Bakgrund: Människor har i över hundra år invandrat till Sverige och det har skett en ökning under de senaste åren. Språkbarriärer kan påverka patienters förtroende för hälsooch sjukvården, vilket i sin tur kan förvärra en redan utsatt situation för patienten. För att undvika språkbarriärer används i vissa fall tolk, men då dessa inte alltid finns att tillgå kan patientsäkerheten hotas på flera områden. Viktig information kan falla bort vilket kan leda till att patienten blir feldiagnostiserad och får vänta på en fortsatt vård längre än nödvändigt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklar som inkluderades var etiskt godkända och erhöll medelhög till hög kvalité vid kvalitetsgranskning. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: (1) känsla av otillräcklighet att inte kunna ge god vård (2) upplevelser av stress och (3) upplevelser av att använda sig av kommunikationshjälpmedel för att övervinna språkbarriärer, som har subkategorierna upplevelser av kommunikation via tolk och upplevelser av att använda kommunikationshjälpmedel. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att förekomst av språkbarriärer innebar att sjuksköterskan kände en otillräcklighet för att ge god vård och att det skapade en känsla av stress och otillräcklighet i yrkesrollen. Olika kommunikationshjälpmedel användes och dessa upplevdes både positivt och negativt av sjuksköterskor. Språkbarriärer innebär svårigheter med att arbeta personcentrerat, samt utgör även ett hot mot patientsäkerheten då viktig information kan utebli. / Background: People have immigrated to Sweden for over a century and in recent years there immigrations has increased. Language barriers affect patients' confidence in health care, which in turn can aggravate an already exposed situation for the patient. In order to avoid language barriers, interpreters are used in some cases, but since these are not always available, patient safety is threatened in several areas. Important information can be lost, which might lead to the patient being misdiagnosed and therefore having to wait for continued care longer than necessary. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of language barriers in health care. Method: A literature review containing fifteen scientific articles. Articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. Articles that were included were ethically approved and received medium to high quality in quality auditing. Result: Three main categories were identified: (1) feeling of inadequacy not being able to provide good care (2) experiences of stress and (3) experiences of using communication aids to overcome language barriers, that have subcategories: experiences of communication via interpreters and experiences of using communication tools. Conclusion: The results of the literature review showed that the occurrence of language barriers meant that the nurse felt an insufficiency to provide good care and that it created a sense of stress and insufficiency in the professional role. Different communication aids were used and these were experienced both positively and negatively by nurses. Language barriers entail difficulties in working person-centered, and also constitute a threat to patient safety, since important information can be absent.

Introduktion: Antalet internationella migranter i världen har ökat snabbt i antal de senaste åren, vilket ställer högre krav på vården. Kommunikation är en viktig beståndsdel i omvårdnaden och vid kommunikativa brister kan informationsutbytet bli lidande och patientsäkerheten hotas. En god kommunikation mellan patient och vårdare samt eliminerandet av potentiella språkbarriärer är en förutsättning för att kunna ge en god och patientsäker vård. Tidigare forskning om språkbarriärer mellan sjuksköterskor och patienterfinns, däremot är forskningen om anestesisjuksköterskans upplevelser begränsad inom det perioperativa vårdandet. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att vårda vuxna patienter perioperativt med annat språk. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta anestesisjuksköterskor deltog i studien där semistrukturerade intervjuer användes för datainsamling. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i två kategorier: Att anpassa sig och sitt arbetssätt för att nå patienten och Upplevda svårigheter i att kommunicera. Slutsats: Anestesisjuksköterskor upplevde stora utmaningar och svårigheter i det perioperativa vårdandet av patienter som pratar annat språk. Viktig information kunde missas och även påverka patientsäkerheten. Anestesisjuksköterskor upplevde att patienter med annat språk i större utsträckning än andra var oroliga och att det var svårt att lugna någon när de inte delade språk. Anestesisjuksköterskorna fick använda sig av andra strategier än verbal kommunikation för att tillgodogöra sig adekvat information samt kommunicera med patienten.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården har påverkats mycket de senaste åren i ett samhälle där flera språk blir vanligare. Språkbarriärer inom hälso- och sjukvården mellan sjuksköterskan och patienten kan påverka den personcentrerade omvårdnaden negativt. Det saknas kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt verbalt språk saknas. Därför är det av intresse att undersöka ämnet.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inom hälso- och sjukvård, där ett gemensamt verbalt språk saknas. Metod: En litteraturstudie där kunskap från kvalitativa artiklar samlades och analyserades utifrån Graneheim och Lundman. Resultat: Studien resulterade i ett tema, fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Teman, huvudkategorierna och underkategorierna beskriver sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter där ett gemensamt verbalt språk saknas, inom hälso- och sjukvården. Teman var Att få till en länk till patienten. De fyra huvudkategorierna var Att vara förberedd, Viljan att skapa relationer, Att använda sig själv som instrument och Att använda sig av tolk. Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter där ett gemensamt verbalt språk saknas var många. Ett stort fynd i studien var att sjuksköterskor hade en vilja av att skapa en länk till patienten. De upplevde även att det kunde vara svårt och frustrerande. Sjuksköterskorna upplevde då att det var osäkra inför dessa situationer. När sjuksköterskan inte hade tillgång till professionell tolk kunde sjuksköterskan använda sig av anhöriga eller vårdpersonal som var tillgänglig, trots att de vet att anhöriga som tolk bör undvikas. Mer utbildning och en ökad kunskap kring tolkanvändning samt mer kulturell förståelse identifierades som en lösning för att underlätta kommunikationen i mötet med patienter där ett gemensamt verbalt språk saknas.

Bakgrund : God kommunikation mellan patient och vårdpersonal i en vårdsituation är en förutsättning för god omvårdnad med personcentrering. Patientberättelsen är en viktig grund för personcentrerad vård. Det finns i dag patienter inom svensk hälso- och sjukvård som inte talar eller förstår varken svenska eller engelska. Verbal kommunikation är då inte möjlig. Problemet kan bli mer påtagligt i framtiden eftersom globalisering medför en ökad rörlighet mellan länderna och konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar leder till stora migrationsströmmar. Syfte : Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka patientens och vårdpersonalens upplevelser av att använda kommunikationshjälpmedel vid språkbarriärer. Metod : Studien genomfördes som en litteraturstudie. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket genererade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat : Följande åtta kategorier identifierades: tvåspråkig vårdpersonal, interaktiva kommunikationsprogram, tvåspråkiga kort, röstkort med inspelad information, audiofiler, böcker, informationsbroschyr med frågelista och anhörigtolkar. Denna litteraturöversikt visade att både patienter och vårdpersonal uppskattade de identifierade kommunikationshjälpmedel positiva vid språkbarriärer. Det visade sig att de interaktiva kommunikationshjälpmedel och tvåspråkiga kort var de mest uppskattade kommunikationshjälpmedlen. Slutsats : Denna litteraturstudie visade att kommunikationshjälpmedel möjliggör kommunikation mellan patient och vårdpersonal vid brist av professionell tolkning. Det betonas dock att alternativa kommunikationshjälpmedel inte kan ersätta en professionell tolk och vårdpersonalen får avgöra vad som är lämpligast beroende på situationen. / Background: Good communication between patient and healthcare professionals is a prerequisite for good nursing with person-centering. The patient report is an important basis for person-centered care. There is an increasing number of patients who do not speak or understand neither Swedish nor English. This makes verbal communication impossible. The problem can become more apparent in the future as globalization leads to increased mobility between countries and conflicts, natural disasters and climate change lead to large migratory flows. Aim: The present review aims to investigate patients and healthcare professionals’ perception of using communication tools in situations with language barriers. Method : The study was conducted as a literature review by searching the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. Results : Following eight categories were identified as communication tools: bilingual professionals, interactive communication programs, bilingual cards, audio cards, audio records, books, information sheets and family member interpreter. This literature review showed that both patients and healthcare professionals appreciated the identified communication tools positively in language barriers. It turned out that the interactive communication tools and bilingual cards were the most appreciated communication tools. Conclusion : The present review showed that communication tools enable communication between patients and healthcare professionals in the absence of professional interpretation. However, it is emphasized that alternative communication tools cannot replace a professional interpreter and the healthcare professionals has to determine what is most appropriate depending on the situation.

No description available.

No description available.

Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård. Patienterna önskar uppmuntran till att hålla kontakt med vänner och att delta i gruppaktiviteter. De behöver hjälp att utveckla intressen och se möjligheter. När kommunikationen brister, såsom vid språkbarriärer, kan viktig information missas vilket är farligt och ibland irriterande för både personal och patienter. Vården blir mer tidskrävande och av sämre kvalitet. De mest använda kommunikationsstrategierna har identifierats: professionell tolk på plats, professionell telefontolk, flerspråkig sjukvårdspersonal, anhöriga som tolk, övriga verbala strategier och icke-verbala strategier. Strategierna upplevs som olika effektiva av sjukvårdspersonal och patienter. De professionella tolkar som finns används inte alltid på grund av att det anses tidskrävande att anordna tolksamtal, okunskap om tolkanvändning samt kostnaden. Anhöriga träder ofta in och tolkar och vid dessa tillfällen kan det hända att viktig information inte når fram och att egna åsikter vävs in. Några föredrar ändå anhörigtolk då de inte känner att det kan lita på tolkens tystnadsplikt.  Teoretisk anknytning för litteraturstudien görs till Antonovskys KASAM, Känsla av Sammanhang. / Swedish health care is working with many immigrants and asylum seekers whom are suffering from mental disorders. In the psychiatric care, communication is especially important, and if patients and health care staff do not speak the same language health care staff will front communication barriers. With this qualitative literature study useful communication strategies has been identified as well as important components for good communication. These are: the attitude of the health care staff, information and support and help. It is important that nurses and other health care staff are interested, that they are listening, shows on empathy, and on cultural knowledge within the psychiatric care. Patients wish to get encouraged to keep in contact with friends and to participate in group activities. They need help to develop interests and to see possibilities. When the communication is poor, as in language barriers, important information might be omitted. This is dangerous and sometimes annoying for both health care staff and the patient. Taking care of the patient will take longer time and the quality will be poorer. The most used strategies for communication has been identified as: professional interpreters on sight, professional phone interpreters, bilingual health care staff, and relatives as interpreters, other verbal strategies and non-verbal strategies. Health care staff and patients experience these strategies as effective in different ways. Even though there are professional interpreters, they are not always used due to reason as time deficiency, too little knowledge about how to contact an interpreter and also for financial issues. Often relatives have to interpret, and in these situations important information might be omitted and own thoughts or opinions put forward. Some patients though, prefer the relatives to translate, since they not always trust the confidentiality of the interpreter. As a theoretical framework, Antonovskys’ SOC, Sense of Coherence, has been used in this literature study.

För att kunna främja god folkhälsa och omvårdnad samt utjämna ojämlik hälsa ställer den ökade migrationen med en ökad andel utrikesfödda högre krav på distriktssköterskors och sjuksköterskors kommunikation i vårdmötet. Syfte: Att undersöka vilka strategier distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvård använde för att överbrygga språkbarriärer samt att undersöka om det fanns något samband mellan dessa strategier och hur sjuksköterskan uppfattade kvaliteten i omvårdnaden. Metod: Jämförande och deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter sändes ut till sjuksköterskor på vårdcentraler i kommuner med hög andel utrikesfödda.  Resultat: De strategier vilka framförallt användes var kroppsspråk samt professionell tolk.  Sjuksköterskorna uppfattade att kvaliteten i omvårdnaden vid språkbarriärer var relativt hög. Medelstarka samband framkom dels mellan uppfattad patientdelaktighet och användande av professionell tolk och dels mellan omvårdnadskvalitet och användande av material för omvårdnadsåtgärder. Signifikanta skillnader gällande omvårdnadskvalitet samt hur sjuksköterskorna uppfattade kvaliteten i kommunikationen framkom.  Slutsats: Förutom att sjuksköterskor på ett adekvat sätt använder samt utvecklar olika strategier för att överbrygga språkbarriärer, kan även ett varmt och professionellt bemötande ha betydelse i kommunikationen för att uppnå god omvårdnad samt folkhälsa. / To promote good public health and quality of care as well as to equalise health inequalities, the increased migration with more foreign-born individuals put more demands on district nurses and nurses' communication in the health care encounter. Purpose: To investigate which strategies the nurse in primary care used to bridge language barriers and to investigate whether there was any correlation between these strategies and how they perceived the quality of care.  Method: A comparative cross-sectional and descriptive study with quantitative approach. Questionnaires were mailed to nurses in health care clinics in municipalities with a high share of foreign-born.  Results: The primarily used strategies was body language as well as professional interpreter.  The nurses perceived that the quality of care was relatively high whenever it occurred a language barrier. Moderate correlation was seen between perceived patient participation and the use of professional interpreters and between quality of care and the use of materials for nursing interventions. Significant differences in the quality of care and how nurses perceived the quality of communication was found.  Conclusion: Besides that nurses adequately use and develop different strategies in bridging language barriers, also a warm and professional approach may have an important role in the communication to achieve appropriate nursing and public health.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvårdnad se till hela människan, detta innefattar många olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mångkulturellt samhälle ökar kraven på sjuksköterskor att utöva transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet för denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vårdrelation. Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanställdes utifrån likheter och skillnader. Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrån två teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; Språkbarriärer, Kroppsspråk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; Förväntningar, Anhöriga och Vi och dom. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det kräver att sjuksköterskor ser människan bakom kulturen samt har en insikt i dess påverkan på människans beteende. När detta inte tas hänsyn till ökar risken för vårdlidande och bristande patientsäkerhet. / Background: Nurses should according to Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, take into consideration the human as a whole, this includes many different parts, among those culture. In a increasingly multicultural society the demands on nurses to practice transcultural nursing increases. Aim: The aim of this study is to describe nurses experiences of transcultural awareness in a caring relationship. Method: In a literature review eleven articles were examined and summarized according to similarities and differences. Results: The phenomenon can be clarified by two themes with subthemes. 1) Communication with subthemes; Language barriers, Body language, and Interpreters and Cultural differences with subthemes; Expectations, Relatives and Us and them. Conclusion: To be able to give good care nurses need to see the unique individual and her needs. This requires that nurses sees the person behind the culture and has insight on its influence on human behavior. When this is not taken into consideration the risk of care suffering and defective patient safety increases.

Sammanfattning Bakgrund: Migranter som inte behärskar majoritetsspråket har rätt till vård av hög kvalitet och säkerhet som alla andra patienter. Enligt patientlagen (2014:821) har alla patienter rätt till individuellt anpassad information om deras tillstånd och behandling. Detta kan försvåras på grund av dålig kommunikation. Sjuksköterskor behöver därmed ha en tydlig förståelse för hur minoritetsspråkiga patienter upplever vården och vilka utmaningar de ställs inför. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser i kontakt med vården hos patienter som talar ett minoritetsspråk, samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna som ingick i litteraturstudien. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med mix-metod ansats. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre huvudteman: 1) upplevelser av utanförskap, på grund av brist på information och delaktighet i den egna vården, 2) upplevelser av försämrad vårdkvalitet i form av felaktig behandling, otillfredsställande bemötande hos vårdgivare och missade möjligheter till vård och stöd, samt 3) upplevelser av beroende av hjälp med tolkning. Det var totalt 536 deltagare i de valda artiklarna. Antal år i det nya landet varierade mellan 0-40 år. Slutsats: Språkbarriärer hos minoritetsspråkiga patienter kan leda till negativa upplevelser som sjuksköterskor inte alltid är medvetna om. Kunskap om vilka utmaningar och ångestskapande moment som kan finnas hos patienten kan hjälpa sjuksköterskor att förutse och förebygga språkrelaterade problem och minska de negativa upplevelserna. / Abstract Background: Immigrants who cannot speak majority languages have a right to safe and high-quality healthcare, just as all the other patients. According to the Swedish Patient Act (2014:821), every individual has the right of tailored information about their health and treatment. This can be challenging due to poorly functioning communication. Nurses need to have a better understanding of those challenges that minority patients experience when in contact with healthcare. Aim: To describe the challenges, experienced by minority language patients, when in contact with nurses and to describe the participant groups of the studies included in the review. Method: A descriptive literature study of eleven qualitative studies and one mixed-method study. The searches were made in CINAHL and PubMed databases. Main results: The analysis of the included articles resulted in three main themes: 1) experiences of being alienated due to lack of information and participation in one’s own care 2) experiences of worsen quality of care by way of wrong treatment, unsatisfactory attitude from the healthcare professionals and missed opportunities, and 3) feelings of dependence on those who help with interpreting. There was a total of 536 participants in the selected studies, who had been residing in the new country between 0-40 years. Conclusions: Language barriers can lead to a range of negative feelings, experienced by minority patients. Nurses might not be aware of them. Knowledge about these challenges and oppressive moments can help nurses to anticipate and prevent language related problems. Herewith, patients negative experiences might be reduced.