed and analyzed using a phenomenological interpretation of the four existentials lived space, lived body, lived time and lived human relation. Result Patients reported that the body was perceived as a piece of machinery to be repaired. It was barely noticeable to get an spinal anestheisa with a single injection in the back but getting additional injections was perceived as severe pain. Objectification of the body by moving in on itself, shutting out feelings and submit it to someone else's responsibility were strategies frequently used. To be able to chose if you want to be aware of the room and the surrounding environment to be in control, contributed to an over all comforting experience for patients that were confident with the situation. On the other hand, choosing the unaware state and not being aware of the environment resulted in a relief for patients that experienced their situation as discomforting. A patients perception of security was reinforced by caring health professionals and the feeling of being unique was confirmed when patients were called their names. The feeling of insecurity was reinforced by the lack of information to and communication with the patient during the anaesthetics. Some patients that put up with time passing experienced a correct clock time. For others, the difference between subjective and objective time was harder to perceive, the subjective time felt shorter, longer or not at all. Conclusion The body was perceived from the outside and patients objectified their bodies by handing them over and shut them down when they were anaesthetized. The safe room was in the functioning of social space and the room felt insecure when the social space was insufficient. Patients chose themselves the conscious or non-conscious room. The lived time was difficult to perceive. It was either shorter, longer or they found themselves patients in actual time. Clinical contribution Patients views will always be a valuable source of information from which health professionals can evaluate and develop their care.

Bakgrund: Kejsarsnitt har blivit vanligare, orsaken kan vara medicinska indikationer, men också förlossningsrädsla. Att kvinnor som föder barn vaginalt får en bättre upplevelse om de får stöd av en medmänniska är välkänt. Studier av kvinnor som föder barn med planerade kejsarsnitt visar att de också behöver stöd. Detta stöd ges framför allt av anestesisjuksköterskor eftersom barnmorskan är sterilklädd. Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskan ger stöd till den födande kvinnan vid planerat kejsarsnitt i spinalanestesi. Metod: En empirisk, deskriptiv studie med kvalitativ ansats genomfördes. Fem anestesisjuksköterskor intervjuades. Deras berättelser analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem olika teman och tio subkategorier. Resultatet visar hur anestesisjuksköterskorna ger stöd. Temana var främja delaktighet (kommunicera, involvera närstående), värna integritet (stå bakom, dela födelsen), inge trygghet (vara närvarande, utstråla kompetens, teamarbete) och skapa relation (emotionellt engagemang, använda personligheten, känna in den unika patienten). Det femte temat produktionskrav beskriver de tidspressade förhållanden som gäller där anestesisjuksköterskorna ger stödet. Slutsats: Att ge stöd vid kejsarsnitt innebär att anestesisjuksköterskorna pendlar mellan närhet och distans till patienten, utifrån den unika patientens behov. Målet för stödet var att den blivande modern skulle kunna föda sitt barn lugn och trygg, tillsammans med sin närstående. Arbetsmiljö med flera kejsarsnitt per dag påverkar anestesisjuksköterskornas möjligheter att ge stöd. Klinisk betydelse: Denna studie avser att öka kunskapen om anestesisjuksköterskans stöd vid planerade kejsarsnitt. Detta är en pilotstudie som det kan vara värdefullt att reflektera kring som kliniskt verksam anestesisjuksköterska. / Background: Caesarean section has become more common, the cause may be medical indications, but also fear of childbirth. It is well known that women who give birth vaginally have a better experience if they are supported by a fellow human being. Studies of women who give birth with planned caesarean section shows that they also need support. The purpose was to describe how the nurse anesthetist provides support to the woman in labor at elective caesarean section in spinal anesthesia. Method: An empirical, descriptive study with qualitative approach was conducted. Five nurse anesthetists were interviewed. Their stories were analyzed using qualitative content analysis. Results: The results revealed five different themes and ten subcategories. The results show how a nurse anesthetist provides support. Nurse anesthetists provide support by promoting participation, protect integrity, provide safety and build relationships. The fifth theme, which is called the production requirements, describes the time-strained circumstances of the place where nurse anesthetists provide support. Conclusion: Nurse anesthetists were prepared to provide support so that the mother could give birth to the baby while feeling safe and calm. Working environment with multiple caesarean sections per day affects nurse anesthetist capacity to provide support. Clinical significance: This study intends to increase awareness of the nurse anesthetist support for this form of childbirth. This is a pilot study that it may be useful for the clinically active nurse anesthetist to reflect on.