El proyecto de tesis presentado consiste en el diseño de un colegio público situado en el distrito limeño de San Juan de Miraflores, en el cual se busca estudiar el espacio pedagógico e identificar de qué manera las cualidades arquitectónicas y composiciones espaciales influencian en el aprendizaje del alumno. Asimismo, se busca analizar cómo el enfatizar el ámbito deportivo de un colegio puede beneficiar distintos aspectos del mismo y de qué modo se puede integrar el proyecto a la comunidad. En este sentido, se toma como referencia otros proyectos en los que, el emplear, por ejemplo, los métodos Montessori o Reggio Emilia, implica una configuración espacial particular y una relación con el entorno natural diseñada para el alumno. Para ello, se busca desplegar un ámbito lúdico-experimental en ambientes educativos constituidos en espacios “experimentales”, cuya versatilidad espacial, proximidad a la naturaleza y, por tanto, interacción con el exterior, faciliten que el alumno experimente y aprenda más independiente y creativamente. Por otro lado, para imponer espacios deportivos que beneficien directamente al colegio, el ámbito deportivo pretende manifestarse en una arquitectura representativa e infraestructura de dicha índole, las cuales, además de posibilitar la realización de distintos deportes y actividades, establezcan espacios donde se generen actividades pedagógicas. Por último, para lograr integrar el proyecto a la comunidad, se busca extender, selectivamente, el uso de espacios comunes o deportivos hacia los usuarios ajenos al proyecto sin perjudicar su funcionamiento. / The presented thesis project consists in the design of a public school located in the district of San Juan de Miraflores, in Lima, which seeks to study the pedagogical space and identify how architectural qualities and spatial compositions can influence in the learning of the student. Furthermore, the aim is to analyze in which way emphasizing sports environment of a school can benefit different aspects of it and how the project can be integrated into the community. In this sense, other projects are taken as reference in which, the engaging of, for example, the Montessori or Reggio Emilia methods, implie a particular spatial configuration and interconnection with the natural environment designed for the student. In order to achieve this, the intend is to deploy ludic-experimental aspects in educational environments composed in "experimental" spaces, in which the spatial versatility, the proximity to nature and, therefore, the interaction with the outside, encourages the student to experiment and learn more independently and creatively. On the other hand, as a means to impose sports facilities that directly benefit the school, the sport component aims to manifest itself as a representative architecture and infrastructure of this kind, which, in addition to enable the realization of different sports and activities, it establishes spaces where pedagogical activities are developed. Finally, in order to integrate the project into the community, it is sought to broaden, selectively, the use of common and/or sport areas towards potential users outside the project without altering its operation. / Tesis

Bakgrund Viktklassidrotter och deras kulturella kontext har genom tidigare forskning påvisats utgöra en risk för ätstörda beteenden, något som beskrivits kunna förorsakas av idrottsliga villkor. Styrkelyft och tyngdlyftning är viktklassidrotter där viktminskningsstrategier nyttjas för en ökad konkurrenskraftighet. Coacher besitter en nyckelroll i att uppmärksamma och motverka ätstörda beteenden hos sina atleter, men det saknas ett djupgående perspektiv avseende hur de förhåller sig till viktminskningsregimernas påverkan på kvinnliga atleter. Syfte Studien avser att utforska coachers erfarenheter av och förhållningssätt till etablerade viktminskningsregimer och viktkontroll inom kraftsporten. Fokus ligger på coachers erfarenheter av att ha tränat damatleter inom de, historiskt sett, mansdominerade kraftsporterna tyngdlyftning och styrkelyft. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio kraftsportscoacher. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier: - Viktminskningskulturen är ett normaliserat fenomen inom kraftsporten, - Kraftsportens villkor kräver användandet av viktminskningsmetoder, - Risk för att ätstörda beteenden utvecklas, maskeras och/eller undgår ifrågasättande, - Identitet och samhällets kroppsideal – bromsklossar för idrottslig utveckling samt - Coacherna saknar stöd och riktlinjer – lämnas ensamma i ansvarsfrågan. Fokus på vikt och viktminskning ansågs allmänt vedertaget inom kraftsporten, vilket medförde att ätstörda beteenden kunde maskeras och förbises. Konkurrenskraftighet beskrevs ligga till grund för viktminskningsstrategierna, berättigat både inom idrotten och utanför, där samhällets utseendenormer därtill försvårade idrottslig utveckling. Coacherna eftersökte interventioner för ökad kunskap i ämnet samt åtgärdsplaner för agerande när en atlet behöver professionellt stöd. Slutsats Kraftsportsatleter existerar i en miljö som ökar risken för dysfunktionella ät- och viktkontrollerande beteenden, och bedöms vara farlig för individer med sårbarhet för att utveckla ätstörda beteenden och ätstörningar. Interventioner behövs om inte kraftsporten ska riskera att bli en miljö där ätstörningar tillåts florera fritt. / Background Previous research has found weight-class athletes to be at risk of developing disordered eating, something that could be induced by the demands of the sport. Powerlifting and weightlifting are examples of weight-class sports where weight loss strategies are utilized for increased competitiveness. Coaches have a key role in recognizing and counteract disordered eating behaviors in their athletes, but an in-depth perspective on how they address the impact of weight loss strategies in female athletes is lacking. Objective The aim of the study is to explore coaches’ experiences of and approaches to established weight loss regimes and weight control within weightlifting and powerlifting. The focus is on coaches’ experiences of having trained female athletes in the historically male-dominated sports of weightlifting and powerlifting.  Method Semi-structured interviews were conducted with nine coaches. The interviews were recorded, transcribed verbatim and analyzed using qualitative content analysis.  Results The analysis resulted in five categories: - Weight loss culture as a normalized phenomenon within the sports, - The conditions of the sports require the use of weight loss methods, - Risk of developing, disguising and/or escape questioning of disordered eating, - Athletic development is held back by identity and society’s body ideals and - Coaches lacking support and guidelines – left alone in the matter of responsibility. The focus on weight and weight loss was considered widely accepted in the sports, which meant that disordered eating could be disguised and overlooked. Competitiveness was described as the basis for the weight loss strategies, justified both within the sport and in society, where society’s body-ideals also interfered with athletic development. The coaches requested interventions for increased knowledge on the subject and action plans for when an athlete needs professional support.  Conclusion Athletes in powerlifting and weightlifting exist within an environment that increases the risk of dysfunctional eating and weight control behaviors and is deemed dangerous for individuals with susceptibility to develop disordered eating behaviors and eating disorders. To avoid a setting where eating disorders flourish freely, interventions will be needed within the sports.