Uppsatsen är en undersökning om huruvida elever lättare förstår betydelsen av ord som de möter i textsammanhang jämfört med fristående ord. Syftet är även att undersöka olika bakgrundsvariabler för att se om dessa är bidragande faktorer för elevernas ordförståelse. Undersökningen behandlar även klasslärares uppfattning om ordförståelse och deras arbetsmetoder för undervisning om ordförståelse. För att besvara dessa frågor utfördes två ordförståelseprov, en enkät och intervjuer med lärarna i tre klasser i årskurs 5 och 6. Ordförståelseproven innehåller samma ord men orden förekommer fristående i det första provet och i textsammanhang i det andra. Proven har flervalsalternativ där eleven ska välja synonym till det ord som testas. Det första provet innehåller även en enkät där bakgrundsvariablerna läsvanor, kön och språkbakgrund undersöks. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av innehållsanalys och teorin om det subjektiva. Undersökningen utgår från Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet samt Josephsons teori om ordförståelse. Resultatet visar att eleverna påvisar bättre ordförståelse när ord förekommer i textsammanhang. Flickor har i båda ordförståelseproven högre medelvärde än pojkarna. Pojkarnas resultat visar dock på en markant skillnad i medelvärde när orden som testas förekommer i textsammanhang. Det syns även en skillnad på elevernas svarsalternativ som kopplas till deras läsförståelse. Bakgrundsvariabeln läsvanor visar att elever som läser mer än två timmar i veckan visar på högst resultat på ordförståelseprovet, bortsett från flickor som inte läser någonting som har högst medelvärde av alla. Elever som har läst svenska som andraspråk eller talar svenska och ett till språk hemma påvisar lägst resultat i ordförståelseprov 1 men de har störst poängökning när ord förekommer i textsammanhang.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur andraspråkarens språkbakgrund kan påverka inlärningen av svenska, samt att ta reda på om förkunskaper i engelska eller inte kan påverka inlärningsprocessen av svenska. Det hölls 5 intervjuer och totalt 7 individer deltog. Dessa deltagare hade varierande språkbakgrunder. Resultatet visade att talare kan både ha nytta och uppleva problematik när individen använder sig av tidigare språkkunskaper under inlärningsprocessen av svenska, i informella sammanhang. I formella sammanhang blev det tydligt att förkunskaper i engelska var fördelaktigt, då det blev möjligt för läraren att förklara svensk grammatik på engelska när inläraren av svenska inte förstod. Resultatet visade också att förkunskaper i engelska kan underlätta till stor del men också skapa hinder på vägen. Det kan underlätta i den mån att många i Sverige talar engelska och personen som lär sig har möjligheten att kommunicera muntligt trots att hen inte pratar svenska. Däremot kan det förlänga processen, i och med att talaren kan förlita sig på engelskan och riskerar att inte bli tillräckligt motiverad att lära sig svenska.