Bakgrund: Invandringen till Sverige ökar stadigt och en konsekvens av detta är att allt fler människor talar ett annat språk än svenska. Därmed kan svårigheter med språkliga barriärer och kulturella skillnader uppstå inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska ansvara för att tillräcklig information går fram till patienten och att patienten kan förstå informationen och medge samtycke om vård och behandling. Då det inte finns något gemensamt språk mellan sjuksköterska och patient, hur vet man då att informationen har gått fram och att patienten får bästa möjliga vård efter individuella behov? Syfte: Att belysa språkbarriärer i vården.Metod: Litteraturstudie gjord med inspiration av Goodmans sju steg med databassökning i PubMed och CINAHL.Resultat: Tre huvudteman och fem subteman identifierades, huvudteman var vårdkvalitet, tolkanvändning och strategier för bättre kommunikation. Resultatet visade att en välfungerande kommunikation mellan vårdpersonal och patient är avgörande för att en god vårdkvalitet ska uppnås. Ett återkommande problem för både vårdpersonal och patienter var behovet av information, för lite och bristfällig information ledde till missförstånd, felaktiga behandlingar och dålig compliance. I resultatet framkom att anhöriga används istället för en professionell tolk då möjligt för att överkomma språkbarriärerna. Vilket både kan vara positivt och negativt. Att tolk inte alltid används kunde bero på bristande tillgång till tolk, kostnader och brist på kunskap om tolkanvändning. / Background: Immigration is steadily increasing to Sweden and one consequence is that more and more people speak a language other than Swedish. Thus, difficulties with language barriers and cultural differences occur in health care. It is the nurse’s responsibility to provide sufficient information to the patient and see to that the patient can understand the information given and grant consent for care and treatment. When nurse and patient do not share a common language, how do we know if the information given has been received by the patient and whether the patient receives the best possible care that meets each individual needs?Aim: To highlight the language barriers in health care.Method: Literature review made after inspiration of Goodman's seven steps with database searches in PubMed and CINAHL.Results: Three main themes and five subthemes were identified; the main themes were quality of care, interpreter use and strategies for better communication. The results suggested that an effective communication between health professionals and patients were crucial to achieve a good health care quality. A recurring problem for both health professionals and patients were the patients need for information. Too little and incomplete information led to misunderstanding, incorrect treatment and poor compliance. The result showed that families are used instead of a professional interpreter whenever possible to overcome language barriers and that this could be seen as both positive and negative. Results also highlighted that an interpreter was not always used, partly because limited access of an interpretation, financial costs and lack of knowledge about using professional interpreters.

Bakgrund: På senaste åren har Sverige sett en stor invandringsökning, och som konsekvens har behovet av tolkar inom hälso- och sjukvården ökat. Migrantgrupper har flera vårdbehov som inte är adresserade vilket resulterat i en belastning på hälso- och sjukvården. På grund av språkbarriärer resulterar det till att sjuksköterskans förmåga att kommunicera funktionellt med patienten och identifiera vårdbehov försämras. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att kommunicera med patienter via tolk. Metod: Litteraturöversiktens resultat sammanställs utifrån 11 kvalitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskning utfördes utifrån Fribergs granskningsmall. Analysen utfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatets huvudfynd är relationen mellan sjuksköterskan, patienten och tolken, vilket visar på utmaningar i kommunikationen som resulterar till ett sämre förhållande. Sjuksköterskans upplevelse av telefon- och videotolk, beskriver sjuksköterskans upplevelse av att använda telefon- och videotolk och dess potential. Utmaningar och praktiska fördelar med informella tolkar, visar vilka risker som finns vid användning av informella tolkar och när det kan vara nödvändigt. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens huvudfynd med interaktionsteorin av Joyce Travelbee. Det pekar på utmaningar i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten med olika språkbehov och utforskar tolkens funktion i sammanhanget. Samt diskuteras kring potentiella lösningar eller strategier till att främja kommunikationen. Slutsats: På grund av ökad invandring ökar behovet av tolkar vilket påverkar sjuksköterskans förmåga att ge säker och patientcentrerad vård. Mer utbildning och teknologiska lösningar som telefon- och videotolkning kan hjälpa till att hantera dessa hinder. / <p>2023-12-20</p>

Bakgrund: Sverige är ett av många länder som karaktäriseras av ett multikulturellt samhälle och en anledning till detta är en stor ökning i migration. Som ett resultat av en ökad migration har det setts en ökad variation på vilka typer av språk som hälso- och sjukvården möter i det dagliga arbetet. Detta har också resulterat i en ökad efterfrågan efter tolkar för att kommunikationen med hälso- och sjukvården ska fungera.    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk i mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen är genomförd i databaserna CINAHL och Psycinfo.  Resultat: Analysen av resultatet presenteras i fyra överkategorier 1) tolkens kunskapsbrister skapar förvirring och frustration 2) brist i tolkens professionella bemötande skapar obekväma möten 3) tolkens förmåga att få patienten att känna tillit 4) tolken underlättar och försvårar kommunikationen.  Slutsats: Att använda en tolk i möten med hälso- och sjukvård hade både negativa och positiva utfall för patienten. Patientens upplevelse av att använda tolk varierade beroende på vem tolken var och hur denne utförde sitt uppdrag. Upplevelsen var relaterad till tolkens förmåga att få patienten att känna sig sedd och hörd samt trygg och bekväm med att uttrycka sig.

I Sverige är barnhälsovården en del av hälso-och sjukvården med syfte att främja och stärka barnet- och familjens möjligheter till bättre hälsa. Eftersom befolkningen i hela landet blir alltmer mångfaldig som ett resultat av fortsatt invandring, kommer distriktssköterskan inom barnhälsovården att bemöta olika konstellationer av familjer med olika kulturella bakgrunder. Många av familjerna talar ingen svenska, vilket är en stor kommunikativ barriär för distriktssköterskan. Ouppmärksamhet kring språkbarriärer kan leda till dålig kommunikation mellan distriktssköterska och familjen, vilket kan orsaka ogynnsamma vårdrelaterade problem. Syftet var att beskriva distriktssköterskans attityder till och upplevelse av att möta familjer med språkbarriärer inom barnhälsovården. I litteraturöversikten användes en integrativ design av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Till den insamlade datamaterialet användes Braun och Clarke (2006) som analysmodell för att identifiera, analysera och redogöra mönster och teman. I resultatet identifierades tre huvudteman: När språket blir en utmaning, känslor av otillräcklighet och stödet som gör skillnad. Det framkom ur dessa teman i resultatet att distriktssköterskan utmanades för olika hinder och svårigheter vid språkbarriärer. Vården blev mer komplicerad för familjerna och vårdkvaliteten samt familjens hälsa kunde påverkas negativt. I resultatdiskussionen problematiserades vikten av fungerande kommunikation mellan distriktssköterskan som vårdpersonal och familjen samt vad konsekvensen av optimal kommunikation hade för betydelse för en god familjecentrerad vård. I slutsatsen visade att brist på ett gemensamt språk kunde leda till missförstånd mellan distriktssköterskan och familjen, där distriktsköterskan försökte hitta på olika lösningar i mötet såsom att använda sig av professionella tolk och olika kommunikationsverktyg för att överbrygga språkbarriärer.

Bakgrund: Det talas flertal olika språk i världen idag.  När två individer inte talar samma språk uppstår det en språkbarriär. Möts dessa individer inom vården, så kan det hindra kommunikation och kan ha konsekvenser för patientens vård. Det finns strategier för att överkomma språkbarriärer där användning av tolk är vanligast. Det finns kvalitativa studier som beskriver olika sjuksköterskors erfarenhet av att använda tolkar vid språkbarriärer. Syfte: Att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att använda tolk för att överkomma språkbarriärer i mötet med patienter. Metod: En litteraturstudie med en sammanställning av kvalitativa studier gjorda i Europa, Nordamerika och Australien. 284 artiklar hittades med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Efter författarna läst titlar och abstracten i eventuellt relevanta artiklar valdes 28 artiklar ut och lästes till fullo, sedan valdes 11 artiklar ut då de ansågs vara mest lämpliga för att besvara litteraturstudiens syfte.   Artiklarna kvalitet granskades sedan med hjälp av SBU:s mall. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier, delade åsikter bland sjuksköterskor, misskommunikation, begränsad tillgänglighet, kollegor som tolk och anhöriga som tolk. Majoriteten av den inhämtade empirin beskrev erfarenheter av utmaningar med att använda sig av tolk i mötet med patienter. Sjuksköterskor uppgav att det fanns en efterfrågan på professionella tolkar men att tillgången inte levde upp till efterfrågan. Sjuksköterskor ansåg att det var tidskrävande och ineffektivt att använda tolk i många fall, detta p.ga tolk inte alltid kunde översätta medicinsk termionologi.  Slutsats: Att använda tolk är en kompetens som kan bli effektiviserat. Det är fördelaktigt med kontinuitet och att fortsätta använda tolkar som fungerade. Tolken spelar en stor roll i samtalets effektivitet och influerar relationen mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskor förstod vikten av tolkens närvaro för patientens omvårdnad och benämnde det som en nödvändighet.

Bakgrund: Språkbarriärer innebär ett språkligt hinder som begränsar kommunikationen,sjuksköterskans arbete och den personcentrerade vården. När det uppstår ett språkligt hinder på grund av språkbarriärer riskerar sjuksköterskan och patienten att inte förstå varandra. Det kan leda till att patienten inte görs delaktig i sin omvårdnad och inte bemöts som en unik individ. Språkbarriärer påverkar kommunikationen och hindrar sjuksköterskan från att utveckla en vårdande relation till patienten. Språkbarriärer kan leda till bristande informationoch missförstånd. Det kan försvåra sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens behov ochutforma anpassade åtgärder i omvårdnaden. Tidigare forskning tyder på ett behov av ytterligare kunskap om hur sjuksköterskan ska hantera språkbarriärer vid omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer vid omvårdnad. Metod: Studien är en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman och fyra subteman. Första huvudtemat varSvårigheter vid språkbarriärer följt av två subteman Ett bristande informationsutbyte vid omvårdnad och Kommunikationssvårigheter vid omvårdnad. Andra huvudtemat var Känslomässiga utmaningar vid omvårdnad. Tredje huvudtemat var Utmaningar när tolk används vid omvårdnad följt av två subteman Begränsningar i tillgängligheten av tolk ochKunskapsbrist hos tolken. Slutsats: Det framkom många utmaningar som sjuksköterskor upplevde med språkbarriärer vid omvårdnad. Utmaningarna som upplevdes var Ett bristande informationsutbyte vid omvårdnad och Begränsningar i tillgängligheten av tolk. Genom att lära sig att navigera genom de utmaningar som uppstår vid språkbarriärer kan sjuksköterskan främja en personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Ett ökande antal migranter i Sverige har lett till större mångkulturella patientgrupper där många endast talar modersmålet och inte engelska/svenska. Som följd har detta skapat en situation för sjukvården där sjuksköterskan ibland har svårt att kommunicera med vårdsökande personer. Den största orsaken är språkbarriärerna som uppstår vid olika språk mellan två parter, vilket påverkar den vårdande kommunikationen som är viktig för sjuksköterskans arbete. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever kommunikationen vid språkbarriärer i samband med omvårdnad. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där databaserna Cinahl och MedLine har används för att hitta studier relaterade till syftet. Resultat: Många sjuksköterskor upplever att språkbarriärer påverkar omvårdanden negativt genom att det blir svårare att utbyta information mellan henne och vårdtagare, samt svårigheter att använda tolk. Vid tolkanvändning poängterades vikten av att använda professionell tolk istället för anhörigtolk, samt kunskap om tolkanvändning för sjuksköterskan.  Fynden visar även strategier för att undvika kommunikationsproblem. Slutsats: På grund av språkbarriärer vid vårdande kommunikation påverkas omvårdnaden vilket i sin tur riskerar patientsäkerheten samt minskar tryggheten hos patienten. Det behövs således ökad kunskap och utbildning inom tolkanvändning samt påverkan av språkbarriärer hos sjuksköterskan för att förebygga dessa problem. / Background: Due to a rising number of migrants in Sweden, there is a larger multicultural patient group where many only speak their mother tongue and not Swedish/English. As a result, situations where hospital staff cannot adequately communicate with the patient have become more common. The biggest cause of this is the language barrier, which affects the nursing communication. Aim: To examine how nurses experience communication in presence of a language barrier in relation to nursing. Method: A qualitative literature overview with an inductive approach where the databases Cinahl and MedLine were used to find articles that relate to the aim. Results: Nurses feel that the language barrier is affecting patient care in a negative way, because the information exchange between caregiver and caretaker is affected, and because of the limitations of using a translator. The study shows importance of using a professional interpreter instead of a relative as well as knowledge of how to use it. There are also several strategies mentioned on how to avoid communication problems. Conclusion: Language barriers affect nursing communication, which can lead to impacts on patient safety as well as making the patient feel less comfortable with the nurse experience. Information and knowledge about the usage of translators and the impact of language barriers for nurses is of great importance.

Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av bemötande, kommunikationen och omvårdnad kring patienter vars språk inte hanteras av sjuksköterskan. Metod: En deskriptiv intervjustudie genomfördes med sju sjuksköterskor på kirurgiska vårdavdelningar på ett universitetssjukhus för att kunna beskriva sjuksköterskors upplevelser som svarade på studiens syfte. Materialet analyserades deduktivt i enlighet med Graneheim&amp; Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Respondenterna upplevde att kommunikationssvårigheter beroende på språkliga skillnader ofta leder till problem efter första mötet med patienten, som information kring vården som bedrivs, utförande av omvårdnadsåtgärder och patientens möjlighet att delta i sin egen vård. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden kring patienter som de ej delar språk med påverkas negativt, patientdelaktigheten och autonomin kränks och att en mer generös rutin kring tolkanvändning behövs. Det förekommer dock att en kreativ inställning påverkar förmågan att kommunicera positivt. / Purpose: To investigate nurses' experiences of how communication influence the nursepatient relationship, care and nursing with a patient whose languageisn’t handled by the nurse. Method: A descriptive interview study was performed on seven nurses in the surgical care units on a university hospital to describe nursesexperiences to answer the purpose of the study in detail. The material was analyzed deductively according to Graneheim&amp;Lundmans qualitative content analysis (2004). Results: Respondents urged that communication difficulties due to language differences often lead to problems after the first meeting with the patient, as information on health care conducted, the performance of nursing interventions and patient the opportunity to participate in their own care. Conclusion: Nurses experienced that care about the patientsthey do not share the language with to be negatively affected, patient participation and autonomy was violated and that a more generous routine with interpreters is needed. There is however, that a creative approach affects the ability to communicate positively.

Introduktion: En patient som genomgår en operation har många behov. De vaknar upp i en ny främmande miljö där sjuksköterskan ansvarar för att säkerställa patientens mående. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle med människor med olika bakgrund och språk. Studier visar att språkbrister i vårdmötet mellan sjuksköterska och patient leder till ett sämre omhändertagande och minskar patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att identifiera strategier hos specialistsjuksköterskor vid omhändertagande av patienter med annat språk än svenska eller engelska på en postoperativ avdelning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ, icke-experimentell deskriptiv design. Femton semi-strukturerade intervjuer genomfördes. All insamlad data analyserades med hjälp av Critical Incident Technique. Resultat: Fem generella strategier vid omhändertagande av patienter med annat språk än svenska eller engelska på en postoperativ vårdavdelning identifierades; att kommunicera utan ord, att kommunicera med ord, att nyttja någon som förstår, att skapa en säker vårdmiljö, att använda hjälpmedel. Resultatetvisade att omhändertagande av patienter med ett annat språk än svenska eller engelska i en postoperativ kontext, är komplext.  Slutsats:Specialistsjuksköterskor upplevde att omhändertagandet fungerade bra i sin nuvarande form, trots språkliga svårigheter i kommunikationen med patienter.  Då vissa situationer ändå beskrevs kunna förekomma går det inte dra slutsatsen att de strategier som framkom i denna studie fungerar fullt ut för att skapa en trygg och säker vård. Forskning bör utföras på patienternas upplevelse av situationen i denna kontext.    Nyckelord: Omvårdnad, Postoperativ avdelning, specialistsjuksköterska, strategier, språkbarriärer, kommunikation, Critical Incident Technique Keywords: Nursing, PACU, Nurse specialist, strategies, language barriers, communication, Critical Incident Technique