Migrationen till Sverige har ökat sedan 2015 och sjuksköterskan träffar idag fler patienter med olika språk och kulturella bakgrunder. Tidigare forskning visar på att missförstånd lätt uppstår i kommunikationen vid språkbarriär vilket medför att vårdkvaliteten försämras. Sjuksköterskans uppgift är att ge lika vård till alla och skapa en bra kommunikation och relation i vårdmötet för att en personcentrerad vård ska kunna ges. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa tidigare litteratur kring sjuksköterskans upplevelse av kommunikation i vårdmötet med migranter som har en språkbarriär. Metoden som används är en litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som hämtats ur databaserna Cinahl och Medline. Inklusionskriterier är vetenskapliga artiklar med sjuksköterskans perspektiv från öppen- och slutenvård. Exklusionskriterier är artiklar med övrig vårdpersonals perspektiv och äldre migranter med en demenssjukdom. Resultatet visar på tre huvudkategorier och fem underkategorier. Kategori ett: Språkliga verktyg viktigt i kommunikation med migranter. Här beskrivs tolkens betydelse i kommunikation vid språkbarriärer samt vikten av den icke verbala kommunikationen. Kategori två: Kommunikationssvårigheter i omvårdnad vid språkbarriärer. Resultatet visar på språkliga utmaningar vid omvårdnadssituationer med patienter och anhöriga vid sjuksköterskans dagliga arbete. Kategori tre: Kommunikation med migranter upplevdes tidskrävande. Här beskrivs att sjuksköterskan upplever att kommunikation med migranter där en språkbarriär finns tar längre tid, krävde mer tålamod och att arbetsflödet vid omvårdnaden försämras. Diskussionen innehåller metodens styrkor och svagheter och den etiska medvetenheten. Vidare diskuteras resultatet mot tidigare forskning, myndigheter, studiens bakgrund och Leiningers teori som innebär att sjuksköterskans ska förstå de kulturella skillnaderna hos patienten och vårda patienter efter en holistisk syn.

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor möter patienter som talar olika språk i sitt dagliga arbete.  Kommunikationen är en viktig del i sjuksköterskors arbete och är avgörande för att kunna skapa förståelse mellan sjuksköterskor och patienter. Tolk är det vanligaste hjälpmedlet att använda vid språkbarriärer. Språkbarriärer är en hindrande kommunikationssvårighet. World Health Organisation rapporterar att kommunikationssvårigheter är en bidragande orsak till att vårdskador kan uppstå i vården. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av tolkanvändning vid språkbarriärer inom slutenvården. Metod: Studien har genomförts genom att tillämpa Polit och Becks (2017) nio steg med ett induktivt förhållningssätt. Sökningarna efter litteratur har skett systematiskt i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningarna genererade tio kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades genom SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier.  Resultat: Litteraturstudiens resultat genererade fyra teman: tidskrävande, oro och osäkerhet, begränsningar i kommunikationen och ett stöd i omvårdnadsarbetet. Slutsats: Sjuksköterskor erfar att tolken är det effektivaste hjälpmedlet vid språkbarriärer, dock är tolkanvändning inte problemfri. Tolkningstjänsterna har begränsningar och är tidskrävande, vilket skapar oro och osäkerhet hos sjuksköterskor.

Det svenska samhället har varit och är i ständig förändring. I och med detta krävs det även av sjukvården att följa med i denna utveckling. Den prehospitala vården är inget undantag. Bland annat har metoder för hur mötet med patienter bör gå till kontinuerligt utvecklats för att säkra en god och säker vård. En god kommunikation är här en grundförutsättning. Dagens multikulturella samhälle kan medföra kommunikativa utmaningar för den prehospitala vården Syftet med denna studie var att belysa kommunikationens betydelse i det prehospitala mötet med patienter med språkbristningar, och/eller ett annat kulturellt beteende. Metoden som användes var en litteraturstudie. En sökning efter vetenskapliga artiklar i medicinska databasen Pubmed genomfördes, och de artiklar som författarna ansåg svarade mot studiens syfte togs med i studien. Artiklarna analyserades därefter för att urskilja särskilda teman och kategorier. Litteraturstudien resulterade i totalt 16 stycken artiklar att analysera. De kategorier (och underkategorier) som framkom var; Upplevda utmaningar (språkbarriärer och kulturella skillnader), Effekterna (medicinska konsekvenser, tidsaspekter och förtroende för vården) och Strategier (befintliga strategier och föreslagna strategier). Slutsatsen var att den prehospitala kommunikationen möter dagliga utmaningar. De språkliga och kulturella barriärerna är bland de mest utmanande, då de kan vara både tidskrävande och medföra medicinska konsekvenser. Det finns strategier för att möta dessa utmaningar, och fler metoder föreslogs kunna användas. God kommunikation anses vara nödvändig för att effektivt vårda en patient, och för att ge denne en erfarenhet av att vården är trygg och pålitlig. Ambulanspersonal bör vara medvetna om att dessa utmaningar existerar, för att kunna möta våra patienter med förtroende.

Immigration is increasing by each year. For those who do not speak Swedish nor English receiving information and being able to make themselves understood is difficult. Sooner or later some of these people will come in contact with the healthcare system, and in an emergency situation it will be the ambulance nurse they meet first. When the patient and nurse do not speak the same language there is risk of misunderstandings. Inadequate information leads to an increased risk of the patient feeling neglected which may affect the nurse – patient relationship. There is also an increased risk of the patient feeling mistrust for the healthcare system and thus leading to a lack of compliance. Diagnosing and treating the patient therefore run risk of becoming delayed. Lack of communication may in worst case scenario lead to mistreatment and healthcare related injuries. The aim of the study was to illustrate the ambulance nurse experiences of giving care when nurse and patient do not speak the same language. The method was of qualitative design. Six individual interviews with ambulance nurses working within the prehospital scene in a region in central Sweden were conducted. The result revealed three main categories: finding other ways of communicating, the clinical eye and a different encounter. The ambulance nurses in this study shared how they used body language and spoke in a simplified manner trying to find other ways of communicating with the patient. The study showed how their experience and their clinical observations; the patients’ expressions, skin and color, had a greater impact on their judgment and also on assessing given treatment. Cultural differences and the feeling of not being able to completely understand were perceived as obstacles. The ambulance nurses perceived themselves as being over explicit. More examinations and longer time to care were mentioned. Showing empathy and increased patience were described as important characteristics for the ambulance nurse, as well as creating a safe environment by listening and showing respect for the patient and their culture. The study showed that the encounter entails communication difficulties as well as cultural differences. The ambulance nurse must find other ways of conducting their work and is forced to rely on clinical observations in a higher degree than normal. By finding alternative ways of communication, for example through the help of relatives, the ambulance nurse can get the patient involved in the given care. The foundation for a successful encounter is a good attitude.

Bakgrund I Sverige ökar invandringen för varje år. Det medför en ökning av antalet individer med ursprung från andra länder och kulturer än Sverige. Denna ökade mångfald ställer nya krav på hälso- och sjukvården. Sverige har lagstiftat alla människors rätt till likvärdig vård. I mötet mellan patient och personal är kommunikationen viktig, och förekomsten av språkbarriärer kan leda till svårigheter att bedöma hälsotillstånd och utforma adekvat vård. Syfte Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av mötet med personal inom svensk hälso- och sjukvård när ett gemensamt språk saknas. Metod Utifrån en kvalitativ forskningsmetod intervjuades nio personer med icke-svenskt ursprung som varit i kontakt med svensk hälso- och sjukvård där det i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen saknats ett gemensamt språk. Åtta intervjuer inkluderades i resultatet. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet formulerades tre kategorier som svarade på syftet. Kategorierna var ”Förstå och göra sig förstådd”, “Tillämpa strategier för kommunikationen” och “Personalens attityd och förhållningssätt”. Förståelse för systemet och kunskap om hur man söker kontakt med vården hade betydelse för hur mötet upplevdes. Personalens vilja att förstå och deras positiva attityd hade stor inverkan på hur patienten upplevde mötet Slutsats Förmågan att kommunicera har stor betydelse för upplevelsen av mötet och påverkas av språkförståelse, kulturell medvetenhet, förståelse för sjukvårdssystemet, tillgång till tolk samt personalens attityd. Då språkbarriärer kan resultera i att patienten inte känner sig delaktig är det viktigt att personalen besitter kunskap och strategier för att kunna arbeta personcentrerat.

Språkbarriärer är en utmaning inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskors professionella ansvar är att förmedla korrekt, lämplig och tillräcklig information till patienten. Det har visat sig att sjuksköterskor haft svårighet att tillgodose en personcentrerad och säker vård när språkbarriärer förelåg.

Bakgrund: Dagligen möter patienter och vårdpersonal varandra och inte sällan där en av dem eller båda talar endast sitt modersmål eller ett främmande språk. Vårdpersonalens uppgift är att kunna ge vård till patienter även när det talas olika språk. Vårdpersonalen upplevde det svårt att kommunicera med patienter vid språkbarriärer och att säkerheten i vården riskerades. Kunskapen kring en god kommunikation med patienter vid språkbarriärer är något som visat sig vara begränsad och behöver utforskas mer. En god kommunikation där båda parter förstår varandra är en förutsättning för god och säker vård. Vårdpersonalens uppgift är att ge alla en god omvårdnad och involvera patienten i dennes vård vilket blir en utmaning när språkbarriärer uppstår. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av språkbarriärer i kommunikationen med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från nio kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Efter analysen av artiklarna identifierades fem huvudkategorier: betydelsefullt att få känna sig i centrum, den icke-verbal kommunikationen hade stor betydelse, känsla av vanmakt, brister i informationsutbytet och användning av tolk kan både hjälpa och stjälpa. Slutsats: Studien visar att patienter upplever missnöje vid språkbarriärer i kommunikation med vårdpersonal men att det finns vissa saker som kan underlätta. Den icke- verbala kommunikation har en avgörande roll för hur patienter upplever språkbarriärerna. Att engagerad, lyhörd och ödmjuk vårdpersonal uppskattas även om parterna inte förstår varandra. Det kom även fram att det inte bara är vårdpersonal utan även patienterna som känner att deras säkerhet riskeras när språkbarriärer finns i kommunikationen.

Bakgrund: Kommunikationen mellan en sjuksköterska och patient är en central faktor för att uppnå en god vård världen över. Språkbarriärer har en stor påverkan på kommunikationen samt möjligheten att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Både sjuksköterskan och patienten är i behov av att kommunikationen fungerar för att sjuksköterskan ska kunna ge en så god och adekvat omvårdnad som möjligt till patienten. Vid en bristfällig kommunikation äventyras patientsäkerheten som kan resultera i allvarliga konsekvenser.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter där ett gemensamt talat språk saknas inom hälso- och sjukvård.   Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats ligger till grund för detta arbete. Vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har analyserats med hjälp av Fribergs fyrastegs analysmodell (2022).   Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier med fem underkategorier. Huvudkategorierna var Språkbarriärer var en utmaning, Patientsäkerheten äventyras och Tillämpa kommunikationsstrategier med underkategorierna; Att ha brist på kunskap, Att ha en otillräcklig informationsöverföring, Tillämpa tolk, Tillämpa kroppsspråk samt Tillämpa digitala hjälpmedel och visuellt stöd.   Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor var införstådda i de utmaningar som fanns i att kommunicera med patienter där ett gemensamt talat språk saknades. Sjuksköterskor berättade att de sökte fler strategier och mer kunskap om hur de ska kommunicera vid språkbarriärer. En förbättrad kunskap skulle därmed resultera i en säkrare vård både för patient och sjuksköterska.

Bakgrund: Kommunikation är ett grundläggande verktyg inom hälso- och sjukvården och krävs för att få en förståelse för patientens situation och på så sätt kunna tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Vid språkbarriärer uppstår problem i kommunikationen vilket kan påverka patientens omvårdnad och leda till fysiska konsekvenser vilket i sin tur kan utmana patientsäkerheten. För att undvika detta behöver sjuksköterskan kunna hantera språkbarriärer genom bland annat icke-verbal kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter där det finns en språkbarriär. Metod: Litteraturstudien utformades från Roséns (2017) granskningsprocess och utgick från ett induktivt förhållningssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed där artiklar sedan kvalitetsgranskades utefter Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmall för kvalitativa artiklar. Detta genererade i sju vetenskapliga artiklar som utgjorde studiens resultat. Resultat: Resultatet utformades i fyra teman som visade på att språkbarriärer ledde till bristande förståelse, utmaningar vid omvårdnadsbedömning, emotionell påverkan samt tidskrävande omvårdnad. Slutsats: Litteraturstudien tydliggör att språkbarriärer utgör hinder i att kunna ge adekvat och effektiv omvårdnad samt att sjuksköterskans arbete försvåras.

Introduktion: Samhället idag blir allt mer mångkulturellt. Andelen människor som inte pratar det lokalt dominerande språket ökar, vilket ställer krav på sjukvården och sjuksköterskan som möter dessa patienter. För att kunna ge god vård till alla patienter är det viktigt med en fungerande kommunikation där en ömsesidig förståelse och relation är centralt. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter när ett gemensamt språk saknas. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2017) nio steg. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturstudien. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade och analyserade induktivt. Resultat: Genom databearbetningen framkom fem olika teman; Svårigheter att utföra sitt jobb och bedriva omvårdnad, Vikten av en optimal relation mellan sjuksköterska och patient, Mötet med tolk kan vara utmanande, Familjemedlemmar som tolk anses inte vara lämpligt och Hitta alternativa sätt att kommunicera på. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att kommunikation mellan patient och sjuksköterska var helt avgörande för att kunna bedriva omvårdnaden. Då sjuksköterskan inte kunde kommunicera effektivt så blev det svårt att individanpassa vården och patientsäkerheten hotades.