Bakgrund: Kommunikation är grundläggande för att bemötandet inom omvårdnad ska fungera. Om kommunikationen brister och orsakar en inkorrekt informationsöverföring, riskeras inte bara patientsäkerheten utan också att felaktig vård ges till följd av misstolkningar. Med samhällsutveckling och ökande global migration sker en kontinuerlig förändring av förutsättningar för hälso- och sjukvården. Förändrade förutsättningar innebär att hög kompetens krävs av sjuksköterskan. Sjuksköterskan bör inneha kunskap till att identifiera hur kulturella faktorer kan inverka på upplevelser av och förväntningar på vård och behandling samt vara införstådd om hur deras sätt att kommunicera påverkar och uppfattas av patienter. Syfte: Syftet var att belysa mötet mellan omvårdnadspersonal och patient vid kommunikationsbarriärer ur ett transkulturellt perspektiv. Metod/Design: En allmän litteraturöversikt. Resultat/Slutsats: Kommunikationsbarriärer inom omvårdnad består främst av lingvistiska och kulturella hinder. Kulturmedvetenhet och kulturkompetens hos sjuksköterskan ökade förutsättningarna att möta kommunikationshinder. Tolkanvändning presenterades som ett positivt och negativt hjälpmedel att tillgå vid språkbarriärer men visades vara komplext i många avseenden. Med personcentrerad vård kan sjuksköterskan övervinna kommunikationshinder då det främjar patientens individualitet och delaktighet. Förslag på fortsatt forskning: Ytterligare forskning behövs inom området för att stärka kulturkompetensen hos sjuksköterskor samt för att kunna implementera det i klinisk praxis. / Background: Communication is fundamental for the approach of nursing to work properly. If communication fails and causes an incorrect transfer of information, not only is patient safety at risk but also that wrong care is given due to misinterpretations. With the development of society and increasing global migration, there is a continuous change in the conditions for health care. Changed conditions mean that high skills are required of the nurse. The nurse should possess knowledge to identify how cultural factors can affect the experiences and expectations of care and treatment as well as be aware of how their way of communicating is influenced and perceived by patients. Aim: The aim was to illuminate the encountering between healthcare professionals and patients in communication barriers from a transcultural perspective. Method/Design: A general literature review. Results/Conclusion: Communication barriers in nursing consists mainly of linguistic- and cultural barriers. Cultural awareness and cultural competence of the nurse increased the conditions for addressing the communication barriers. The use of an interpreter was presented as a positive and a negative resource when language barriers appeared, since it was found to be complex to use out of many aspects. With person-centered care, the nurse can overcome communication barriers as it promotes the individuality and participation of the patient.

Bakgrund: Vårdmöten med patienter med språkbarriärer blir allt vanligare för distriktssköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård. Hen har ett ansvar att arbeta personcentrerat och sträva efter jämlik vård, men detta försvåras på grund avspråkbarriärer.  Syfte: Var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja personcentrerad vård för patienter i kommunal hälso- och sjukvård när språkbarriärer föreligger.  Metod: Studien är kvalitativ, datainsamling har skett via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanfattades i sex underkategorier och två huvudkategorier;Distriktssköterskans egna strategier och förhållningssätt för att främja personcentrerad vård. Språkligt stöd och organisatoriska förutsättningar krävs för att möjliggöra personcentrerad vård. En god vårdrelation var en förutsättning för att vården skulle bli personcentrerad. Distriktssköterskorna försökte främja personcentrerad vård och en vårdrelation genom egna förhållningsätt och kulturell medvetenhet samt språkligt stöd, från informella och formella tolkar. Slutsats: Kommunikationen och den enskilda distriktssköterskans kulturella medvetenhet, hade en stor betydelse för skapandet av en vårdrelation, som främjar personcentrerad vård. Att kunna kommunicera var viktigt och behovet av formellatolkar som språkligt stöd lyfts av distriktssköterskorna. Dock begränsade organisatoriska förutsättningar möjligheten, att använda formella tolkar i tillräcklig utsträckning. / Background: Care meetings with patients with language barriers are becoming more common for the district nurse in municipal health care. The district nurseshave a responsibility to work person-centered and strive for equal care, but this becomes more difficult due to language barriers. Aim: To describe the district nurses' experiences of promoting person-centered care for patients in municipal health care, when language barriers occur.  Method: The study has used a qualitative approach. Data collection has taken placeby semi-structured interviews, with eight district nurses in municipal health care. Collected data has been analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Summarised in six subcategories' and two main categories; The district nurse's own strategies and approaches to promote person-centered care. Language support and organisational conditions are required to enable person-centered care. A good care relationship was essential for the care to become person-centered. District nurses tried to promote person-centered care and the establishment of a care relationship, through their own attitudes and cultural awareness, as well as linguistic support from informal and formal interpreters. Conclusion: The communication and the cultural awareness of the individual district nurse was of great importance, for establishing a care relationship that promotes person-centered care. Being able to communicate was important and the need for a formal interpreter as language support was pointed out by the district nurses. However, organisational conditions limited the possibility of using formal interpreters to a sufficient extent.

Bakgrund: Språkbarriärer inom vårdmöten leder till många utmaningar som hälso- och sjukvårdspersonal måste hantera dagligen. Det är vårdgivares ansvar att se till att patienter oavsett kultur och språk får få jämlik vård. Det har visat sig att språkbarriärerna har lett till att hälso- och sjukvårdspersonal har haft svårt att kunna tillgodose behovet av god vård till alla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av språkbarriärer i kommunkation med patienter. Metod: En litteraturöversikt har genomförts i enlighet med Friberg (2017) och översikten har baserats på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Två olika databaser användes för datainsamling: CINAHL Complete och PubMed. De sökord som användes var:"Communication barriers" "Nurse" "Experience". Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman "Språkbarriärer tar tid och belaster", "Språkbarriärer hindrar ett gott vårdmöte", "Språkbarriärer trots tolkanvändning", "kommunikationsstrategier för att motverka språkbarriärer". Sammanfattning: Slutsatsen visar att språkbarriärer var ett hinder i utförandet av vården. De upplevde att effektiv och verksam vård inte kunde ges på grund av tidsbrist, arbetsbelastning samt att det hade varit utmanande även om tolk hade anväts. / Background: Language barriers in healthcare meetings have led to many challenges that health care professionals have to deal with every day. it is the caregiver's responsibility to ensure thatpatients, regardless of culture and language,receive equal care. it is shown that the language barriers have led to health and medical staff having difficulty finding good care for everyone. Aim: The aim of this literature review is to describe the healthcare personnel's experiences of language barriers in communication with patients. Method: A literature review has been conducted according to Friberg (2017) and it has been based on ten qualitative scientific articles. Two different databases were used to collect data: CINAHL Complete and PubMed. The keywords used were: " Communication barriers" "Nurse" "Experience". Results: The results presented four main themes. "Language barriers take time and strain", "Language barriers prevent a good care meeting", "Language barriers despite the use of interpreters", "Communication Strategies to counteract language barriers". Summary: The conclusions shows that the experience of health care professionals was that obstacles in the performance of care were the language barriers. They felt that effective and efficient care could not be provided due to lack of time, workload and that ithad been challenging to use an interpreter.

Denna studie undersöker socialsekreterares upplevelser då språkbarriärer uppstår i kommunikationen mellan dem själva och vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska och är föremål för en barnavårdsutredning. Studien baseras på en tematisk analys av tio kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som aktivt jobbar eller har jobbat med utredningsarbete. Analysen har gjorts utifrån tre teoretiska begrepp: objektet, ömsesidig förståelse och lingvistiskt kapital, som tillsammans skapar en djupare förståelse kring interaktioner och kommunikation. Resultaten påvisar olika utmaningar för socialsekreterare och vilka strategier de använder då de möter vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska. De utmaningar som socialsekreterarna upplever består bland annat av svårigheter i relationsskapandet, att det myndighetsspråk de använder i arbetet försvårar kommunikationen, samt det faktum att utredningsprocessen ofta är tolkad. Det påvisas också att socialsekreterarna har flera strategier som de använder sig av i sin kommunikation för att uppnå ömsesidig förståelse mellan de själva och vårdnadshavarna. De mest centrala strategierna är hur de anpassar språket, och hur de på ett medvetet sätt förhåller sig till vårdnadshavarens kulturella bakgrund. Resultatet belyser därutöver det förhållningssätt som socialsekreterare har för att jämna ut maktrelationen genom språket. Det konstateras även att utredningar som präglas av språkbarriärer upplevs som mer tidskrävande och att vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska inte har möjlighet att utredas på samma sätt som svensktalande vårdnadshavare. Trots att socialsekreterarna förefaller vara medvetna om dessa faktorer kan de inte alltid säkerställa att utredningen genomförs rättssäkert. Studien uppvisar att det både saknas forskning och kunskap inom området.

Sammanfattning Detta arbete handlar om i vilka lärsituationer lärare upplever språkbarriärer hos andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien handlar även om att undersöka vilka strategier lärare använder sig av för att stötta andraspråkselever när språkbarriärer uppstår. Vidare är vi intresserade av att undersöka hur lärare ser på att digitala verktyg kan stötta när språkbarriärer uppstår i matematikundervisningen för andraspråkselever. Denna studie är baserad på två teoretiska koncept, scaffolding och den didaktiska triangeln. Studien undersöker vart i den didaktiska triangeln som språkbarriärer uppstår samt vilka delar som lärare använder för att stötta eleverna. I studien genomförs det kvalitativa intervjuer med lärare på låg- och mellanstadiet som undervisar i matematik och har andraspråkselever i klassrummet.   Genom att undersöka lärarens syn på språkbarriärer kom vi fram till att lärarna upplever språkbarriärer i sin matematikundervisning. Lärarna använder sig av flertalet strategier för att stötta sina elever, däremot skiljde sig inte stöttning markant mellan andraspråkselever och elever med svenska som modersmål. Lärarna ansåg att digitala verktyg var stöttande för andraspråkselever, främst vid översättning. Resultatet visade att lärare ofta justerade sin framställning av innehållet eller stärkte sin interaktion med eleven för att stötta andraspråkseleverna när språkbarriärer uppstår. Studien visar även att lärare upplever digitala verktyg som stöttande men att utbudet är bristfälligt gentemot andraspråkselever. Nyttan med vår studie är att den kan bidra med kunskaper om hur lärare kan stötta andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien synliggör vart språkbarriärer uppstår samt vart stöttningen sker från lärarna. Vårt intresse var att uppmärksamma vilka strategier lärarna använder och om digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel när språkbarriärer uppstår i matematikundervisningen.    Nyckelord: Andraspråkselever, språkbarriärer, digitala verktyg, strategier, stöttning / Abstract This work is about in which learning situations teachers experience languages barriers with second language learners in mathematics education. The study also aims to investigate the strategies teachers use to support second language learners when languages barriers arise. Furthermore, we are interested in exploring whether teacher sees that digital tools can support second languages learners when languages barriers arise in mathematics education. Based on two theoretical concepts, scaffolding and the didactical triangle this study. The study examines where in the didactic triangle languages barriers arise and which parts teachers use to support their students. Qualitative interviews were conducted with teachers in primary school who teach mathematics and have second language learners in their classrooms.  By examining teachers´ view of languages barriers, we found that teachers do experience languages barriers in their mathematics teaching. Teachers use several strategies to support their students, but this support does not differ noteworthy between second languages learners and students with Swedish as their mother tongue. Teachers find digital tools supportive for second language learners, mainly for translation. The study showed that teachers often adjust their presentation of the content or strengthened their interaction with the student to support second language learners when language barriers arise. The study also shows that teachers perceive digital tools as supportive, but the range of available tools is insufficient for second language learners.  Our study is that it can contributes with knowledge about how teachers can support second language learners in mathematics education. The study makes visible where languages barriers arise and where support is provided by teachers. Our interest was to draw attention to the strategies teachers use and whether digital tools can be helpful when languages barriers arise in mathematics education.      Keywords: Second language learners, languages barriers, digital tools, strategies, support

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården har kommunikationen stor betydelse. Migrationen har bidragit till att Sverige har blivit ett mångspråkigt land. Detta bidrar till att kommunikationshinder (eng. communication barriers) i form av språkbarriärer (eng. language barriers) har blivitallt vanligare inom hälso- och sjukvården. Kommunikationen under ett vårdmöte mellan sjuksköterska och patient har betydelse för att vården patienten tillhandahåller blir adekvat. Därför finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att öka kunskapen om hur språkbarriärer påverkar vårdmötet. Syfte Syftet var att belysa hur språkbarriärer kan inverka på vårdmötet och beskriva metoder som används för att förebygga språkbarriärer. Metod Studien bygger på en icke systematisk litteraturöversikt och bestod av 17 vetenskapliga originalartiklar. Artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metodansats inkluderades. Datainsamling utfördes systematiskt i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades i fulltext i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dataanalys utfördes utifrån en integrerad analysmodell för att analysera samt sammanställa resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier: Språkbarriärers negativa inverkan på vårdmötet samt Språktolkning som hjälpmedel för att förebygga språkbarriärer. Resultatet visade att språkbarriärer har inverkan på vårdmöten. Studier visar att när sjuksköterska och patient talar samma språk, var det lättare för sjuksköterskan att tillämpa personcentrerad omvårdnad och förebygga medicinska fel. Språktolkning, med hjälp av kvalificerade tolkar, närstående, annan vårdpersonal eller med översättningsverktyg, kan underlätta kommunikationen under ett vårdmöte. Slutsats I denna litteraturöversikt framkommer det att både sjuksköterskor och patienter upplever att språkbarriärer förekommer i dagens sjukvård. Sjuksköterskor och patienter anser att språkbarriärer är ett hinder för sjukvård och omvårdnad. Vidare framkom det att avsaknadav gemensamt språk kan vara ett hinder för personcentrerad omvårdnad. Språkbarriärerkan dock förebyggas med hjälp av olika typer av språktolkning. Språktolkning med hjälpav en kvalificerad tolk vid vårdmöten anses som den mest fördelaktiga åtgärden. / Background In healthcare, communication is of great importance. Immigration has contributed to Sweden becoming a multilingual country. This contributes to the fact that communication barriers in the form of language barriers have become increasingly common in healthcare. Communication during a health care meeting between nurse and patient is important for the health care the patient receives to be correct. Therefore, there is a need to compile current research to increase knowledge of how language barriers affect the health care meeting. Aim The aim was to illuminate how language barriers affect the health care meeting and which methods are available to overcome language barriers. Method The study is based on a non-systematic literature review and consisted of 17 original scientific articles. Articles of both qualitative and quantitative methodological approach were included. Data collection was carried out systematically in the databases PubMed and CINAHL. The included articles were quality checked in full text in accordance with Sophiahemmet University's assessment documents and data analysis was performed from an integrated analysis model to analyze and compile the results. Results In the results, two main categories were identified: The negative impact of language barriers on the health care meeting and Language interpretation as an aid to prevent language barriers. The results showed that language barriers have an impact on health care meetings. Studies show that when nurse and patient speak the same language, it was easier for the nurse to apply person-centered care and medical errors are prevented. Language interpretation, with the help of qualified interpreters, relatives, other healthcare staff or with translation tools, can facilitate communication during health care meetings. Conclusions In this literature review both nurses and patients feel that language barriers exist in today's health care. Nurses and patients consider language barriers to be an obstacle to healthcare and nursing. Furthermore, it emerged that the lack of a common language can be an obstacle to person-centered care. However, language barriers can be overcome with the help of different types of language interpretation. Language interpretation with the help of a qualified interpreter at health care meetings is considered the most beneficial measure. Even technological translation tools can be helpful for simpler language interpretation.

Språkbarriärer mellan patient och sjuksköterska identifieras som ett av de största hindren för en effektiv kommunikation och kan påverka vårdrelationen, patientsäkerheten och orsaka ett ökat lidande för patienten. Familjer där språkbarriärer hindrar en effektiv kommunikation står inför en unik utmaning i vården av sina barn. Syftet med studien var att belysa familjens erfarenheter av språkbarriärer i hälso- och sjukvård när de talar ett annat språk än sjuksköterskan. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt genomfördes med ett induktivt förhållningssätt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Medline och analysen följde en tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och Mcsherry. 14 artiklar inkluderades i studien och resulterade i tre huvudteman: Känslomässiga och sociala utmaningar till följd av språkbarriärer, att kunna kommunicera trots språkbarriärer och betydelsen av att vara delaktig. Föräldrarna upplevde känslor av skam, isolering och maktlöshet till följd av språkbarriärer. Bristfällig kommunikation påverkade barnets vård och för att underlätta förståelsen användes kommunikationsverktyg som tolkar, bildstöd och icke-verbala kommunikationsmetoder. Särskilt framhölls användning av auktoriserade tolkar för att uppnå en effektiv kommunikation.  Då familjens delaktighet i vården hämmades av språkbarriärer framkom ett behov av en effektiv och tillitsfull kommunikation för möjliggörandet av en inkluderande vård. Barnsjuksköterskor spelar en avgörande roll i att överbrygga dessa hinder och främja hälsa för barn och familjer. Med medvetenhet om de språkliga utmaningarna kan familjens delaktighet främjas, patientsäkerheten förbättras och en långsiktigt hållbar vård utvecklas. / Language barriers between patient and nurse are identified as one of the major obstacles to effective communication and can affect the care relationship, patient safety, and cause increased suffering for the patient. Families where language barriers hinder effective communication face a unique challenge in caring for their children. The aim of the study is to illuminate the family´s experiences of language barriers in healthcare when speaking a different language than the nurse. A qualitative systematic literature review was conducted with an inductive approach. The data collection was conducted in the databases CINAHL, PubMed and Medline and the analysis followed a thematic analysis according to Bettany-Saltikov and McSherry. 14 articles were included in the study and resulted in three main themes: Emotional and social challenges due to language barriers, the ability to communicate despite language barriers and the importance of being involved. The parents experienced feelings of shame, isolation, and powerlessness due to language barriers. Poor communication affected the child's care, and to facilitate understanding, communication tools such as interpreters, visual aids, and non-verbal communication methods were used. Particularly highlighted was the use of authorized interpreters to achieve effective communication. As family involvement in care was hindered by language barriers, a need for effective and trustful communication to enable including care emerged. Pediatric nurses play a crucial role in overcoming these barriers and promoting health for children and families. With awareness of the linguistic challenges, family involvement can be promoted, patient safety improved, and long-term sustainable care developed.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningen säger om digitala hjälpmedels roll för att överbrygga nyanlända elevers språkbarriärer i grundskolan. Resultatet utgår från 16 publikationer som visar att undervisningen måste anpassas till nyanlända elever och den mångkulturalitet som råder i klassrummen. Exempelvis visar McManis & Gunnewigs (2012) resultat att digitala hjälpmedel gynnar eleverna i arbetet med digitala berättelser, eftersom eleverna kan skriva, tala in ljud och lägga in bilder, vilket gör att de utvecklar språkkunskaperna. Sadik (2008) såg i sin studie att digitala berättelser stärkte elevernas ämneskunskaper, eftersom de blev mer intresserade av att arbeta när de fick använda digitala hjälpmedel. Nemeths och Simons (2013) resultat visar att digitala hjälpmedel, som en digitalkamera, är användbart för att andraspråkselever ska öka sitt ordförråd när de tar kort på ett föremål och sedan diskuterar och lär sig mer om det. Teorier som forskning utgår ifrån innefattar huvudsakligen post-migration ecology som undersöker nyanlända elevers situation och den miljö de befinner sig i. Även Vygotskijs sociokulturella teori förekommer mycket i forskning som handlar om att kunskap blir till när människor interagerar med andra. Majoriteten av studierna på området har en positiv inställning till digitala hjälpmedel och menar att applikationerna kan användas för att skapa intresseväckande lektioner, eftersom de har ett stort utbud av olika språk och eleverna kan arbeta tillsammans och lära sig av varandra. Forskningen håller sig dock kritisk till hur insatta skolor är i de nyanlända elevernas situation och menar att lärare och rektorer behöver ha rätt kompetens och ge nyanlända alla verktyg som finns tillgängliga för att eleverna ska kunna utvecklas kunskapsmässigt.

På Mälarsjukhusets kvinnoklinik vårdas patienter med olika bakgrund och modersmål. I mötet mellan vårdgivare och patienter med invandrarbakgrund är ofta en tolk nödvändig för att kunna kommunicera sinsemellan. Dock finns det en risk för att olika individuella och kontextuella faktorer kan leda till kommunikationsbrister, vilket kan resultera i inställda operationer och slösade resurser för de involverade. Exempelvis kan kommunikationen brista i den nuvarande kallelsen som endast baseras på text, speciellt för patienter med begränsat ordförråd och kunskaper om det svenska språket. Den nuvarande kallelsen är tillgänglig på flera språk. Projektet undersöker Mälarsjukhusets nuvarande kallelse och hur patienter med invandrarbakgrund förhåller sig till den. Genom teorier och intervjuer med målgruppen undersöks troliga faktorer som kan bidra till kommunikationsbrister i kallelsen. Teoretiska fält som har varigt relevanta för projektet var kommunikation i vården, symbolik och semiotik, läsförståelse, text och bild i samverkan. Utifrån intervjuresultatet och framtagna data gjordes en ny kallelse för kvinnokliniken. Resultatet blev en alternativ kallelse med fokus på att visualisera information samt strukturera om detta till en mer pedagogisk läsordning. Illustrationerna var mestadels pictogram inspirerade av Oti Aichers och Henry Svahns pictogram. Slutsatsen av projektet blev att den alternativa kallelsen underlättar förståelsen av kallelsens textbudskap, eftersom pictogram användes som en extra kommunikationsväg för läsarna. Speciellt relevant är användandet av bilder för analfabeter som inte har en stor språkkunskap och är beroende av tolk.

Kvinnor upplever ofta svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Dessa kvinnor kan ha både hög utbildning och bred erfarenhet, men har ändå svårt att hitta jobb som matchar deras kompetenser. Studier visar att det finns skillnader i sysselsättning mellan utrikesfödda och inrikesfödda kvinnor i Sverige, där utrikesfödda kvinnor oftare arbetar inom låglöne- och lågkvalificerade yrken. De möts ibland av diskriminering i rekryteringsprocesser både hos den statliga arbetsförmedlingen och hos de privata aktörerna. Diskriminering kan ta olika former, såsom språkbarriärer, negativa stereotyper och fördomar mot etnisk tillhörighet. Det kan leda till att utrikesfödda kvinnor blir exkluderade från arbetsmarknaden eller att de erbjuds lägre lön och sämre arbetsvillkor än sina inrikesfödda kollegor, enligt flera studier. I förlängningen påverkar det också deras självförtroende och självkänsla. För att minska diskrimineringen på arbetsmarknaden lyfter vårt examenarbete fram att det är viktigt att öka medvetenheten om de utmaningar som utrikesfödda kvinnor står inför. Arbetsgivare behöver öppna upp för mångfald och inkludering, och se till att rekryteringsprocesser är rättvisa och öppna för alla kvalificerade kandidater oavsett kulturell bakgrund. Vår studie visar att det också är viktig att erbjuda språkutbildning och andra stödtjänster som kan hjälpa utrikesfödda kvinnor att bättre förstå och anpassa sig till arbetsmarknaden i Sverige.